Översvämningar på grund av den globala uppvärmningen är inte enbart ett problem som rör låglänta Stillahavsöar. Extremhändelser väntas bli vanligare på många håll. Ännu har det inte gjorts en koppling mellan klimatförändringarna och de stora översvämningarna i Europa och Kina - enligt Vetenskapsradion väntas ett sådant besked inom några veckor. Men naturkatastroferna visar på hur stora effekterna kan bli i samhället.
Men hur ser det ut på hemmaplan? Om bebyggelsen förblir densamma beräknas 3 400 boende och 1 500 verksamheter, med cirka 21 500 anställda i Göteborg med omnejd, bli drabbade av översvämningar från Göta älv, Mölndalsån, Säveån och havet. Det visar en ny riskhanteringsplan som Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram.
Flera av de drabbade områdena ligger dock inom stadsutvecklingsprojektet Älvstaden – som väntas resultera i 25 000 nya lägenheter och 50 000 nya arbetsplatser. Fem miljoner kvadratmeter i områden som Gullbergsvass, Lindholmen och Södra älvstranden ska bebyggas under en 30-årsperiod för att göra Göteborg till en ”grön stad vid älven”.
Se Göteborg under vatten. Flytta mittlinjen på bilden åt vänster för att se hur hela Göteborg skulle påverkas med en höjd vattennivå på 2,8 meter över normal vattennivå. (Dagens högsta nivå vid extrema vattennivåer är +1,8 meter).
I en utredning konstaterar Göteborgs stad att ”exploateringsvärdet inom Älvstaden som till stora delar utgörs av översvämningshotade områden uppgår till storleksordning 250 miljarder.”
– Det är en låg miljö för det är precis innan älven möter havet. Göteborg ligger lite som i en gryta, med lite högre höjder med lite lågområden mellan. Bara det skapar en förutsättning för att vara lite känsligare, säger Hans Linderholm, professor i naturgeografi på Göteborgs universitet.
Om de extremaste scenarierna besannas – och åtgärder saknas – kan vattnet nå till Rambergets fot, in till Heden och en bra bit upp på Linnégatan.
Dessutom förväntar sig länsstyrelsen att vårdcentraler, brandstationer, master, tågsträckor, större vägar, butiker, annan offentlig verksamhet, räddningstjänst, polis, ambulans och hemtjänst drabbas av störningar.
De ser också att det finns risker att föroreningar sprids i högre utsträckning och kulturarv påverkas. De skriver att ”de ekonomiska konsekvenserna bedöms bli omfattande på bostadsfastigheter, affärs- och butiksområden, kontorsfastigheter, offentlig service, samt hamnar och industriverksamhet.”
Slakthusområdet och centralen i riskzonen
Flera kustnära områden har tidigare varit havsbotten, när vattennivåerna varit högre vid varmare klimat. Nu pressar havet på för att återerövra stora områden när den snabba globala uppvärmningen åter höjer havsnivåerna. Men nu är alltså de leriga sedimenten i Göteborgsområdet täckta med hem eller arbetsplatser för tusentals göteborgare och rymmer infrastruktur och verksamheter för miljarder.
Det kommer bli ett jätteproblem i Slakthusområdet. Där är det väldigt lågt, så hur man ska lösa det är skrivet i stjärnorna.
Ett exempel är Slakthusområdet, som är Säveåns gamla delta och därför ligger risigt till.
– Det kommer bli ett jätteproblem i Slakthusområdet. Där är det väldigt lågt, så hur man ska lösa det är skrivet i stjärnorna. Som jag ser det så får man helt enkelt göra som man gjort i Holland, man bygger en mur, en invallning, och så får man pumpa ut dag- och regnvatten, säger Ulf Moback, landskapsarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg.
Se Göteborg under vatten. Flytta mittlinjen på bilden för att se hur Järntorget/Linnégatan skulle påverkas med en höjd vattennivå på 2,8 meter över normal vattennivå. (Dagens högsta nivå vid extrema vattennivåer är +1,8 meter.)
Göteborgsleran ligger tät vid centralen och var området inte lågt redan när havsvattnet drog undan, så har det dessutom troligen hunnit sätta sig lite till sedan dess. Även om de delar som tillhör Västlänken kommer att läggas på en nivå som anses säker och Marieholmslänken ska vara skyddad, så menar Ulf Moback att det fortfarande finns frågetecken även kring centralen.
