Ett år har gått sedan kriget i Ukraina bröt ut och än finns inget slut i sikte.
Nedan listar vi ett urval av de viktigaste händelserna under tiden som gått. GP vill varna för att vissa bilder kan uppfattas som starka.
24 februari 2022
Runt klockan 04, svensk tid, meddelade Rysslands president Vladimir Putin i ett tal att han inlett den så kallade ”särskilda militäroperationen” i Ukraina. Kort därefter korsade ryska trupper gränsen, samtidigt som artillerield och robotar regnade ner över flera ukrainska städer.
Invasionen, och det nu utdragna kriget, var ett faktum.
Invasionen, och det nu utdragna kriget, var ett faktum.
Februari 2022
Under krigets första dagar rådde fullständigt kaos. Ryssland försökte genom ett blixtkrig ta kontrollen över sitt grannland, och avancerade snabbt samtidigt som artilleri- och roboteld riktades mot flera städer.
Men Ukraina bjöd på hårdare motstånd än vad Ryssland hade räknat med och försöken att ta över huvudstaden, bland annat genom att upprätta en luftbrygga vid flygplatsen Hostomel, misslyckades.
Trots det drabbades den civila befolkningen hårt. På bilden syns Natali Sevriukova utanför resterna av vad som tidigare varit hennes hem i Kiev. Byggnaden hade träffats av en robot.
Men Ukraina bjöd på hårdare motstånd än vad Ryssland hade räknat med och försöken att ta över huvudstaden, bland annat genom att upprätta en luftbrygga vid flygplatsen Hostomel, misslyckades.
Trots det drabbades den civila befolkningen hårt. På bilden syns Natali Sevriukova utanför resterna av vad som tidigare varit hennes hem i Kiev. Byggnaden hade träffats av en robot.
Februari 2022
”Jag behöver ammunition, inte skjuts”, sade Volodomyr Zelenskyj när USA erbjöd sig att evakuera presidenten kort efter att Ryssland invaderat.
Orden signalerade både för omvärlden och alla ukrainare att landet inte tänkte vika sig för Vladimir Putins övervåld, samtidigt som det blev en första vädjan om hjälp att mota invasionen.
På bilden syns Volodomyr Zelenskyj tala utanför presidentpalatset två dagar efter invasionens början, för att visa att han inte lämnat landet.
Orden signalerade både för omvärlden och alla ukrainare att landet inte tänkte vika sig för Vladimir Putins övervåld, samtidigt som det blev en första vädjan om hjälp att mota invasionen.
På bilden syns Volodomyr Zelenskyj tala utanför presidentpalatset två dagar efter invasionens början, för att visa att han inte lämnat landet.
Februari 2022
Hundratusentals ukrainare drevs genast på flykt och de flesta sökte sig till grannländerna Ungern och Polen.
När GP:s team var på plats vid den senare gränsövergången rapporterades kalabalik. Människor som tvingats lämnat såväl tillhörigheter som anhöriga försökte i desperation ta sig över till trygghet, men trots ansträngningar att ta emot så många som möjligt dröjde det timmar – dagar för vissa – att korsa gränsen.
När GP:s team var på plats vid den senare gränsövergången rapporterades kalabalik. Människor som tvingats lämnat såväl tillhörigheter som anhöriga försökte i desperation ta sig över till trygghet, men trots ansträngningar att ta emot så många som möjligt dröjde det timmar – dagar för vissa – att korsa gränsen.
Mars 2022
Ukrainas framgångar på slagfältet kunde till viss del förklaras av svåra logistikproblem inom den ryska armén.
Ett uppmärksammat exempel var den ryska, helt enorma fordonskolonnen som körde fast strax norr om Kiev. Den svenske försvarsexperten Tomas Ries kallade det exempelvis för ”en skandal” ur ett militärt perspektiv, i en intervju med GP.
