Miljöpartiet över riksdagsspärren – för första gången på månader

De senaste veckorna har minst sagt varit händelserika inom politiken. Liberalerna har aviserat att de lämnar januarisamarbetet inför valet 2022 och går till val på att forma en borgerlig regering med Moderaterna och Kristdemokraterna.

Sverigedemokraternas partisekreterare Rickard Jomshof har kallat islam för en ”avskyvärd ideologi och religion” och Ebba Buschs omtalade fastighetsaffär har blivit föremål för en rättslig strid som lett till en förundersökning gällande grovt förtal.

LÄS MER:Ulf Kristersson öppnar för avtal med Sverigedemokraterna

Trots det har väljaropinionen knappt rört på sig sedan i februari, visar GP/Sifos mätning.

Det finns dock ett undantag. Miljöpartiet har ökat med 0,6 procent – en ökning som är statistiskt säkerställd. Det innebär att de gröna för första gången på flera månader ligger ovanför riksdagsspärren.

Men det rör sig sannolikt inte om någon Märta Stenevi-effekt. Det menar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

Stenevi valdes till nytt språkrör i slutet av januari. Samtidigt visar forskning att byte av språkrör eller partiledare sällan generar så stora förändringar i väljarstöd. Rent hypotetiskt kan språkrörsbytet inneburit att partiets politik hamnat i fokus på grund av det.

– Man ska inte dra för stora växlar, men det är klart att det alltid är en lättnad att befinna sig över strecket jämfört med exempelvis Liberalerna som är klart under, säger Jonas Hinnfors.

Inbördeskrig i Liberalerna

Mitt i mätperioden för GP/Sifos väljarbarometer lanserade Nyamko Sabuni sin nya linje. Den innebär att Liberalerna ska verka för en borgerlig regering efter valet 2022 och är beredda att både samtala med och lägga gemensamma förslag med SD. Däremot är ett regeringssamarbete med SD inte aktuellt.

LÄS MER:Liberalerna vill lämna januariavtalet inför valet – utesluter regering med SD

LÄS MER:Stenhård kritik mot Sabunis nya besked: "Försöker bli SD-light"

Beskedet har lett till att de interna striderna inom partiet blossat upp i offentligheten. Samtidigt ligger partiet kvar på samma krissiffror som tidigare, vilket i denna mätning är 2,9 procent.

– Hopplösheten i deras väljarstöd fortsätter. Det är verkligen så att man ser krisen i vitögat, säger Jonas Hinnfors.

– Problemet med Liberalerna är inte om den ena linjen är bättre än den andra, utan att man offentligt riktar så tung kritik mot varandra. Motståndarna till Nyamko Sabunis linje menar att det närmast handlar om en existentiell fråga om hur man förhåller sig till SD.

Oro för Ebba Busch

Även för KD finns anledning för oro. Partiet har på ett år rasat 2,4 procentenheter i GP/Sifos mätningar. I dag har partiet 4,4 procent.

– Väldigt länge har man legat kring nivån för ett litet parti. Det kan bero på att det varit stort fokus på partiledaren och inte så mycket fokus på deras frågor, säger Jonas Hinnfors.

– Många som stödröstade på partiet i valet 2018, inte minst moderater, glider nu tillbaka.

Samtidigt har både KD och L har på vissa sätt liknande bekymmer, menar Hinnfors.

L är å ena sidan inklämda mellan ett annat liberalt parti och ett liberalkonservativt parti, alltså C respektive M, och har svårt att visa varför just deras idéer är unika och särskiljer sig från övriga alternativ.

– Om man har ett liberalt parti som inte är enat utåt, och man själva har väldigt såriga interna strider, då finns det andra alternativ för de väljarna, säger Jonas Hinnfors.

För KD:s del gäller det i stället att förklara för väljarna varför de sticker ut i förhållande till ett annat socialkonservativt parti, SD, och M som har rört sig mer i konservativ riktning den senaste tiden.

– Det blir väldigt viktigt för ett sånt parti att visa: vad är vår unika vision och varför är vi något annat än de här två, säger Jonas Hinnfors.

TEXT

Etezaz Yousuf

etezaz.yousuf@gp.se