Sverige har under många år tutat i barn och unga att den finaste vägen att gå är att bli akademiker. Det är jättebra att vi alla har möjligheten att läsa vidare inom högre utbildning. Men, och det här är viktigt, det är inte för alla. Och tyvärr börjar vi se resultatet av det nu med den högsta arbetslösheten bland akademiker på 20 år. Tusentals administratörer, handläggare och kommunikatörer går arbetslösa samtidigt som vi har hela industrier med enorma problem att hitta relevant arbetskraft, och behöver leta efter personal utanför Sveriges gränser.
Problemet är inte att människor utbildar sig, utan att de utbildar sig till fel saker. Trots (eller kanske på grund av) att vi har fler högutbildade än någonsin har vi stora brister på rätt kompetens. Många unga läser långa, teoretiska utbildningar och kommer ut sent i arbetslivet, i snitt vid 28 års ålder (bland de högsta siffrorna i hela EU). Det är slöseri med både tid och pengar, i ett system där studiemedlen är generösa men kopplingen till arbetsmarknaden svag.
Konkreta utbildningar
Men inget ont som inte har något gott med sig. Allt fler akademiker söker sig nämligen nu till yrkeshögskolan. På bara tio år har andelen sökande till yrkeshögskolan som redan har minst tre års högre utbildning ökat med 60 procent, visar nya siffror från SCB. Med andra ord: Akademiker, både med och utan jobb, har insett att det finns en annan värld där ute. Det är en vinst för hela Sverige då yrkeshögskolan erbjuder korta och konkreta utbildningar som byggs tillsammans med arbetslivet och leder till jobb – riktiga jobb, som samhället är i stort behov av. Hela åtta av tio som går en YH-utbildning har arbete inom ett år efter examen. För Sveriges företag, som redan idag kämpar för att hitta rätt kompetens, är det helt avgörande med snabbt utbildad och relevant arbetskraft.
Trots det behandlas yrkeshögskolan fortfarande som ett sidospår i utbildningspolitiken. Den får fortfarande relativt kortsiktig finansiering och beskrivs ofta som något kompletterande i stället för primärt. Det duger inte. Sverige behöver ett utbildningssystem som fungerar för hela arbetsmarknaden, inte bara för akademin. När fler och fler akademiker nu söker sig till yrkeshögskolan för att få jobb, borde budskapet till regeringen vara glasklart: Stärk yrkeshögskolan genom långsiktig finansiering, fler platser och större möjligheter att starta utbildningar där arbetslivet behöver dem. Få bukt på arbetslösheten och sluta vurma för att alla ska bli akademiker. Sverige behöver inte fler administratörer. Vi behöver målare, bagare, elektriker och lastbilsmontörer. Det är de som bygger, lyser upp och föder Sverige. Nu måste vi ge fler förutsättningar att hitta till de här jobben i form av fler skolor och utbildningsplatser.
Diana Vasiliou näringspolitisk expert Företagarna
