September blev en svart månad när det gäller gängvåldet, med mängder av dödsskjutningar och sprängningar. Regeringen har meddelat att försvarsmakten kopplas in och polisen har inlett en nationell särskild händelse med anledning av våldsvågen.
Tidöpartierna, regeringen och Sverigedemokraterna, vill se fler övervakningskameror och snabbutreda ansiktsigenkänning genom AI.
– Det görs just nu en stor omläggning av rättspolitiken, säger Martin Melin (L), ersättare i justitieutskottet.
Han säger att polisen efterfrågat fler kameror och att man nu får det.
KD:s gruppledare Camilla Brodin säger att kameraövervakning är ett effektivt verktyg mot gängen.
– Det är viktigt att inte lagstiftningen ställer upp onödiga hinder för att kamerabevakning ska användas, säger hon.
Sedan tidigare finns en utredning som ser över tillståndskravet för kommuner och regioner när det gäller kameraövervakning.
En utredning ska titta på hur behovet av förenklade regler för kommuner och regioner kan se ut.
AI och ansiktsigenkänning
Regeringen och SD vill också se ansiktsigenkänning för att enklare kunna identifiera gängmedlemmar. Det handlar om ett snabbspår för att utreda detta. Målet är att förslaget ska komma i april nästa år.
Kan du utveckla hur ansiktsigenkänning kan användas?
– Ansiktsigenkänning är ett analysverktyg på material som redan är insamlat. En mycket kritisk fråga framöver är att säkerställa att det finns utrymme att ta hand om det här materialet, säger justitieministern Gunnar Strömmer (M).
Han säger att det finns länder som ligger före Sverige, som Danmark. Det handlar om att på ett mer effektivt sätt, med stöd av ny teknik kunna analysera bildmaterial man får tillgång till.
– Det är lite otrampad mark i Sverige, säger Strömmer.
De vill också se automatisk avläsning av registreringsskyltar och polisen får direktåtkomst till extern kamerabevakning, som vägkameror samt ökade möjligheter att använda drönare.
– Allt här ska ske inom ramen för den demokratiska rättsstaten, det handlar hela tiden om avvägningar mellan personlig integritet och effektiv brottshantering, säger Gunnar Strömmer.
Han jämför med andra länder och säger att det finns ett utrymme som inte använts i Sverige.
Regeringen och SD avser också att bredda en pågående utredning om kameraövervakningen. Nu vill Tidöpartierna också att polisen ska få utökade befogenheter vad gäller övervakning med drönare.
– Konkret handlar det om att säkerställa hela den potential som finns i drönare också kan användas av polisen och att det inte finns några rättsliga oklarheter i användningen, säger Gunnar Strömmer.
S har ju tidigare pratat om att använda drönare med ansiktsigenkänning. Hur ser du på det?
Jag är öppen för att lyssna på alla goda förslag och det är glädjande att fler partier ser behovet av ge brottsbekämpningen effektivare verktyg och också kunna använda de möjligheter som ny teknik ger, säger han och fortsätter:
– Det här sker ju i ljuset av de kriminella är väldigt tekniktillvända och allt för ofta ligger före det goda samhället.
Antalet kameror ska femdubblas
Polisen, Trafikverket och Transportstyrelsen ska få ökad tillgång till befintliga kamerasystem. Gunnar Strömmer säger att regeringen skruvar upp målet för nya kameror, från 1 600 till 2 500 vid utgången av 2024.
– Redan målet om 1600 kameror innebar en fyrdubbling av det tidigare antalet kameror. Vid utgången av nästa år kommer vi ha fått en femdubbling från och med förra höstens regeringsskifte, säger han.
Sedan tidigare är det bland annat känt att regeringen vill införa förvaringsstraff och utvisa utländska medborgare som rör sig i kriminella gäng men inte dömts för några brott. Kriminalvården har också fått i uppdrag att bygga ungdomsfängelser, och regeringen vill införa anonyma vittnen.
LÄS MER:Regeringen: Försvarsmakten sätts in mot gängvåldet
LÄS MER:Så ska regeringen knäcka gängen
LÄS MER:Strömmer om gängvåldet: ”Det kommer att fortsätta”
LÄS MER:KD-toppen: Vi i högern borde be om ursäkt för vår retorik
LÄS MER:Tre döda i tre våldsdåd på nio timmar – mörk natt i Stockholm och Uppsala