Det stigande medelvattenståndet är en katastrof som långsamt kommer krypandes om det inte förebyggs. När vindarna ligger på från Västerhavet och det blåser upp till stormar som Gudrun och Egon, då kan vattenytan stiga snabbt och förödande översvämningar dyka upp på några få timmar.
– Det är fortfarande svårt att se om enskilda stormar är orsakade av klimatförändringarna, men det man förväntar sig med en varmare atmosfär är fler extremhändelser oftare och större effekter i samhället, säger Hans Linderholm.
Se Göteborg under vatten. Flytta mittlinjen på bilden för att se hur Gustav Adolfs torg skulle påverkas med en höjd vattennivå på 2,8 meter över normal vattennivå. (Dagens högsta nivå vid extrema vattennivåer är +1,8 meter.)
Högvatten oftare
Kajkanterna vid Röda sten och Gullbergskajen på södra älvstranden och Lindholmen och Frihamnen på den norra sidan är i dag inte anpassade till de extrema vattennivåerna som, enligt Ola Kalén som är oceanograf på SMHI, redan verkar ha blivit mer frekventa sedan 2000-talets början.
– Vad vi än gör nu så kommer det att ske oftare, säger han.
Och i takt med att medelvattenståndet höjs, så höjs även maxnivåerna. Ola Kalén menar att de högvattenhändelser som stormar för med sig och som tidigare dykt upp med 100 års mellanrum kan komma så ofta som vart femte år i framtiden.
Se Göteborg under vatten. Flytta mittlinjen på bilden för att se hur Göteborgs hamn skulle påverkas med en höjd vattennivå på 2,8 meter över normal vattennivå. (Dagens högsta nivå vid extrema vattennivåer är +1,8 meter.)
Att havsnivåerna kommer att fortsätta stiga en lång tid framöver är konsensus inom forskarvärlden, men hur mycket är osäkrare, eftersom det finns ett antal jokrar i leken. En av jokrarna är smältningen av inlandsisar och glaciärer.
Resultat som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature nyligen visar på att det kan bli en betydligt radikalare höjning om ismassorna kollapsar.
– Smältningen av inlandsisarna kan leda till katastrof. Vi vet inte riktigt hur en sådan här snabb isförlust kan spela ut. Inlandsisarna på Grönland och Västantarktis smälter redan nu, det är en snabbt ökande uppvärmning som riskerar leda till en accelererande isförlust, säger Ola Kalén och tillägger att det vi vet säkert i dag är att denna risken är mycket mindre vid en uppvärmning under två grader.
Skyfall kan kosta miljarder
Men vattnet kommer inte att komma i större mängder bara från havet. Under somrarna, om det är varmt och kommer in lågtryck, kan vattnet i stället komma plötsligt i form av skyfall och höga flöden i vattendragen efter nederbörd på andra håll. Då är det andra områden som riskerar att drabbas, som inte nödvändigtvis ligger nära havet. Så sent som 2019 kom kraftiga regn som bland annat gjorde att trafiken på E6 fick ledas om och la delar av Kållered under vatten.
Hur stora konsekvenserna blir beror dels på hur snabbt vi värmer upp planeten och dels på hur väl vi kan anpassa oss. I Sverige arbetar man nationellt, regionalt och kommunalt med klimatanpassning – där förberedelser för högre havsnivåer ingår.
Det är rätt så bekymmersamt hur man tacklar det där. Man löser det bit för bit, men om man ser till helhetsgreppet så är det inte särskilt framstående, man löser det kvarter för kvarter,
Det handlar både om att se till att havsvatten inte kan ta sig in på olika ställen när havsytan höjs permanent eller tillfälligt och, när det gäller skyfall, det motsatta – att vatten ska kunna ta sig bort från olika platser där mycket regn fallit eller åar, sjöar och älvar svämmat över.
Se Göteborg under vatten. Flytta mittlinjen på bilden för att se hur Lilla Bommen skulle påverkas med en höjd vattennivå på 2,8 meter över normal vattennivå. (Dagens högsta nivå vid extrema vattennivåer är +1,8 meter.)
Skyfall kostade Köpenhamn miljarder
Skyfall i Köpenhamn och Malmö visar att priset för att inte ha förebyggt översvämningar blir högt.
