Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sven Hirdman, svensk diplomat, ambassadör och tidigare statssekreterare, tror inte att sanktioner kommer få avsedd effekt mot Ryssland. Bild: Josefine Stenersen
Sven Hirdman, svensk diplomat, ambassadör och tidigare statssekreterare, tror inte att sanktioner kommer få avsedd effekt mot Ryssland. Bild: Josefine Stenersen

Förre Moskvaambassadören tror Putin vill ha respekt

Ryssland agerar brutalt och skall fördömas. Det framhåller den svenske tidigare Moskva-ambassadören Sven Hirdman.
– Men jag är skeptisk till sanktioner, säger han. Risken är att de inte fungerar.

Sven Hirdman har en lång utrikes- och försvarskarriär att luta sig mot när han i ett samtal med GP analyserar den senaste dramatiska utvecklingen om Ukraina. Han hade sin första tjänst på svenska ambassaden i Moskva redan på 1960-talet, var biträdande direktör för fredsforskningsinstitutet SIPRI, statssekreterare på Försvarsdepartementet under två borgerliga försvarsministrar och chef för krigsmaterielinspektionen. 1994–2004 var han ambassadör i Moskva och han är nu ledamot av den Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

På ett plan anser han att det är rimligt och rätt att bojkotta Ryssland för att tydligt visa avsky mot den ryska aggressionen och för att manifestera att Ukraina har omvärldens stöd. På ett annat plan ser han svårigheterna att efter det kunna inleda de diplomatiska samtal som är nödvändiga för att spänningarna inte ytterligare skall eskalera. Ryssland är en kärnvapennation och Hirdman påminner om att Vladimir Putin i sitt tal i måndags antydde att de skulle kunna användas.

Hirdman är också emot svenskt vapenbistånd till Ukraina. Det strider mot beslutet i riksdagen att inte exportera vapen till krigförande nationer.

Som anfallet mot Finland

Och Hirdman ser vissa likheter med den ryska invasionen av Ukraina med vinterkriget och Rysslands anfall på Finland under andra världskriget. Stalin uppfattade området kring Leningrad som utsatt och krävde att finländarna skulle ge upp Karelen. När det inte skedde gick Stalin till attack.

– Det liknar Vladimir Putins sätt att se på Ukraina och på det som han uppfattar att alla hot mot Ryssland, både nu och i historisk tid, kommer från väst.

Hirdman tror att Putin lockats att tro att reaktionerna från väst inte kommer att bli så allvarliga. Sanktioner blev visserligen resultatet efter annekteringen av Krim 2014 och kraftiga fördömanden riktades mot dåvarande Sovjet vid invasionen i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968.

Första gången Sven Hirdman mötte Putin gjorde ryssen inget större intryck. Det skulle komma att ändras. Bild: Josefine Stenersen
Första gången Sven Hirdman mötte Putin gjorde ryssen inget större intryck. Det skulle komma att ändras. Bild: Josefine Stenersen

– De gamla gubbarna i Moskva möttes av kraftigt fördömande i ord men inte i handling.

Sven Hirdman misstänker att Putin kanske funderat i samma tankebanor och även bagatelliserat omvärldens reaktion.

– Angreppet mot Ukraina är ett oerhört brott mot folkrätten men trots allt inte början på ett tredje världskrig, säger han.

Träffade Putin flera gånger

Sven Hirdman har träffat Vladimir Putin flera gånger. Den första gången var Putin borgmästare i St Petersburg 1995.

– Jag fick hans visitkort men han gjorde inget större intryck och gled därför på något sätt in i väggen.

Vid senare tillfällen såg Hirdman som ambassadör i Moskva något helt annat hos den ryske ledaren vid flera överläggningar.

– Putin har en enorm faktakunskap och lämnar sällan över ordet till ministrar, experter och rådgivare, säger Hirdman och tillägger:

– Hans egen främste rådgivare är han själv. Han agerar enväldigt och misstänksamt och litar bara på några få. När han nyligen träffade sitt eget säkerhetsråd behandlade han dem som barnungar.

Hirdman jämför Putin med en man som ensam klättrar högre och högre upp på en bergstopp.

– Och frågan blir då hur han skall komma ner. Ryssland är ett europeiskt land och måste på ett eller annat sätt förstå det.

Hirdman ser de senaste årtiondenas politiska utveckling i Ryssland som ett utslag av frustration.

–Jag tror att Putin är ute efter att få respekt i omvärlden. Han anser att Ryssland har trängts tillbaka de senaste trettio åren och att de ryska synpunkterna och invändningarna inte tagits på allvar och att ingen lyssnat. Putin satte redan 2007 ned foten och kritiserade att Nato förflyttat sina positioner österut.

Sanktioner kommer drabba vanliga ryssar

Putin hävdar att Ryssland fått försäkringar om att Nato inte skulle utvidgas efter Sovjetunionens sönderfall och Tysklands förening.

– Man kan kanske säga att det var naivt av Ryssland att tro på det. Verkligheten förändras ju och varje nation har rätt att bestämma sin egen väg.

Nu är det, enligt Hirdman, nödvändigt att diplomatiska samtal sker, bland annat vad gäller utplacering av vapensystem i gränsområden och vid militärövningar för att inte konflikten ytterligare skall eskalera.

– Sådana samtal skedde kontinuerligt även under kalla kriget för att undvika krigshandlingar av misstag.

Hirdman säger att ekonomiska sanktioner kommer att drabba främst vanliga ryssar, eliten är sammansvetsad och har sitt på det torra. Men sanktioner har i Rysslands fall tidigare lett till utveckling av bland annat livsmedelsförsörjningen med ökade spannmålsskördar inom landet.

Befolkningen minns även tidigare umbäranden under krig, revolution och i vissa fall närmast svält under 1990-talet. De kan jämföra med att det var värre förr.

– Men det är osäkert hur det ryska folket reagerar om det blir ett längre krig i Ukraina. 2024 är det presidentval i Ryssland och mycket kan hända tills dess.

LÄS MER: Senaste om kriget i Ukraina

LÄS MER: Oleg i Mariupol: "Väcktes av kraftiga explosioner"

LÄS MER: Köer och oro när kriget kom till Ukraina

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.