Två gånger om året räknar franska fågelskådare tillsammans med civila, trädgårdsfåglar inpå knuten.
– Jag såg just en skata, säger 6-åriga Luna och tar bort kikaren från ögonen.
Unge ornitologen Rémi Gouttefarde skriver upp informationen på ett papper. Den lämnar han till landsomfattande fågelorganisationen Lpo.
– Under en timmes tid kollas vilka fågelarter som syns och hur många av dem som slår sig ned i den lilla trädgården mellan höghusen, berättar han.
Platsen ligger i förorten Longjumeau, cirka 25 kilometer söder om Paris.
– Den heter Fågeldalen, ropar lilla Luna.
Fågelräkningar hålls i alla EU-länder minst en gång om året. För ornitologen råder ingen tvekan.
– Förra gången jag var ute och räknade var i januari. På bara ett halvår märks färre fåglar, säger Rémi Gouttefarde.
Miljontals dör i förtid
Resultatet går hand i hand med tidernas hittills mest omfattande fågelstudie ‘’Farmland practices are driving bird population decline across Europe’’.
Uppgifter i franska medier visar att antalet trädgårdsfåglar kan ha minskat med 800 miljoner fåglar sedan 1980, då de inte hittat tillräckligt med föda. Det innebär att uppåt 20 miljoner fåglar dör i förtid varje år. Även Sverige har ingått i studien.
– Många fåglar i Sverige, Frankrike och i övriga Europa skulle förmodligen ha överlevt om människan hanterade naturen mer varsamt, säger Vincent Devictor , en av forskarna och som medverkat i undersökningen under närmare två decennier.
Han är knuten till statliga institutet CNRS (Centre national de la recherche scientifique) och är baserad i sydfranska Montpellier. Studien publicerades i betydelsefulla amerikanska vetenskapliga tidskriften PNAS.
Under nästan fyrtio år har forskarna följt 170 fågelarter från 28 olika länder.
– När man med bekämpningsmedel och gödningsmedel dödar insekter, minskas samtidigt möjligheten för fåglarna att hitta sin föda, förklarar forskaren.
Det nya i undersökningen är att rönen påverkar fåglar negativt även i andra miljöer, som i skogsmiljö. Främst är det intensiva storjordbruk som pekas ut.
– I miljöer där man ständigt jagar efter lägre och lägre priser, utan större hänsyn till naturen, får fåglarna det extra svårt, säger Vincent Devictor.
Lyssnar efter fåglar
Professor Åke Lindström från Laholm och som är knuten till Lunds universitet, kontaktades för ett par år sedan av de franska forskarna för att bidra med statistik från Sverige.
Han berättar om hur svenska fågelskådare följer förutbestämda rutter om 8 kilometer, jämt fördelade över hela landet. Själv var han häromåret uppe i Norrbottens inland.
– Jag gick då ut klockan 4 på morgonen och räknade alla fåglar jag såg och hörde under fem, sex timmar, berättar han.
Det är enkelt att dra slutsatsen att han måste vara mycket duktig på att känna igen fågelsång.
– Gök och tranor är lättare att upptäcka eftersom de är högljudda, säger han.
På sommaren blir det nattrutter för att kunna räkna till exempel ugglor.
Om den franska studien främst noterat fågelminskningen i öppna landskap, präglas Sverige till 57 procent av produktiv skogsmark.
Mängden uppvuxen skog har ökat, vilket gynnat en del skogslevande fåglar, medans andra har det riktigt svårt.
”Oroväckande”
– Det beror bland annat på den höga produktionstakten med kalhyggebruk och monokultur, varnar Åke Lindström och förklarar att när man i stort bara planterar ett trädslag i samma ålder, blir utarmningen tydlig.
– Därmed missgynnas många fågelarter som lappmes och tallbit, men kanske i ännu högre grad annan biologisk mångfald som insekter och lavar. Utvecklingen är oroväckande!
Svenske ornitologen Anders Wirdheim i Halmstad har varit anställd av Birdlife Sverige. Han har med intresse tagit del av den nya studien.
– Vi vill gärna tro att användningen av bekämpningsmedel minskar . Men istället ökar de, säger han och hänvisar bland annat till statistik från Kemikalieinspektionen.
Den visar att den sålda mängden verksamma ämnen till jordbruket har ökat med 12 procent under 2020-2021.
Samtidigt har EU-länderna krav på sig att främja icke-kemiska metoder vid odling.
Krav på EU
Från den ideella naturvårdens sida har det länge krävts att EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste förändras i en betydligt mer hållbar riktning.
Vad måste då göras?
Wirdheim berättar att nyligen diskuterade inom EU det så kallade restaureringsdirektivet. Det går ut på att EU:s miljöministrar försökt nå en samsyn om EU:s förslag till förordning om restaurering av natur. I slutet av juni blev det dock dött lopp med 44 för och 44 emot.
– Det verkar som om många EU-politiker väljer ‘’business as usual’’ i stället för att bädda för en bättre framtid, säger Anders Wirdheim.
Våtmarken han står vid myllrar av liv. Det är ett exempel på restaurerad natur.
– Om man inom jordbruket även återskapade randzoner med naturlig växtlighet skulle det betyda ytterst lite för avkastningen men däremot mycket för djur- och växtliv, säger han.
LÄS MER:Förhistorisk fågel återvänder till det vilda
LÄS MER:Böckerna som ger fågelskåderi en extra dimension
LÄS MER:Fyra rovdjursarter är hotade – ändå sker jakt på samtliga
