Det politiska trycket ökar på att regeringen ska agera i frågan om den man som blivit känd som "Kurdiska räven”. Han kopplas till våldsspiralen i Uppsala och Stockholm under den senaste tiden och sägs styra delar av den svenska narkotikahandeln.
– Inget annat land hade accepterat att en person med så många liv på sitt samvete lever lyxliv och lever som en kung i Turkiet och att deras regering inte gör någonting, har Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar sagt till TV4.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Anderson har också krävt att regeringen agerar, i intervju med Expressen.
– Regeringen bör kräva att han antingen utlämnas till Sverige eller i alla fall åtalas och döms i Turkiet. Vi har jobbat hårt under det senaste året med att ha en tätare dialog med Turkiet. Regeringen bör använda de kanalerna, sa Magdalena Andersson.
Regeringen för samtal
Kurdiska räven är häktad i sin frånvaro och misstänks för flera brott. Han beskrivs som ledargestalt för det kriminella nätverket Foxtrot. Eftersom han numera är bosatt i Turkiet och har ett turkiskt medborgarskap har han inte kunnat lagföras. Det har inte heller varit möjligt att få honom utlämnad, vilket Sverige har begärt sedan flera år tillbaka.
Justitieminister Gunnar Strömmer bekräftar att frågan om Kurdiska räven hanteras på både politisk nivå och av berörda myndigheter.
– Man ska ha ödmjukhet inför komplexiteten i frågan. Han har ju gripits en gång och varit ställd inför domstol. Då har det inte varit någon utlämning eftersom man menat att han har turkisk medborgarskap. Vi lämnar inte heller ut våra medborgare, men det är naturligtvis ett spår att fullfölja det, säger han.
Men det kan också finnas andra aktuella möjligheter, enligt ministern.
– Om inte går att få honom eller andra kriminella ledare som befinner sig i andra länder utlämnade, då är alternativet att få dem lagförda på plats. Det arbetas förstås intensivt på alla nivåer med de frågorna, säger Gunnar Strömmer.
Nato-avtalet kan hjälpa
Han påpekar att det avtal som Sverige och Turkiet ingått med anledning av den svenska Natoansökan gäller för bägge sidor.
Sverige har inom ramen för avtalet satt upp ett antal regler som ska gälla för utlämningar. Det handlar bland annat att Sverige ska bistå med att motverka grupperna YPG/PYD/PKK, som av Turkiet anses vara terrorgrupper som hotar landets säkerhet.
– Turkiet vill ha bistånd av Sverige för att identifiera terrorister här och det är en mycket legitim begäran, där vi har ett ömsesidigt intresse av att hjälpa till. Men det finns en ömsesidighet och vi har våra intressen av att bland annat hitta och lagföra gängkriminella eller andra kriminella som kan tänkas vara i Turkiet, säger Gunnar Strömmer.
Möjligheterna att kunna ta sig an frågan om ”Kurdiska räven” och liknande ärenden underlättas av Natoavtalet med Turkiet, menar justitieministern.
– Förutsättningarna för att nå det målet är bättre nu än vad det var för 12, 18, eller 24 månader sedan, utan de upparbetade kanalerna som sker i ljuset av den överenskommelsen, säger Gunnar Strömmer.
LÄS MER:800 kilo av "Kurdiska rävens" knark i beslag
LÄS MER:Fem svenskar gripna i Turkiet