– På bara två timmar försvann nog sju miljarder danska kronor i skadekostnader under skyfallet som drabbade centrala Köpenhamn 2011, så händer det får det stora konsekvenser. Malmö hade också ett skyfall 2014, då var det någonstans mellan 300 och 600 miljoner i skadekostnader. Det blir fort stora pengar, säger Ulf Moback och tillägger att kostnaderna för skador på byggnader och för stillastående trafik ungefär matchar varandra.
I Göteborg handlar det förebyggande arbetet främst om att bygga högvattenskydd runt Göta älv och yttre barriärer mot havet vid Älvsborgsbron och vid Välenviken mellan Askim och Näset. Den sistnämnda porten är för att undvika baktryck och att trafikintensiva Järnbrottsmotet hamnar under vatten. Dessutom krävs en port i Nordre älv, eftersom den förenas med Göta älv vid Bohus fästning i Kungälv.
Högvattenskydd har byggts vid Skeppsbron och påbörjats vid Packhuskajen och översvämningsrisken har tagits med i beräkningarna inför nybyggnationerna vid Masthuggskajen. Men en enhetlig strategi för älvstränderna saknas, enligt Ulf Moback.
– Det är rätt så bekymmersamt hur man tacklar det där. Man löser det bit för bit, men om man ser till helhetsgreppet så är det inte särskilt framstående, man löser det kvarter för kvarter, säger han.
Se Göteborg under vatten. Flytta mittlinjen på bilden för att se hur Lindholmen skulle påverkas med en höjd vattennivå på 2,8 meter över normal vattennivå. (Dagens högsta nivå vid extrema vattennivåer är +1,8 meter.)
Havsportar för tiotals miljarder
Man har också börjat utreda vad det finns för behov av högvattensskydd längs Mölndalsån, Vallgraven, Hamnkanalen och Gullbergsån. När det gäller kanalerna så väntas inom kort beslut i Trafiknämnden om det blir slussar vid utloppen eller en höjning av kanalmurarna.
– Kör man slussar skulle man inte behöva höja kanalmurarna, dessutom skulle man kunna garantera Paddans framkomst på längre sikt, då vattennivån från havet är för hög för att den ska kunna komma under broarna, säger Ulf Moback.
Kommunen har också pekat ut havsområden där de vill reservera plats för yttre barriärer mot havet. Det handlar alltså om stora portar som ska kunna hållas öppna vid lågvatten och stängas vid extrema högvatten. Liknande portar används redan i Rotterdam och London.
Varje fastighetsägare har ansvar för att klimatanpassa sin fastighet, men sen är dilemmat med vattnet att det inte är avgränsat till en fastighet, det har sin naturliga väg genom terrängen.
Men det är en dyr investering som ingen i dagsläget tagit på sig notan för. Tidiga skattningar pekar på flera tiotals miljarder under en 50-årsperiod. Sweco har tidigare uppskattat att bara de yttre skydden kan komma att kosta 10 miljarder och kostnaderna för älvkanter och skyfallsskydd förväntas hamna på minst samma nivå. Som jämförelse budgeterades Västlänken till 20 miljarder i 2009 års prisnivå.
Eva-Lena Torudd är planeringsledare för klimatanpassningssamordning i en grupp som arbetar med högvattenskydd i Göteborgs stad. Hon har har jobbat med att titta på finansieringen och vilket juridiskt ansvar kommunen respektive de enskilda fastighetsägarna har.
– Varje fastighetsägare har ansvar för att klimatanpassa sin fastighet, men sen är dilemmat med vattnet att det inte är avgränsat till en fastighet, det har sin naturliga väg genom terrängen. Därför måste man samordna det här, säger hon.
Äldre bebyggelse en utmaning
Gruppen har kommit fram till att staden rent juridiskt har ansvar för sina egna fastigheter och verksamheter, samt för framtida byggande genom detaljplaner och andra planer. Det påverkar bland annat Älvstaden. De har också tagit fram en utbyggnadsplan för högvattenskydd.
– Det lätta är att bygga nytt. Utmaningen är att ta hand om den befintliga bebyggelsen, säger Eva-Lena Torudd.
