Supervalåret 2024 – här är länderna som går till val

Parlamentsval i Bangladesh, 7 januari

Premiärminister Sheikh Hasina, den kvinnliga världsledare som suttit längst på sin post, säkrade den fjärde mandatperioden på raken i valet. Men valdeltagandet var lågt – bara 40 procent – och oppositionspartierna bojkottade valet, som föregicks av våldsamma sammandrabbningar.

LÄS MER:Makten ohotad i bojkottat Bangladeshval

Presidentval i Taiwan, 13 januari

Taiwan höll val i ett mycket spänt läge. Kina hävdar sedan länge att Taiwan tillhör Kina, och president Xi Jinping har antytt att Taiwan bör vara en del av Kina senast 2035.

Men ledningen i Peking kan inte vara särskilt nöjd med utgången av det taiwanesiska valet. Vinnare blev Lai Ching-Te, också känd som William Lai, från det styrande Demokratiska progressiva partiet, DPP. Det är ett av de partier som allra mest strävar efter oberoende från Kina. I och med Lai Ching-Tes seger innehar partiet nu presidentposten för tredje mandatperioden i rad.

LÄS MER:Kinakritiker segrar i valet i Taiwan

Presidentval i Finland, 28 januari – 11 februari

Sauli Niinistös tid som Finlands president är över. När finländarna gick till val för att välja sin nästa president så stod nio kandidater från hela det politiska spektrat mot varandra.

I valets första omgång fick regeringskoalitionens kandidat Alexander Stubb, som varit premiärminister, utrikesminister, finansminister och EU-parlamentariker, flest röster och landade på 27,2 procent.

Tätt efter kom tidigare utrikesministern Pekka Haavisto med 25,8 procent av rösterna. De båda kandidaterna gjorde sedan upp i den andra valomgången 11 februari. Där gick Alexander Stubb segrande ur striden, om än med liten marginal.

Presidenten väljs för sex år.

LÄS MER:Stubb blir Finlands president efter vänligt val

Presidentval i El Salvador, 4 februari

President Nayib Bukele, 42, vann popularitet efter att han använt nödlagar för att slå till brutalt mot de våldsamma gatugäng som plågat landet. Trots att El Salvador har en spärr i grundlagen som hindrar presidenten från att sitta två mandatperioder i rad, har El Salvadors högsta domstol godkänt att Bukele ställer upp i ytterligare ett val. Bland domstolens domare finns flera som tillsats av Bukeles parti.

Utan några starka motståndare att tala om tog Bukele hem en jordskredsseger i valet.

LÄS MER:El Salvadors president utropar storseger

Parlamentsval i Pakistan, 8 februari

Pakistans förhållande till grannen Iran försämrades kraftigt efter att Iran attackerat en terrorgrupp inne på pakistanskt territorium. Pakistan svarade med attacker på Iransk mark, och drog tillbaka sin ambassadör från Teheran.

I skuggan av ett alltmer spänt läge i regionen gick landet till ett val där flera väletablerade politiker gjorde upp om premiärministerposten. Den populäre oppositionsfiguren och tidigare premiärministern Imran Khan sitter dock fängslad, och har stoppats från att delta. Däremot ställde hans rival, den trefaldige premiärministern Nawaz Sharif från Muslimska förbundet, upp efter att korruptionsanklagelserna mot honom upphävts.

Dessutom ställde tidigare utrikesministern Bilawal Bhutto Zardari från Pakistans folkparti upp i valet.

Bedömare menade inför valet att det sannolikt skulle leda till en svag regering.

8 februari genomfördes valet och dagen därefter utropade den tidigare premiärministern Nawaz Sharif sin seger i valet – trots att fängslade ex-ledaren Imran Khans kandidater enligt tidiga siffror verkade ha fått fler röster. Efterspelet till valet har präglats av protester, då många som menar att valet var riggat tog till gatorna.

LÄS MER:Sharif utropar seger – trots osäkert resultat

Parlamentsval i Indonesien, 14 februari

Sydostasiens största demokrati gick till val för att välja en efterträdare till presidenten Joko Widodo. I opinionsmätningarna var det jämnt skägg mellan försvarsministern, högernationalisten Prabowo Subianto, och den tidigare guvernören i centrala Java, Ganjar Pranowo som företräder regeringspartiet Demokratiska partiet-Kamp.

