Med mindre än ett år kvar till nästa riksdagsval är det dags att fästa blicken på mediernas roll i valdebatten. Vi står inför enorma samhällsutmaningar med växande ojämlikhet, antidemokratiska tendenser och en skenande ekologisk och klimatmässig kris. I takt med att det planetära nödläget förvärras blir våra allmänna val alltmer avgörande för kommande generationers liv och hälsa.
I en fungerande demokrati behöver medborgarna kunskap och förmåga att kritiskt granska partiernas politik. Medierna har ett stort ansvar för vilka samhällsfrågor som får utrymme och hur politiska lösningsförslag utvärderas. Forskning visar att när media uppmärksammar miljöfrågor lyfts andra relaterade problem i högre grad, i en positivt förstärkande dynamik. Inflytandet över var väljarnas uppmärksamhet hamnar – liksom vilka frågor makthavarna behöver besvara – ska inte underskattas.
Väljarkåren förleddes
En internationell undersökning från det gångna året visar att en stor majoritet önskar handlingskraftig klimatpolitik. Trots att väljarna rankade miljö och klimat bland de viktigaste frågorna inför riksdagsvalet 2022 förpassades dessa ämnen i tv:s valprogram till periferin. I stället lyftes gängkriminalitet och straff, samt bränslepriser och kärnkraft, utan att risker och tidsplaner granskades adekvat. Väljarkåren förleddes att tro att klimatkrisen kommer kunna lösas med ny teknik, när det i själva verket behövs djupgående förändringar i våra konsumtionsvanor för att undvika de värsta konsekvenserna.
Enligt en rapport från Institutet för mediestudier präglades den politiska nyhetsbevakningen inför valet 2022 av en journalistik som lät politikerna sätta dagordningen. Några av oss undertecknare kontaktade medierna efter valet. Vi fick svar som visade att mediehusen underskattar sitt eget inflytande. Dessutom menade mediehusen att deras klimat- och miljörapportering var god. Därför startades det ideella initiativet Nyhetsrapportering om klimatkrisen, som bevakar rapporteringen bland olika medier. Vi kan konstatera att trots att den planetära krisen enbart fördjupats, så har mediernas uppmärksamhet kring dessa frågor minskat.
När en nyligen publicerad vetenskaplig granskning visade att sju av nio planetära gränser överskridits, hamnade denna nyhet på sidan tolv i Dagens Nyheter.
Exempelvis valde Sveriges Radios Ekot att under vecka 29 och 30 i år ägna tre av sammanlagt 777 inslag åt tydlig rapportering om miljö, klimat och biologisk mångfald, trots att dessa sommarveckor var fyllda av extremvärme, torka, bränder och skyfall. Av Ekots totalt 1480 rubricerade huvudnyheter mellan vecka 1 och 37 innehöll tre rubriker ordet ”klimat” och nio ordet ”miljö”, varav en avsåg miljöförändringar. När en nyligen publicerad vetenskaplig granskning visade att sju av nio planetära gränser överskridits, hamnade denna nyhet på sidan tolv i Dagens Nyheter. Johan Rockström, en av rapportförfattarna, har tidigare påtalat att medierna bör uppmärksamma klimatkrisen dagligen för att förmedla situationens allvar till allmänheten.
Inför den kommande valrörelsen vill vi som undertecknar uppmana medierna till självrannsakan. Uppfylls den demokratiska plikten att informera väljarna om det akuta ekologiska läget? Görs tillräckligt för att förklara och koppla samman händelseförloppen som ger oss värmeböljor, skenande matpriser, konflikter och en förlorad framtidstro hos unga?
Namnkunniga journalister med stor erfarenhet av klimatrapportering har beskrivit att nervositet och kommersiellt tänkande påverkar redaktioners val kring bevakningsfokus. Kritik har framförts mot att redaktionsledningar saknar tillräcklig kunskap för att göra adekvata nyhetsvärderingar.
Adekvata frågor
Med medias hjälp kunde väljarnas förståelse för sambanden mellan klimatkris, miljöförstöring och biodiversitetsförlust öka. För detta skulle många journalister själva behöva fördjupa sina kunskaper. Då kunde vi få en journalistik som ställer adekvata frågor till makthavarna, validerar svaren, och ger medborgarna ett lögnfritt och kritiskt upplysande nyhetsflöde.
Med rådande internationella politiska åtaganden är vi på väg mot tre graders medeltemperaturhöjning i slutet av århundradet, med ett ofattbart mänskligt lidande som följd. Media behöver sätta agendan efter det som avgör vår kollektiva framtid – att förstå och agera på den planetära krisen. Att lättillgängligt och korrekt beskriva den fakta som en global forskarkår står bakom, så att medborgarna begriper vad som står på spel, är centralt. Det kommande riksdagsvalet är avgörande för våra barns och barnbarns framtid. Nu är det dags för medierna att ta sitt ansvar – dagordningen ska sättas utifrån väljarnas behov, inte politikernas önskemål.
Ester Gubi, Rebellmammorna
Caroline Ford, Rebellmammorna
Åsa Sohlgren, Rebellmammorna
Patrizia Svedberg, Rebellmammorna
