Bilden på en ”jorduppgång” togs ett halvår innan månlandningen, under rymdfärden Apollo 8. Bilden av vår egen planet var omvälvande och har utnämnts till en av de mest inflytelserika bilderna som någonsin tagits.
Med på det historiska rymduppdraget Apollo 11 var Neil Armstong, Buzz Aldrin och Michael Collins.
Bakom den lyckade rymdresan och månlandningen fanns flera team, bland annat de programmerare som skrev koden och som möjliggjorde alltihopa. Margaret Hamilton som ledde arbetet står här bredvid all den kod som hon och hennes arbetslag skrev.
Inför resan fick Neil Armstong och Buzz Aldrin öva på att röra sig i rymddräkterna. När de övade nere på jorden vägde dräkterna 80 kilo, men på månen är gravitationen svagare och där vägde de bara 13,6 kilo.
Under hela rymdresan, 24 timmar om dygnet, hade kontrollrummet i Houston koll på allt som hände. Charles Duke, James Lovell och Fred Haise var själva astronauter och var några av kommunikatörerna som höll kontakt med astronauterna ombord på Apollo 11.
Tre dagar innan Apollo 11 sköts upp hade Sovjetunionen skjutit upp sin obemannade rymdfarkost Luna 15 som med hjälp av robotar skulle få hem jordprover från månen innan amerikanerna. Luna 15 kraschade på månen medan Armstrong och Collins fortfarande var där och fick aldrig med sig några prover.
På månen blåser det aldrig och det allra första fotsteget som någonsin togs där finns kvar än idag.
För att verkligen visa vem som vann rymdkapplöpningen satte astronauterna ner den amerikanska flaggan i marken på månen. Utan vind kan en flagga inte vaja eller fladdra så toppen av tygstycket hålls uppe av en horisontell stång.
När Neil Armstrong och Buzz Aldrin väl landat spenderade de två och en halv timme på månen där de samlade in 21,6 kilo material. Bland annat hade de med sig stenar och sand från ytan, samt prover som de tog genom att borra 13 centimeter ner i månens yta.
Hemma på jorden räknar man med att 650 miljoner människor såg på livesändningen från månlandningen. Det var på en tid då långt ifrån alla ens hade tv.
Den enda delen av Apollo 11 som återvände till jorden vara kommandomodulen, där astronauterna spenderat majoriteten av rymdresan. Den landade i Stilla Havet den 24 juni, åtta dagar efter att de lämnat jorden.
Bilden på en ”jorduppgång” togs ett halvår innan månlandningen, under rymdfärden Apollo 8. Bilden av vår egen planet var omvälvande och har utnämnts till en av de mest inflytelserika bilderna som någonsin tagits.
Med på det historiska rymduppdraget Apollo 11 var Neil Armstong, Buzz Aldrin och Michael Collins.
Med på det historiska rymduppdraget Apollo 11 var Neil Armstong, Buzz Aldrin och Michael Collins. Bild: NASA
1/11

Händelserna vi inte glömmer: Månlandningen

Klockan 03.56 svensk tid den 21 juli 1969 yttrades vad som kan blivit en av de kändaste fraserna i mänsklig historia: ”Ett litet steg för människan, men ett stort kliv för mänskligheten”.
Den amerikanska astronauten Neil Armstrong var då den första människan som satte foten på en annan himlakropp.

ANNONS
|

Under Kalla kriget blev rymdkapplöpningen ett sätt för stormakterna USA och Sovjetunionen att konkurrera och försöka visa vilken stat som var överlägsen.

Sovjetunionen var först med att få upp en satellit i rymden, vilket blev något av en identitetskris för USA. Sovjet var även först med att skicka upp både levande varelser, genom hunden Lajka, och människor i rymden. Men deras insatser i kapplöpningen minskade under 60-talet samtidigt som USA storsatsade på sitt rymdprogram.

I ett tal till kongressen 1961 utropade president John F Kennedy att USA skulle ta en människa till månen och hem igen innan decenniet var över.

ANNONS

Åtta år senare hade de lyckats.

Efter den lyckade månlandningen med Apollo 11 började rymdkapplöpningen lugna sig. Sovjet lyckades aldrig med att skicka en människa till månen.

Själva rymdkapplöpningen ansågs vara över när man 1975 genomförde första dockningen i rymden mellan två rymdfarkoster från de båda supermakterna. Efter det har man siktat på mer samarbete i rymdutforskandet.

Den senast bemannade månlandningen gjordes 1972. Men nu har NASA ett nytt rymdprogram, som fått namnet Artemis, och som siktar på att genomföra en bemannad månlandning 2025.

LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Boris Jeltsin blir president i Ryssland

LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Kim Jong-il tar över Nordkorea

LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Stonewall-upploppet

LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Jugoslaviens sönderfall

Alexandra Turku
TEXT
Alexandra Turku
alexandra.turku@gp.se
Ebba Bergström
TEXT
Ebba Bergström
ebba.bergstrom@gp.se
ANNONS