L-förslaget: Skapa en EU-insatsstyrka för bortförda barn

Bara i Europa försvinner varje år minst 250 000 barn av olika skäl. En del av dessa förs bort utomlands av en förälder och det är omvittnat svårt att få dem att återvända.
Nu vill Liberalerna göra detta till en EU-fråga.
– Våra myndigheter saknar muskler för att få hem barnen. Därför vill vi att EU får en specifik insatsstyrka som kan agera och hjälpa att hämta hem barnen, säger Simona Mohamsson (L).

ANNONS
|

De senaste fem åren har cirka 1 000 barn förts bort från Sverige mot sin vilja enligt Utrikesdepartementet, men mörkertalet förmodas vara stort.

Eftersom det är så svårt att få tillbaka barn som redan tagits ur landet har mycket fokus lagts på att hitta sätt att förhindra och förebygga utresan, bland annat lagstiftningen om utreseförbud som utökas än mer och träder i kraft 1 juni i år.

Nu vill Liberalerna utveckla arbetet med att få tillbaka de bortförda barnen och lyfta frågan till EU-nivå. De ser det som ett komplement till det arbete som görs i dag på hemmaplan.

ANNONS

Simona Mohamsson, en av liberalernas toppkandidater till EU-valet och ledamot i kommunfullmäktige i Göteborg, lanserar tillsammans med jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) förslaget att Europol, det europeiska samarbetet inom brottsbekämpning, ska få i uppgift att arbeta för att få hem bortförda barn utanför EU och sätta press på de länder som tar emot dem.

Simona Mohamsson kallar det för en EU-insatsstyrka för bortförda barn. Det kan låta som en fysisk polisstyrka som handgripligen hämtar hem försvunna barn, men så är det inte riktigt. Hon förklarar förslaget så här:

– Oavsett hur mycket våra myndigheter i Sverige försöker hjälpas åt så har man inte tillräckligt med muskler för att få hem de här barnen. Vi vill ju uppvärdera EU:s roll när det gäller det polisiära samarbetet och här vi vill ge Europol möjligheten att agera och sätta press på de lokala myndigheterna där de bortförda barnen finns.

Hon menar att det blir mycket kraftfullare om en begäran om samarbete med lokala myndigheter kommer från EU än enbart från den svenska polisen eller svenska UD.

Jämställdhetsminister Paulina Brandberg håller med.

– Det vi gör på nationell nivå är superviktigt men vi behöver lyfta frågan till EU-nivå. En viktig del för att få hem barnen är att sätta press på andra stater att samarbeta kring detta. Det gör vi mycket effektivare på EU-nivå. Det blir muskler på ett helt annat sätt.

ANNONS

Brist på samarbete kan få konsekvenser

För länder som inte vill samarbeta ser hon framför sig att det skulle kunna påverka de diplomatiska relationerna.

Paulina Brandberg (L) är jämställdhetsminister och kan tänka sig fler internationella samarbeten, bland annat kring utreseförbudet. ”Så att föräldrar inte bara kan åka över Öresund till Danmark och flyga vidare därifrån.”
Paulina Brandberg (L) är jämställdhetsminister och kan tänka sig fler internationella samarbeten, bland annat kring utreseförbudet. ”Så att föräldrar inte bara kan åka över Öresund till Danmark och flyga vidare därifrån.” Bild: Jonas Lindstedt

– Här behöver vi en stark gemensam hållning: Inga barn ska föras utomlands för exempelvis könsstympning, äktenskap eller uppfostringsresor. Ju starkare vi är inom EU med den hållningen desto mer kostsamt blir det för de mottagande staterna och myndigheter att inte samarbeta kring detta – och desto större framgång kommer vi ha i att få hem de här barnen, säger Paulina Brandberg.

Eftersom Sverige inte kan gå in och agera på andra länders territorium behöver vi hitta andra sätt att agera mot de stater som inte följer internationella åtaganden, resonerar hon.

– Det är de musklerna vi behöver använda.

Simona Mohamsson tror att Liberalernas förslag skulle kunna få gehör i EU, särskilt som frågan om bortförda barn varit uppe i EU-parlamentet i samband med att man tog beslut om att inför sanktioner mot dem som för bort barn från Ukraina. Flera enskilda länder har olika larmsystem för försvunna och bortförda barn, men hur man jobbar med frågan ser väldigt olika ut.

Det är också oklart hur många barn som förs bort och EU saknar jämförbar statistik mellan länderna. I stället finns en uppskattning gjord av den europeiska organisationen Missing Children Europe, en sammanslutning av 31 gräsrotsorganisationer som arbetar med att förebygga att barn försvinner men även skydda försvunna och sexuellt utnyttjade barn. Totalt 250 000 barn beräknas försvinna varje år och bara för det enskilda året 2022 uppskattades det att 1 100 barn förts bort av en förälder.

ANNONS

– Dessa barn, oavsett land, är fortfarande bortglömda både på dagordningen och i verklig handling. Faktumet att vi i Sverige inte ens har en nationell frånvarolista säger ganska mycket, säger Simona Mohamsson och hoppas att liberalernas förslag kan få upp frågan på EU:s dagordning.

Regeringen har tidigare i år gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att att utreda och lämna förslag på hur ett nationellt inrapporteringssystem kan utformas, bland annat för att kunna kartlägga hur många barn – och vuxna – som blir bortförda.

LÄS MER:Ny lagstiftning kan skydda fler barn från att föras ut ur landet

LÄS MER:Stort mörkertal om antalet barn som förs ut ur Sverige

LÄS MER:I fem år var flickan borta – mamman fick bidrag från Sverige

LÄS MER:Mikael Thörn: Ett svek mot barn som vågar berätta

ANNONS