Ett uppmärksammat exempel var den ryska, helt enorma fordonskolonnen som körde fast strax norr om Kiev. Den svenske försvarsexperten Tomas Ries kallade det exempelvis för ”en skandal” ur ett militärt perspektiv, i en intervju med GP.
Mars 2022
Slaget om Charkiv, Ukrainas näst största stad nära den ryska gränsen i norr, var mycket svår. Staden utsattes för urskillningslös bombning under krigets första månader och stora delar av befolkningen tvingades söka skydd i stadens tunnelbanesystem.
Ukraina har efter en lyckad motoffensiv i dag lyckats driva bort Ryssland från Charkiv, men invasionen blev ändå mycket kostsam för staden. På fotot syns en man rädda de tillhörigheter han kan efter en rysk attack i mars.
Ukraina har efter en lyckad motoffensiv i dag lyckats driva bort Ryssland från Charkiv, men invasionen blev ändå mycket kostsam för staden. På fotot syns en man rädda de tillhörigheter han kan efter en rysk attack i mars.
Mars 2022
Världens reaktioner – och fördömanden – över Rysslands invasionskrig lät sig inte vänta. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallade det för ”en aldrig tidigare skådad aggression från den ryska ledningen mot ett suveränt, oberoende land”, och ekonomiska sanktioner infördes snabbt.
Samtidigt tog även den kommersiella och civila sektorn ställning mot kriget. Fler och fler företag antingen pausade sin närvaro eller lämnade Ryssland helt. Idrottsvärlden gjorde detsamma, och det europeiska luftrummet stängdes för ryska flyg.
På bild syns Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, under ett extrainkallat sammanträde i EU-parlamentet för att diskutera kriget.
Samtidigt tog även den kommersiella och civila sektorn ställning mot kriget. Fler och fler företag antingen pausade sin närvaro eller lämnade Ryssland helt. Idrottsvärlden gjorde detsamma, och det europeiska luftrummet stängdes för ryska flyg.
På bild syns Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, under ett extrainkallat sammanträde i EU-parlamentet för att diskutera kriget.
April 2022
Men samtidigt som diskussioner hölls i Bryssel kämpade Ukraina för sin överlevnad. Sent i mars lyckades man driva den ryska armén till reträtt i området runt Kiev, och när ukrainska trupper gick in i huvudstadsförorterna blev övergreppen civilbefolkningen utsatts för ännu ett uppvaknande för omvärlden.
I den lilla staden Butja upptäcktes först flera kroppar på gatan, till synes avrättade och i vissa fall med bakbundna händer. Massgravar de ryska trupperna hade lämnat bakom sig grävdes sedan upp, och enligt NY Times dödades åtminstone 458 personer. Ryssland avsade sig omedelbart allt ansvar och hävdade i stället att kropparna var del av en ukrainsk påverkansoperation, men en granskning publicerad av samma tidning i december slår fast att det främst var en rysk fallskärmsenhet som låg bakom massakern.
I den lilla staden Butja upptäcktes först flera kroppar på gatan, till synes avrättade och i vissa fall med bakbundna händer. Massgravar de ryska trupperna hade lämnat bakom sig grävdes sedan upp, och enligt NY Times dödades åtminstone 458 personer. Ryssland avsade sig omedelbart allt ansvar och hävdade i stället att kropparna var del av en ukrainsk påverkansoperation, men en granskning publicerad av samma tidning i december slår fast att det främst var en rysk fallskärmsenhet som låg bakom massakern.
Maj 2022
I den andra änden av Ukraina, närmare bestämt i Mariupol, hade Ryssland större framgångar. Av den lilla rapportering som tog sig ut ur staden beskrevs belägringen som den värsta under krigets gång, med nära konstant beskjutning och många civila dödsfall.
Ukraina lyckades inte stå emot och Ryssland tog sig längre och längre in i staden. Väl under rysk kontroll riktades världens ögon mot stålverket Azovstal, dit ukrainska soldater och civila sökt sig för skydd. I över två månader i stålverkets många tunnlar höll man ut, innan man till slut gav upp i slutet av maj.
