Kärnkraftsdebatten har med all rätt givits stort utrymme i årets valrörelse efter många års oansvarig energipolitik som resulterat i fyra avvecklade kärnkraftsreaktorer.
Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina har gjort oss påminda om att både Sverige och EU behöver mer och stabilare elproduktion som inte gör oss beroende av opålitliga stater som Ryssland. Därför planeras det nu för ny kärnkraft både i Sverige och i andra EU-länder. Västvärlden kämpar just nu för att göra sig oberoende av rysk olja och gas för att inte finansiera Putins krig. Samtidigt fortsätter EU att importera ryskt uran till sina kärnkraftverk för ungefär 2,2 miljarder kronor per år. Dessa pengar går rakt ner i Putins krigskassa. Priset för detta får Ukraina betala. Detta kan inte få fortgå och det behöver inte göra det heller.
Stor betydelse
2018 klubbade riksdagen igenom en ny lag som helt och hållet förbjöd uranbrytning på svensk mark. Förslaget kom från den rödgröna regeringen och fick stöd av både Vänsterpartiet och Centerpartiet. Helena Lindahl, centerpartiets dåvarande näringspolitiska talesperson uttryckte i tidningen Ny Teknik att “vi ser ju att det förnybara samhället kommer och där finns det inte plats för kärnkraft och inte heller för uran”. Jag vill vända mig emot det och påstå att kärnkraften kommer ha stor betydelse både för att få ner elräkningarna men även för att klara den gröna omställningen. Sverige och EU behöver kärnkraften och vi behöver därmed dess bränsle uran.
Det som gör detta förbud ännu mer oförståeligt är vetskapen om att runt 80 procent av det europeiska uranet finns i svensk berggrund enligt siffror från Mark- och miljödomstolen. Vi har därmed goda förutsättningar för att både bli helt självförsörjande men även att kunna exportera uran till övriga EU länder. Men i stället för att bryta vårt eget uran har Sverige alltså haft som strategi att förlita oss på import från andra länder. Ett argument som brukar lyftas för förbudet mot uranbrytning är miljöaspekterna.
Vi har därmed goda förutsättningar för att både bli helt självförsörjande men även att kunna exportera uran till övriga EU länder
Men sanningen är att med ett förbud här i Sverige så försvinner inte uranbrytningen utan den sker på en annan plats istället. Sverige har bland de högst ställda miljökraven och vi har även bättre arbetsvillkor än många andra länder. Så varför man skulle föredra produktion i andra länder istället för på hemmaplan är obegripligt.
Regeringen och Sverigedemokraterna har ställt sig positiva till ändrad lagstiftning för att häva förbudet. Allt som krävs är omröstning i riksdagen och den är det hög tid att ta nu. För det går inte att med ena handen frigöra sig från rysk olja och gas medan man med andra handen fortsätter att importera ryskt uran för miljarder.
Julia Michanek, KDU
