Kort sammanfattat är civilplikten den civila motsvarigheten till värnplikt, det vill säga de som utbildas för att kunna kallas in i försvaret om det blir krig.
För att samhället ska fortsätta fungera under krig och kris behövs mer än bara militär beredskap. Även under kristider behöver samhället sjukvård, eltillgång och räddningstjänst. För att garantera att det fungerar ska man nu återinföra civilplikten som en del av totalförsvaret.
Det centrala för civilplikten är att se till att samhällsviktig verksamhet fungerar även vid krigsfara och i kris. Det kan handla om att hantera elnätet, upprätthålla räddningstjänsten eller ta hand om tågnätet.
Vad händer om man kallas till civilplikt?
När civilplikten återinförts kommer personer att mönstras till civilplikt, precis så som man idag kan mönstra till värnplikt.
Först ingår en grundutbildning, likt en civil ”lumpen”, som får pågå i högst 320 dagar. Där lär man sig om den samhällsviktiga verksamhet som man blir satt till att upprätthålla. Exakt vilka samhällstjänster som ska omfattas av civilplikt beslutas av regeringen men tidigare har det handlat om banreparationer, brandskydd och elförsörjning.
Andra exempel över sådant som kan komma att täckas av civilplikten är sanering, ammunitionsröjning samt sök- och räddningsarbete. Det är dock lagstadgat att civilplikten inte får inkludera egentliga stridsuppgifter om det inte handlar om ordnings- eller bevakningsuppgifter.
Vilka kommer kallas till civilplikt?
Exakt vilka som kommer att mönstra till civilplikten är inte bestämt.
Enligt DN kan det redan i år bli aktuellt med civilplikt för de ungdomar som mönstrar, det vill säga de som är födda 2005. Planen är dock att först och främst mönstra personer som redan har erfarenhet inom räddningstjänsten, eller annat arbete som är aktuellt för civilplikten.
Den som väljer att ignorera sin civilplikt, eller bryter mot den, kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år under fredstid. Skulle man vägra att utföra sin civilplikt under höjd beredskap ökar det straffet till upp till fyra års fängelse.
Civilplikten uppkom på 1930-talet som ett komplement till värnplikten och har bland annat använts för att placera de som vapenvägrar.
Varför togs civilplikten bort?
Civilplikten blev vilande i samband med att den allmänna värnplikten blev vilande 2010 och även då var det fem år sedan det genomfördes någon grundutbildning för civilpliktiga.
Att man valde att lägga både värnplikten och civilplikten vilande berodde till stor del på att man bedömde att det var fredstid. Det kom även efter många års nedskärningar i försvaret.
2017 lyfte försvarsdepartementet att civilplikten borde återuppväckas för att man skulle kunna ha kompetens vid kris. Bland annat lyfte man Svenska kraftnäts behov av reparationspersonal för elnätet samt förstärkningspersonal till Polismyndigheten. Det har även konstaterats att räddningstjänsten inte har tillräckligt med bemanning för att hantera påfrestningar från ett krig.
Vad händer nu?
Nu kommer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att förbereda för en aktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. Det arbetet ska presenteras den första mars.
Enligt en utredning från i höstas behövs runt 3 000 civilpliktiga utbildas under en femårsperiod för att räddningstjänsten ska kunna förstärkas. Den kostnaden beräknades till 3,5 miljarder kronor.
Det är även möjligt att civilplikten utvecklas till att inkludera ytterligare samhällsviktiga uppgifter.
Vad finns det för andra plikter i totalförsvarsplikten?
I Sverige gäller totalförsvarsplikt för alla mellan 16 och 70 år. Det inkluderar tre olika grenar; allmänna tjänsteplikten, civilplikten och värnplikten.
Värnplikten är att man bidrar till landets militära förvar och civilplikten att man bidrar till att upprätthålla och skydda samhällsviktig verksamhet.
Allmän tjänsteplikt gäller för alla de som inte omfattas av civil- eller värnplikt. Det gäller dock först när regeringen höjt beredskapen och dessutom beslutat om aktivering om allmän tjänsteplikt. Då kan man bli tilldelad annat obligatoriskt arbete som behövs för att hålla igång samhället. Det kan handla om att transportera vatten till de som är utan, ta hand om barn eller laga mat.
Helst vill man att arbetet ska likna det som folk redan jobbar med och för vissa kan allmän tjänsteplikt innebära att man måste fortsätta med sitt vanliga arbete. Annars kan det vara så att man tilldelas arbete av arbetsförmedlingen eller att man tjänstgör enligt frivilligavtal.
LÄS MER:Regeringen vill öka antalet värnpliktiga till 10 000
