Sveriges säkerhetsläge har försämrats i spåren av koranbränningarna, och i flera muslimska länder hörs högljudda protester.
Med anledning av det det försämrade säkerhetsläget höll Säpochefen Charlotte von Essen och justitieministern Gunnar Strömmer (M) under torsdagen en pressträff.
– Vi ser nu kraftfulla och hotfulla reaktioner mot Sverige. Sverige har gått från att ses som ett tolerant land till att ses som ett islamfientligt land. Det beror till stor del på de manifestationer där koranen bränns, säger Charlotte von Essen.
Terrorhotet nära höjning
Sveriges terrorhotnivå ligger för närvarande på nivå tre, ett förhöjt hot. Men detta kan komma att höjas ytterligare, enligt Säpo.
– Vi är fortfarande i ett förhöjt läge, men det ligger lite och väger, det krävs inte mycket mer för att den ska höjas. Bedömningen beror på hur vi tror att terrorhotnivån ser ut sex månader framåt, säger Charlotte von Essen.
Hur stort är hotet mot Sverige?
– Vi gör bedömningen att det finns ett förhöjt hot och i det tillkommer att ett terrorattentat kan inträffa, säger hon vidare till GP.
Von Essen trycker på att det just nu är extra viktigt att vara källkritisk när det kommer till information om Sveriges säkerhet, inte minst på sociala medier.
– Den enskilda personen ska inte gå runt och vara rädd, vi jobbar dygnet runt för att skydda Sverige, men däremot ska man vara medveten om att mycket nu sker i sociala medier där man försöker påverka bilden av Sverige, säger hon.
”All anledning att vara extra vaksamma”
Även Gunnar Strömmer menar att ett ökat terrorhot inte är en anledning till rädsla.
– Men vi har all anledning att vara extra vaksamma, säger justitieministern.
Till följd av den ökade hotnivån meddelade regeringen även under presskonferensen att man har beslutat om ett nytt regeringsuppdrag till Säkerhetspolisen som innebär att samarbetet inom samverkansrådet mot terrorism, där 15 svenska myndigheter ingår, ska förstärkas.
– Säkerhetspolisen ska överväga vilka myndigheter som ska ingå i det här rådet framåt, säger Gunnar Strömmer.
Ska identifiera möjliga terrorister
Regeringsuppdraget handlar om att arbeta med problemet långsiktigt genom att intensifiera samverkan mellan olika myndigheter som kan förebygga och förhindra terrorism. På ett mer omedelbart plan ska bland annat Säkerhetspolisen och polisen i större utsträckning dela underrättelser med varandra.
– I det mer omedelbara perspektivet handlar det om att kunna ringa in individer som är möjliga terrorister, säger Gunnar Strömmer.
Kommer ni se över möjligheterna att inte tillåta manifestationer i framtiden?
– Det är klart att det är naturligt att analysera om dagens modell är så bra som den kan bli, eller om det finns skäl att se över delar av ordningslagen för att kunna väga in omständigheter som har med rikets säkerhet att göra. Det analyserar vi just nu och vi ska återkomma till vår slutsats längre fram, säger han till GP.
Det var runt påsk förra året som korankrisen tog fart. Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs, brände koraner offentligt i flera städer runt om i Sverige vilket bland annat kom att leda till omfattande upplopp.
I januari i år tog sig Paludan istället till Stockholm för att bränna ytterligare en koran utanför Turkiets ambassad. Landets president Recep Tayyip Erdogan meddelade då att han kommer att säga nej till svenskt Natomedlemskap så länge koranbränningar tillåts.
I februari nekade polisen två planerade koranbränningar på grund av hotbilden mot Sverige och ärendet gick upp i domstol. Men i juni kom domen – polisen hade inte rätt att neka tillstånden för koranbränningarna.
Starka protester
Den 28 juni brändes ytterligare en koran, då utanför en moské i Stockholm. I Iraks huvudstad Bagdad svarade demonstranter genom att bryta sig in i Sveriges ambassad. Flera muslimska länder kallade upp Sveriges ambassadörer och Pakistans premiärminister riktade ilska mot Sverige i ett offentligt uttalande.
Den 20 juli stormades den svenska ambassaden i Irak av demonstranter, som även tände eld på byggnaden. Kort efter händelsen beviljades en person att bränna en koran utanför Iraks ambassad i Stockholm, vilket ledde till livliga protester i bland annat Jemen. I samma veva bröt Irak alla diplomatiska kontakter med Sverige.
Irans politiske ledare ayatolla Ali Khamenei sa i ett uttalande i slutet av juli att den svenska regeringen rustade för krig med den muslimska världen.
Under onsdagen höll regeringen och Säpo en pressträff om påverkanskampanjer på grund av det försämrade säkerhetsläget. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin uttryckte då att majoriteten av koranbrännarna har en svag koppling till Sverige, och att syftet med deras aktioner kan vara att skada Sverige internationellt.
Både Säpo och andra experter har uttryckt att det riktats hotfulla reaktioner mot Sverige. Terrorforskaren Hans Brun sa till GP att alla svenskar kan bli måltavlor.
LÄS MER:Utrikesministerns informerar riksdagen om korankrisen
LÄS MER:Stora protester mot Sverige och Danmark - viftas med vapen
