I mer än två år har Rysslands anfallskrig i Ukraina pågått. Under tiden har Sverige hunnit gå med i Nato, skriva på ett försvarsavtal med USA och börjat planera vad som händer om det värsta sker.
Kommer kriget gäller det att vara beredd. Det var ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), tydlig med under Folk och försvars rikskonferens i vintras.
Han var också tydlig med att tempot i diverse processer gärna får höjas.
– Om något håller mig vaken om nätterna är det just det, att det går för långsamt, sa ha under sitt tal i Sälen.
Sedan dess har snart fem månader gått och nya frågor har aktualiserats. Exempelvis den om krigsplacering.
Hur ska man som företagare veta om man ska krigsplacera sin personal? Och hur kan man som anställd ta reda på vilken roll man förväntas ha vid höjd beredskap?
Lätta frågor att ställa, svårare att finna svar på, ska det visa sig.
Men vi tar det från början.
Det innebär totalförsvarsplikt
I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.
Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:
• Värnplikt i Försvarsmakten.
• Civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om. Till exempel inom räddningstjänst, barnomsorg och sjukvård.
• Samt allmän tjänsteplikt. Det innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara och krig.
Det kan betyda att man fortsätter på sitt vanliga jobb, tjänstgör i en frivillig försvarsorganisation eller får i uppgift av Arbetsförmedlingen att utföra arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret.
I arbetet med att göra ett samhälle motståndskraftigt genomförs ett antal beredskapsåtgärder. Det kan bland annat handla om att förbereda samhällsviktiga företag och offentliga aktörer för krig.
För att lyckas med det krävs att de företag det gäller skapar krigsorganisationer och tar personal i anspråk för att under höjd beredskap vara krigsplacerad under så kallad allmän tjänsteplikt.
Utredaren: Låga siffror
Enligt färska siffror från Plikt- och prövningsverket, som ansvarar för det svenska registret över krigsplacerade personer och organisationer, har i dagsläget endast 683 organisationer, vilket inkluderar privata aktörer, räddningstjänster, kommunala bolag, statliga bolag och samfund – genomfört en sådan registrering.
Läggs även myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner till var antalet krigsplacerade organisationer i mitten av maj 934.
I antal rör det sig om 607 915 krigsplacerade personer. Det kan sättas i relation till de 7,1 miljoner som är i totalförsvarspliktig ålder (16-70 år) och är folkbokförda i Sverige.
Pär Malmberg är regeringens utredare för näringslivets försörjningsberedskap. Enligt honom är detta låga siffror, särskilt då uppskattningsvis cirka 100 000 svenska företag skulle kunna vara att betrakta som samhällsviktiga och med uppgifter av vikt för totalförsvaret vid höjd beredskap.
– På samma sätt som människor förbereder sin personliga beredskap behöver företagen fundera igenom vad de gör vid fredstida kris, höjd beredskap och ytterst krig. Vilka verksamheter ska vi bedriva? säger Pär Malmberg.
Enligt regeringens utredare blir det i ett sådant scenario sannolikt viktigare att ägna sig åt lagerhantering och maximerad produktion, lagring och distribution än produktutveckling och förvärv.
Så hur ska man som företagare gå till väga?
Hans rekommendation är att samtliga svenska företag gör en analys om vilken deras roll kan tänkas vara i ett kris- eller krigsläge – och eventuellt krigsplacera sin personal.
Så inleder du processen
En krigsplacering kan inledas med en kontakt med Plikt- och prövningsverket.
– Företagen kan tillsammans med en myndighet gå till Pliktverket och säga att ”de här personnumren behöver jag även fortsättningsvis ha i mitt företag”, så att de inte hamnar någon annanstans, säger Pär Malmberg.
Enligt regeringens särskilde utredare kan Plikt- och prövningsverket därefter registrera de aktuella personnumren i registret över ianspråktagna för krigsplacering under allmän tjänsteplikt.
Du kan som företagare själv styra vilka i din personal du får behålla?