Till slut gick den tidigare generalen Prabowo Subianto, vilket har fått kritiker att frukta att landets tid som världens tredje största demokrati är förbi, skriver TT.

LÄS MER:"Demokratins död" när exgeneral utropar seger

Presidentval i Senegal, 25 februari – uppskjutet

Senegal har betraktats som en stabil oas i en orolig region. Det kommande valet blir en prövning där landet väljer riktning. Oppositionsledaren Ousmane Sonkos anhängare har anklagat regeringen för att försöka stoppa honom från att kandidera, genom en rad rättsliga förfaranden. Det har utlöst våldsamma protester där människor har mist livet.

– Valet kan markera en återgång till de senaste årens normer, eller ett skifte mot mer instabil politik, säger Eurasia Groups analytiker Tochi Enu-Kalu, enligt AP.

Den 3 februari meddelade president Macky Sall att valet skjuts upp, med hänvisning till en dispyt om listan över kandidater, vilket följdes av sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i huvudstaden Dakar.

Parlamentsval i Belarus, 25 februari

Senast det var val i Belarus tvingades diktatorn Aleksandr Lukasjenko med våld slå ner protesterna. Sedan dess har tusentals oppositionella fängslats eller flytt landet.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja har från exilen uppmanat till bojkott av valet, och kallat valkampanjen för "en ritual utan mening".

LÄS MER:Alla fiender inlåsta när Belarus går till val

Parlamentsval i Iran, 1 mars

Den lagstiftande församlingen Majlis har ingen större makt över Irans politik. Snarare är dess funktion att godkänna politiska förslag som tagits fram av president Ebrahim Raisi och högste ledaren Ayatollah Ali Khamenei. Vilka som väljs in i parlamentet har förmodligen mindre påverkan på Irans framtida utveckling än vilka som väljs in i det så kallade Expertrådet.

Rådet, som väljs in får en åttaårsperiod, väljer vid behov landets högste ledare, och Khamenei är 84 år gammal. Skulle han dö inom den perioden är det de 88 rådsmedlemmarnas uppgift att välja ut hans efterföljare. Vilka som väljs in kan vara avgörande för hur Khameneis arv förs vidare.

LÄS MER:Medier: Rekordlågt valdeltagande i Iran

Presidentval i Ryssland, 17 mars

Vem ska kunna utmana Vladimir Putin om makten? Du gissade rätt: Ingen alls. Presidenten tog hem det riggade valet med 87 procent av rösterna. Han mötte bara symboliskt motstånd och har gått hårt åt alla motståndare som hade kunnat störa hans väg till en femte mandatperiod.

De verkliga oppositionella är antingen döda eller i exil. Och kandidaten Jekaterina Duntsova, som propagerade för fred i Ukraina, har stoppats från att kandidera.

Efter 24 år vid makten har Putin kopplat ett starkt grepp om Ryssland.

LÄS MER:Despoter grattar Putin: "Bådar gott för världen"

Presidentval i Slovakien, 23 mars

Den Putinvänlige populisten Robert Fico skakade om Europa i oktober 2023, när hans parti Smers vann parlamentsvalet i Slovakien och lovade att inte skicka ”en enda kula” till Ukraina. När landet under våren skulle välja president ansågs resultatet gå att betrakta som ett kvitto på vad väljarna har tyckt om Ficos tid vid makten.

När den andra omgången av presidentvalet genomfördes 6 april stod parlamentets talman, socialdemokraten Peter Pellegrini – och med stöd av Robert Fico – som segrare. Bedömare uppfattar resultatet som att Slovakien likt Ungern kan komma att driva en mer ryssvänlig och Ukrainakritisk politik.

Pellegrinis huvudmotståndare i valet, den liberale tidigare utrikesministern Ivan Korcok kommenterade resultatet i ett tal.

– Jag hoppas att Peter Pellegrini kommer att agera självständigt och enligt sin egen övertygelse och inte ta order av andra, sade Korcok i ett tal.

Parlamentsval i Indien, 19 april – 1 juni

Världens mest befolkade land går till valurnorna för ett över en månad långt val och ser ut att rösta fram den sittande premiärministern Narendra Modi till en tredje mandatperiod. Modi, som till hör det hinduiska nationalistpartiet Bharatiya Janata, har regerat under en tid där yttrandefriheten har attackerats och där attacker mot religiösa minoriteter av hinduiska nationalister har ökat.