På bilden syns den ukrainska soldaten Mychajlo Dianov inne i Azovstal, som senare tillfångatogs av Ryssland. I september 2022 dök bilder på soldaten upp igen, då nästan oigenkännlig efter att hans skador inte gått att läka på rätt sätt.
Ukraina lyckades inte stå emot och Ryssland tog sig längre och längre in i staden. Väl under rysk kontroll riktades världens ögon mot stålverket Azovstal, dit ukrainska soldater och civila sökt sig för skydd. I över två månader i stålverkets många tunnlar höll man ut, innan man till slut gav upp i slutet av maj.
På bilden syns den ukrainska soldaten Mychajlo Dianov inne i Azovstal, som senare tillfångatogs av Ryssland. I september 2022 dök bilder på soldaten upp igen, då nästan oigenkännlig efter att hans skador inte gått att läka på rätt sätt.
Juni 2022
En soldat hissar den ukrainska flaggan på Ormön, platsen där de bevingade orden ”ryska stridsfartyget, gå och knu**a dig själv” hade yttrats av en ukrainsk soldat tidigt efter att kriget bröt ut.
Soldaten hade då vägrat överlämna ön frivilligt när ett ryskt fartyg kom för att lägga beslag på den. Väl i rysk ägo inledde Ukraina en kampanj för att ta tillbaka ön, något man till slut lyckades med i slutet av juni.
Soldaten hade då vägrat överlämna ön frivilligt när ett ryskt fartyg kom för att lägga beslag på den. Väl i rysk ägo inledde Ukraina en kampanj för att ta tillbaka ön, något man till slut lyckades med i slutet av juni.
Juli 2022
Staden Lysytsjansk faller till Ryssland efter en omfattande offensiv. Staden var Ukrainas sista kvar i behåll i Luhanskregionen, och övertagandet beskrevs som en stor framgång för de ryska styrkorna.
Det kostade dock, som vid så många andra tillfällen i det här kriget. På bilden syns delar av ett bostadsområde i staden, som totalförstördes i striderna.
Det kostade dock, som vid så många andra tillfällen i det här kriget. På bilden syns delar av ett bostadsområde i staden, som totalförstördes i striderna.
Augusti 2022
Kärnkraftverket i Zaporizjzja ockuperades av ryska styrkor. Ukraina och Ryssland anklagar varandra för att beskjuta kärnkraftverket, som tvingades koppla ur en reaktor efter att kraftledningar träffats.
Bilden visar ryska soldater vid kärnkraftverket i Zaporizjzja. Området har varit omstritt under stora delar av krigets gång, och risken för en kärnkatastrof har hängt i luften lika länge. FN-anslutna Internationella Atomenergiorganet, IAEA, har sedan månader tillbaka haft ett team på plats för att övervaka situationen.
Bilden visar ryska soldater vid kärnkraftverket i Zaporizjzja. Området har varit omstritt under stora delar av krigets gång, och risken för en kärnkatastrof har hängt i luften lika länge. FN-anslutna Internationella Atomenergiorganet, IAEA, har sedan månader tillbaka haft ett team på plats för att övervaka situationen.
September 2022
I september inledde Ukraina en stor och framgångsrik motoffensiv i de norra delarna av landet, mer specifikt Charkiv. Ryssland drevs tillbaka hela vägen till gränsen och till redan annekterade områden i öst.
Kort därefter beordrade Rysslands president Vladimir Putin en partiell mobilisering i landet den 21 september 2022. Framryckningen i Ukraina hade stagnerat och de ryska förlusterna var stora, vilket var varför man såg ett behov av nya trupper att delta i kriget.
Beslutet orsakade dock panik bland Rysslands invånare, som tidigare sluppit engagera sig i vad som pågick i deras grannland. Bilden är tagen en knapp vecka efter mobiliseringsbeslutet och visar ryska män på flykt in till Georgien, för att undkomma en kallelse till armén.