– Du kan själv föreslå. Sedan måste du få hjälp av en myndighet och av Plikt- och prövningsverket, säger Pär Malmberg.
Den myndigheten är en beredskapsmyndighet. I Sverige är de 61 till antalet och fördelade på tio beredskapssektorer och sex civilområden. Varje sektor har en sektorsansvarig beredskapsmyndighet.
I de fall den aktuella beredskapsmyndigheten gör bedömningen att ditt företag ägnar sig åt totalförsvarsviktig verksamhet ges företaget en möjlighet att göra en så kallad disponibilitetskontroll på de aktuella personnumren, för att se om personerna i fråga är tillgängliga att krigsplacera.
Ett och samma personnummer kan endast ha en krigsplacering.
Huruvida ett personnummer som ska registreras för ett företag i Plikt- och prövningsverkets register ”trumfar” en placering i det militära försvaret menar Pär Malmberg beror på omständigheterna.
– Generellt kanske det inte gör det. Men om du har personer som är kritiska för produktionen i ett företag som är kritiskt för Sveriges försörjningsberedskap, så är det kanske viktigare att de sitter kvar och gör sitt civila jobb än att utföra roller i hemvärnet eller i en frivillig försvarsorganisation, säger han.
En sådan värdering görs i samråd med Försvarsmakten och beredskapsmyndighet. På förhand finns inget givet utfall.
– Problemet är att vi har kommit så väldigt, väldigt kort vad gäller planeringen av näringslivet, säger regeringens särskilde utredare.
Hans bild är att mer behöver göras, och det snabbt.
– Vi har ett antal hundratusen människor som är krigsplacerade, antingen under värnplikt, civilplikt eller i ianspråktagna för krigsplacering under allmän tjänsteplikt. Det är väldigt, väldigt lite, säger Pär Malmberg.
Post- och telestyrelsen: Väldigt oklart
Företag som undrar om deras verksamhet är viktig för totalförsvaret vid höjd beredskap kan ta kontakt med en myndighet för att få veta om och hur de kan planera för bemanningen av verksamheten.
Den slutliga bedömningen görs av den beredskapsmyndighet ditt företag tillhör. Exakt hur ett sådant urval ska ske är inte alltid glasklart, ens för myndigheterna själva.
– Det är det här som har varit väldigt oklart. Det har varit svårt för myndigheter att veta när ett sådant utpekande kan ske, säger Sofie Hagman, jurist på enheten för beredskap på Post- och telestyrelsen.
Post- och telestyrelsen har ansvar för elektroniska kommunikationer och post.
– Vi har haft några grundregler att utgå från. Exempelvis ska aktörer som tillhandahåller kommunikationsnät eller kommunikationstjänster planera för att kunna bemanna totalförsvarsviktig verksamhet även vid höjd beredskap, säger Sofie Hagman.
Hon beskriver reglerna om allmän tjänsteplikt som krångliga, men hoppas att det faktablad som finns på PTS hemsida kan underlätta för de aktuella operatörerna.
– Jag förstår att företag i andra sektorer som inte har några särskilda regler för totalförsvarsplanering får det väldigt svårt att veta om man har någon möjlighet att registrera sin personal eller inte, säger hon.
Tips för den osäkra
Till grund för bedömningarna ligger de vägledningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tar fram. I november förra året publicerade MSB en vägledning särskilt avsedd för att hjälpa myndigheter identifiera verksamhet som är nödvändig för totalförsvaret.
Sofie Hagmans tips för de som är osäkra på om deras företag ingår bland de totalförsvarsviktiga är att vända sig till den beredskapsmyndighet man tillhör.
Vilken myndighet det är är inte alltid helt enkelt att ta reda på.
– Det är inte alla företag som har en tydlig myndighet för sitt område. De allra flesta borde dock kunna leta sig fram till det, menar Sofie Hagman.
Endast företag som av en beredskapsmyndighet har bedömts ha en totalförsvarsviktig verksamhet får krigsplacera – eller ianspråkta – sin personal i Plikt- och prövningsverkets register. Övriga företag har inte den möjligheten.