Han skapade rubriker världen över när Indien tog till nödlagar för att stoppa en BBC-dokumentär om Modis roll i de våldsamma upploppen där nära tusen muslimer dödades i delstaten Guharat 2002.

Modis supportrar ser honom dock som en politiker som fått bukt med en långvarig korruption och gjort Indien till en global spelare att räkna med. Bland annat lyckades Indien bli den första nationen någonsin som landat en farkost på månens södra del.

Parlamentsval i Sydafrika, maj

Ända sedan apartheidsystemet avskaffades 1994 har partiet ANC haft majoritet och prenumererat på regeringsmakten i Sydafrika. Men president Cyril Ramaphosas omval hotas av landets ekonomiska problem, ständiga strömavbrott som lamslår samhällen och en arbetslöshet på nära 32 procent.

Väljarna är missnöjda, och i de senaste lokalvalen fick ANC mindre än hälften av rösterna. Blir det ett liknande resultat i parlamentsvalet så måste ANC bilda koalition med andra partier för att behålla makten.

Parlamentsval i Mexiko, 2 juni

Landet går till val för att välja sin första kvinnliga president. I valet ställs Mexico Citys tidigare borgmästare Claudia Sheinbaum mot den tidigare oppositionssenatorn Xóchitl Gálvez.

Vem som än vinner får en tuff uppgift i att bekämpa de våldsamma narkotikakartellerna.

EU-valet, 6 juni

EU-parlamentet kan få en kraftig slagsida åt höger, visar en rapport från tankesmedjan Europeiska utrikesrådet. Populistpartier, som inte alltid är förtjusta i EU, ser ut att gå framåt starkt. I nio länder, bland annat Österrike, Frankrike och Polen, ser radikala högerpartier ut att kunna bli starkaste kraft i valet. I ytterligare nio längder, däribland Tyskland, Sverige och Spanien, spås ytterhögerpartier kunna nå andra- eller tredjeplatsen.

Allt verkar upplagt för att EU-parlamentet för första gången kommer få en högermajoritet, med kristdemokrater, konservativa och högerradikala ledamöter. Rapportförfattarna skriver också att alltfler länder har regeringar som försöker minska EU:s inflytande, och nämner då bland annat Sverige.

Val i USA, 5 november

Av allt att döma kommer Joe Biden ännu en gång ställas mot Donald Trump i en valkamp. Båda dras med popularitetsproblem, och Donald Trumps valrörelse präglas av att han är föremål för fyra brottsåtal i amerikanska domstolar.

Mycket står på spel om Trump skulle vinna. han befaras kunna ta USA ur Nato, överge Parisavtalet om klimatet och stoppa USA:s stöd till Ukraina.

Parlamentsval i Sydsudan, december

Världens yngsta land ska hålla sitt första val någonsin. Valet har skjutits upp flera gånger sedan landet blev självständigt från Sudan.

Men det råder fortfarande osäkerhet om milstolpen kommer att bli av. Nicholas Haysom, som leder FN:s mission i landet, sa i december till FN:s säkerhetsråd att detaljer kring väljarregistreringen, en säkerhetsplan och ett sätt att lösa oenigheter är bland de saker som saknas för att försäkra fria val som ”bedöms trovärdiga och acceptabla för sudanesiska medborgare”, rapporterar AP.

Presidentval i Venezuela, andra halvan av 2024

Venezuela ska välja en ny president, som kommer att leda landet i sex år. Ledande oppositionskandidater har dock stoppats från att delta i valet, till exempel stoppade regeringen i juni 2023 den ledande oppositionskandidaten Maria Corina Machado från att kandidera, då hon anklagas för påstådda politiska brott.

Befolkningen har i många år plågats av våldsdåd, hyperinflation och varubrister under sittande presidenten Nicolas Maduro. Det är fortfarande oklart vem som kommer att utmana honom i valet, men Maria Corina Machado framstår fortfarande som ledaren för den brokiga oppositionen.

Parlamentsval i Storbritannien, andra halvan av 2024

Storbritannien måste hålla val senast 28 januari 2025. Premiärminister Rishi Sunak har antytt att det kommer att ske under halvan av 2024, men något datum är ännu inte spikat.

TEXT

Andreas Granath

andreas.granath@gp.se