I hundratals år hade de blåskimrande takahefåglarna strövat omkring i de nyzeeländska bergsområdena i godan ro. Sedan kom européerna.
De nya kolonisatörerna var inte ensamma. Med på skeppen fanns också en rad nya djur: Katter, hermeliner, illrar och råttor. En mardröm för takahefåglarna, vars population redan hade decimerats. 1898 förklarades de formellt utdöda.
Sedan arten återupptäcktes 1948, då en läkare fick syn på fågeln i Murchison-bergen, har forskare försökt få populationen att växa, och i förra veckan släpptes de första 18 tahakefåglarna ut i Nya Zeeland igen, rapporterar The Guardian.
”Ser nästan förhistoriska ut”
Takahe är en besynnerlig fågelart. Den kan inte flyga och utvecklades under lång tid utan hot från inhemska däggdjur. Fjäderskruden är blå, näbben klarröd och sett rakt framifrån kan de nästan se helt sfäriska ut.
– De ser nästan förhistoriska ut. Mycket breda och djärva, säger Tumai Cassidy från Ngai Tahu-stammen vid Lake Whakatipu Waimaori-dalen, där fåglarna släpptes ut.
Enligt stammens äldste, Ta Tipene O’Reagan, kallas området ”De gående fåglarnas land”.
– Det finns få vackrare saker än att se dessa stora fåglar galoppera över marker där de inte har vandrat på över ett århundrade, säger O’Reagan.
Rovdjuren måste bekämpas
Att återföra en av världens mest sällsynta arter till det vilda har varit en lång process. Till en början samlades äggen in för att skyddas mot rovdjur och befruktades på konstgjord väg. När de kläcktes matades ungarna av personer med klarröda handdockor, som skulle efterlikna fågelns distinkta näbb. Nu finns det cirka 500 takahe i världen, och populationen växer med åtta procent om året.
Om de nyligen utsläppta fåglarna anpassar sig väl kommer fler att släppas. I oktober planeras det för sju nya släpp, och upp till tio ungfåglar i början av nästa år. För att de ska kunna fortsätta leva måste dock rovdjuren hållas i schack. Nya Zeeland är mitt uppe i en process med målet att göra sig av med de värsta invasiva rovdjuren – råttor, tvättbjörnar och hermeliner – till 2050.
– Efter årtionden av hårt arbete för att öka takahepopulationen är det givande att nu fokusera på att etablera fler vilda populationer, men det kommer med utmaningar – att etablera nya vilda inhemska artpopulationer kan ta tid och framgång är inte garanterad, säger Deidre Vercoe, konservationsmyndigheten DOC:s ansvarige för tahakefågeln.
LÄS MER:150 år gammalt träd överlevde brandkatastrofen på Hawaii