Nu går arbetet in i en ny fas där de ska gå in i detalj på varje område för att se hur de förändringar som krävs ska finansieras och när de ska genomföras. Just nu finns det budget för en del av planeringen, men inte för själva bygget.
– Vi är i ett väldigt tidigt skede av planeringen, vi måste ha ordning på hela planeringen så vi är helt säkra på att vi bygger rätt.
Då ska klimatåtgärderna vara klara
2040: Högvattenskydd och skyfallshantering prioriteras eftersom översvämningar väntas drabba Göteborg i närtid.
2070: De tre yttre portarna ska vara klara. Stora ån vid Välenviken, Göta älv och Nordre älv.
Göteborgs stad har satt en gräns för nybyggnationer: färdigt golv måste ligga på minst 2,8 meters höjd över havet i centrala stan.
Räcker det?
– De planverk som finns nu räcker fram till år 2100. Man vet att havet kommer att fortsätta stiga, uppvärmningen kommer att fortsätta. Hur mycket vet man inte, väldigt mycket hänger på hur man lyckas uppnå sina klimatmål, säger Håkan Alexandersson på länsstyrelsen.
Vem ser du ska betala för de yttre barriärerna?
– Det är fortfarande väldigt oklart. Det är den stora frågan som inte är löst. Det finns ingen finansiering för detta i dagsläget. Rent tekniskt kommer man att klara detta.
Håkan Alexandersson menar att det inte kan vara en part som står för hela kostnaden, utan det snarare kommer att handla om någon typ av samfinansiering som för stora infrastrukturprojekt som Västsvenska paketet exempelvis. Till det bidrar statliga, regionala och kommunala aktörer med finansiering, dessutom kommer pengar in från trängselskatten.
Göteborgarna planerar att bygga barriär mot havet och det är jättebra, men om de stänger barriären, hur gör man då med Göta älv?
Han pekar på att det inte enbart är en lokal utan även en regional fråga. Kommunerna runt Vänern kommer också att påverkas av det som görs i Göteborg. Vattnet från Sveriges största sjö har ingen annanstans att ta vägen än ut i Göta älv.
– Göteborgarna planerar att bygga barriär mot havet och det är jättebra, men om de stänger barriären, hur gör man då med Göta älv? Stänger man kraftverket i Vänersborg och sätter propp i Vänern då stiger sjön och det blir översvämningar ända upp till Karlstad, säger Håkan Alexandersson.
Havsnivåhöjningen
Havsnivån höjs huvudsakligen av två anledningar:
• Den ena är att is uppbunden i glaciärer och inlandsisar smälter och därmed frigörs vatten som tidigare varit uppbundet.
• Den andra är att vattnet värms upp av den globala temperaturökningen och varmt vatten tar mer plats än kallt, vattnet expanderar.
I Sverige sker fortfarande en landhöjning, det vill säga marken häver sig fortfarande efter att isen från förra istiden smält och trycket därmed lättat.
Landhöjningen är olika stor på olika ställen i landet, den är högst i norr och lägst i söder. Det betyder att klimatpåverkan när det gäller havsnivån syns betydligt snabbare i Skåne än i Västerbotten.
En havsnivåhöjning kan leda till fler olika konsekvenser, som översvämningar, mer erosion längs kusterna, fler skred och att salt tränger in i grundvattnet och därmed exempelvis i brunnar med dricksvatten.
”Känna sig lite nervös framöver”
Även de kustkommuner som ligger längs den halländska och bohuslänska kusten behöver vara vaksamma, enligt professor Hans Linderholm.
– Det är likadant överallt. Har man bebyggelse som ligger nära havet så är det klart att det finns en stor risk att den kommer drabbas om det sker översvämningar och stormar.
Han menar att man redan nu kan se att stormar kan föra vatten långt in på land, speciellt i områden där det är långgrunt och svagt sluttande stränder.
– Har man då byggt nära havet och inte så långt över dagens havsnivå då kan man nog känna sig lite nervös framöver.
* Källa bilder på höjd vattennivå: Simulerade bilder från Göteborgs stad. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att ett troligt värstascenario är att havet stiger med en meter till år 2100, men att det finns en rad osäkra faktorer som skulle kunna leda till en tvåmetershöjning.
Läs mer här: https://eu.opencitiesplanner.bentley.com/sbkgteborg/stigandevattennivaer
