Bertil ”Bebben” Johansson är död. IFK Göteborgs-legendaren sörjs nu av hela Fotbollsgöteborg. Han var en ikon i de blåvita leden som än i dag är omsjungen på de Blåvita läktarna.
Supporterklubben Änglarnas ordförande John Pettersson har svårt att sammanfatta hur stor ”Bebben” var i Blåvitt.
– Det går ju nästan inte att sammanfatta eftersom han rör sig på en helt egen nivå i den blåvita historieskrivningen. Jag brukar också tänka vad IFK Göteborgs identitet är och efter millennieskiftet är ”Bebben” den som förverkligar drömmarna om IFK Göteborg som en vinnande förening. De flesta som står och sitter på Ullevi i dag har inte sett ”Bebben” spela men som personlighet är han en ledstjärna i vår förening som är helt unik, säger Pettersson.
”Vi ska minnas ”Bebben” Johansson i alla våra dar”, en textrad ur Schytts låt ”Heja Blåvitt”.
Ett av många tecken som exemplifierar vilket avtryck ”Bebben” gjorde i IFK Göteborg.
– Det finns en anledning till varför han är omsjungen, det är få från 60-talet som är det. Vi kommer fortsätta att sjunga det med emfas, säger Pettersson.
John Pettersson ska minnas i alla sina dar
Vem var ”Bebben” för dig, John?
– För mig, som bara sett honom på tv-bilder, så har han ändå varit ett fundament i klubbsjälen. Inte bara för att han var en gudabenådad fotbollsspelare utan även för den person han var – ödmjuk, välkomnande och på bästa sätt prestigelös. Det här var en människa som spelade för 10 000 åskådare på Ullevi ena dagen för att den andra gå ner och kicka boll med ett gäng 12-åringar på ängen i kvarteret. Det är svårt att sätta ord på den närheten och kärleken till bollen och sina medmänniskor.
LÄS MER:Bertil ”Bebben” Johansson död
Han avslutar:
– Sen ska man också veta att det var en gammal människa som levt ett rikt liv. Jag hoppas att han förstår hur älskad han var och att hans anhöriga och efterlevande också förstår det. Det är det bästa vi kan skicka med dem nu – att vi är tiotusentals som också sörjer och som kommer minnas – i alla våra dar.
Bertil ”Bebben” Johansson blev 86 år gammal.