– Nej, inte som det ser ut i dag, säger Marinette Nyh Rydbo.
Hon är kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket och väl bevandrad i ämnet.
Hur stor andel av ens personal bör vara krigsplacerad?
– Det finns ingen mall för hur en krigsorganisation bör se ut utan de är upp till varje utpekad aktör att bestämma, säger Marinette Nyh Rydbo.
Så fort disponibilitetsbeskedet har kommit från Plikt- och prövningsverket ska arbetsgivaren skriftligen informera sin krigsplacerade personal. En sådan information ska också innehålla inställelseplats – det vill säga arbetsplatsen – vid höjd beredskap.
Kan man själv kontrollera om man är krigsplacerad?
– De flesta som är krigsplacerade har fått reda på det av sin arbetsgivare. Som krigsplacerad värnpliktig har man en krigsplaceringsorder eller ett beslut från Pliktverket. Om man är osäker kan man antingen tala med sin arbetsgivare eller höra av sig till Pliktverket, säger kommunikationschefen på Plikt- och prövningsverket.
Går det att ändra en krigsplacering?
– Det går att ändra en krigsplacering. Om en person byter arbetsplats så kan det innebära att personen inte längre är krigsplacerad eller får en ny krigsplacering på sin nya arbetsplats. Det är därför det är så viktigt att myndigheterna underhåller sin krigsorganisation och det är därför Pliktverket kräver att det uppdateras minst varje år, säger Marinette Nyh Rydbo.
Tiopunktsprogram
Det finns fler saker att tänka på som arbetsgivare.
De aktörer som bedriver verksamheter som bedöms vara viktiga för totalförsvaret vid höjd beredskap rekommenderas att skapa en krigsorganisation.
Enligt MSB handlar det om ”ett stort arbete” som tar lång tid att genomföra. Ett mål med arbetet bör vara att kunna genomföra en omställning från freds- till krigsorganisation ”så snabbt som möjligt”.
Johan Sjöberg är ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor på Svenskt näringsliv. Hans bedömning är att svenska företag generellt inte känner till vilken roll de har vid ett kris- eller krigsläge.
– Vi uppmanar dem till att fundera igenom den här typen av frågeställningar, oaktat vad upphandlande myndigheter har informerat om. De ligger i alla företags intressen, säger han.
Han vill att ledningsgrupper ställer sig frågan vad företaget gör vid krig eller krigsfara.
– Kommer vi bedriva verksamheten vidare? Vad krävs för att kunna leverera? Vad innebär det för medarbetaren?
För att minimera riskerna och för att leveranssäkra har Svenskt näringsliv tagit fram ett tiopunktsprogram som medlemsföretagen kan utgå ifrån.
När tas då ett företags krigsorganisation i bruk? Jo, vid höjd beredskap och efter att regeringen även har fattat beslut om allmän tjänsteplikt.
I praktiken innebär det, enligt regeringens utredare för näringslivets försörjningsberedskap Pär Malmberg, att de allra flesta anställda fortsätter att gå till sina ordinarie arbeten även vid höjd beredskap, för att Sverige ska fortsätta rulla.
– Idén att man åker och sätter sig på landet eller åker till Värmland eller vad det nu kan tänkas vara är inte hållbar, säger Pär Malmberg.
Senast 27 januari 2025 ska en utredning om personalförsörjning av det civila försvaret presenteras för regeringen. Försvarsdepartementet har utsett Sören Öman till särskild utredare.
LÄS MER:Detta är din plikt – om kriget kommer
LÄS MER:Företagen som behöver göra säkerhetsskyddsanalys
LÄS MER:Arbetsförmedlingen får extra roll vid höjd beredskap
LÄS MER:Hans tal om krig förändrade bilden av Sverige
LÄS MER:Rusning efter ”krislådor” efter ÖB:s krigsvarning
LÄS MER:Expert på infrastruktur: Öar i kustbandet mer utsatta vid kris