Kort därefter beordrade Rysslands president Vladimir Putin en partiell mobilisering i landet den 21 september 2022. Framryckningen i Ukraina hade stagnerat och de ryska förlusterna var stora, vilket var varför man såg ett behov av nya trupper att delta i kriget.
Beslutet orsakade dock panik bland Rysslands invånare, som tidigare sluppit engagera sig i vad som pågick i deras grannland. Bilden är tagen en knapp vecka efter mobiliseringsbeslutet och visar ryska män på flykt in till Georgien, för att undkomma en kallelse till armén.
Oktober 2022
I ännu ett stort bakslag för Ryssland inträffade en enorm explosion på Kerchbron, som förbinder den av Ryssland annekterade Krimhalvön med fastlandet.
Ukraina har inte officiellt tagit ansvar för explosionen, men hintat om att det rörde sig om en sabotageoperation. Vem som än låg bakom försvårade det Rysslands förmåga att föra in nya leveranser till trupperna i Ukraina, då bron och dess tågspår varit en viktig förbindelse.
Ukraina har inte officiellt tagit ansvar för explosionen, men hintat om att det rörde sig om en sabotageoperation. Vem som än låg bakom försvårade det Rysslands förmåga att föra in nya leveranser till trupperna i Ukraina, då bron och dess tågspår varit en viktig förbindelse.
November 2022
Striderna om Cherson har varit hårda och intensifierades ytterligare mot slutet av 2022. Ukrainska styrkor lyckades ta tillbaka kontrollen över staden, som anses viktig i och med sin position nära Krimhalvön i södra Ukraina.
På bild syns en ukrainsk kvinna som skadats i en rysk attack mot ett bostadsområde.
På bild syns en ukrainsk kvinna som skadats i en rysk attack mot ett bostadsområde.
December 2022
Efter Ukrainas lyckade motoffensiver har Ryssland tryckts tillbaka till områden i öst och syd. Kriget har av samma anledning gått in i en ny fas och blivit mer av ett skyttegravskrig, där små – om ens några – nya områden tas av respektive sida.
På bilden syns ett ukrainskt stridsfordon avfyra ett skott mot sitt mål utanför Charkiv, på julaftonskvällen i fjol.
På bilden syns ett ukrainskt stridsfordon avfyra ett skott mot sitt mål utanför Charkiv, på julaftonskvällen i fjol.
Januari 2023
Slaget om Bachmut har hamnat i fokus efter att rapporter om att oerhört svåra strider rasar i området. Den ukrainska militären håller ännu staden, men är hårt ansatt av Ryssland och mer specifikt Wagnergruppen, den ökända privatmilisen som leds av oligarken Jevgenij Prigozjin.
Slaget om Bachmut har kallats för ”en köttkvarn” och ”ett krig inuti kriget”. Vittnesmål från fronten berättar hur Wagnersoldater anfaller de ukrainska trupperna i vågor, med mängder av dödsfall men med vissa markvinster som följd.
Än är det oklart vilken sida som går vinnande ur striden.
Slaget om Bachmut har kallats för ”en köttkvarn” och ”ett krig inuti kriget”. Vittnesmål från fronten berättar hur Wagnersoldater anfaller de ukrainska trupperna i vågor, med mängder av dödsfall men med vissa markvinster som följd.
Än är det oklart vilken sida som går vinnande ur striden.
Februari 2023
Fredagen den 24 februari 2023 har det gått ett år sedan Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina. På bilden syns Valentyna Samoilenko bryta ihop inför sonen Dmytros begravning. Han dog i slaget om Bachmut.
Hur många tusentals som dött i detta krig, eller som kommer att dö, är oklart.
Hur många tusentals som dött i detta krig, eller som kommer att dö, är oklart.
LÄS MER:Ödestimmarna vred klockan tillbaka
LÄS MER:Bilderna som visar krigets brutalitet och grymhet i Ukraina
LÄS MER:De hämtar de döda kropparna i Butja
LÄS MER:Misstänkta ”tortyrkammare” hittade i ukrainska Cherson
