Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
– Man agerar i flock och tänker inte alltid efter, säger John Magnus Roos är doktor i psykologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Göteborgs universitet. Bild: Emma Gustafsson, Anna Oscarson
– Man agerar i flock och tänker inte alltid efter, säger John Magnus Roos är doktor i psykologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Göteborgs universitet. Bild: Emma Gustafsson, Anna Oscarson

Därför länsas hyllor på mat och medicin

Rädslan för coronaviruset har gjort så att allt fler köpt både mat och medicin i större mängder, trots en tydlig uppmaning från MSB att inte bunkra upp i onödan. Förklaringen kan ligga i hur myndigheterna kommunicerat.
– All forskning visar att något av det värsta som kan hända rent förtroendemässigt under kristider är att man får motstridig information, säger professorn Orla Vigsø.

Efter att coronaviruset drabbat Sverige har människor flockats till butikerna för att handla på sig förnödenheter: först länsades apotekens hyllor från handsprit – även munskydd rök fort, trots att det inte ger något effektivt skydd mot viruset. Vardaglig medicin, som smärtlindrade, efterlystes till slut på sociala medier. Sen fyllde svenskarna varuvagnarna med torrmat: pasta, knäckebröd och konserver tog snabbt slut i butikerna och butikschefer vittnade om dubbla försäljningssiffror.

Allt detta, trots en tydlig uppmaning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att inte bunkra upp i onödan. Även regeringen har torgfört sin åsikt i frågan:

– Det är viktigt att inte panikbunkra. Vårt samhälle är rustat för att klara svåra situationer och kriser, sa landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till Aftonbladet i helgen.

Så varför gör så många svenskar raka motsatsen?

LÄS MER: Regionen satsar långsiktigt mot corona

"Greppar efter halmstrån"

John Magnus Roos är doktor i psykologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Göteborgs universitet. Han säger att det som händer nu är ett exempel på masshysteri.

– Man agerar i flock och tänker inte alltid efter, säger han och fortsätter med att förklara hur osäkerhet och ett överflöd av information bara bidrar till att förvärra situationen.

– Det finns ett överflöd av negativ information, både i traditionell media och sociala medier – alla bilder på tomma mathyllor skrämmer oss till handling. Det finns ju även välfyllda hyllor, men de tar ingen kort på. Vi människor har lätt för att ta in negativ information, så man greppar efter halmstrån och ser till att man har mycket mat och mediciner hemma, säger John Magnus Roos och konstaterar:

– Det kan ju förvisso framstå som irrationellt, men också tvärt om, eftersom ansträngningen är liten och ingen vet vad som händer. Myndigheter går emot varandra och det finns ingen stark ledare just nu. Då följer man efter andra för att säkra sig själv.

Det han syftar på är att en rad myndigheter i ett tidigt skede gick emot Folkhälsomyndighetens rekommendationer att symptomfria personer som kom tillbaka från riskområden för coronaviruset kunde arbeta som vanligt.

Personal från bland annat Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen blev ombedda att jobba hemma i fjorton dagar, efter att ha kommit hem från en riskområde. Detta rapporterade Sveriges Radio.

I måndags ändrade dock Folkhälsomyndigheten dessa rekommendationer.

LÄS MER: Coronakrisen slår hårt mot Göteborgs krogvärld

John Marcus Roos får medhåll av Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och vars forskningsområde är hur myndigheter kommunicerar i ord och bild kring risker och kriser.

– För att inte hamstra så krävs det ju förtroende för myndigheten som säger att man inte ska göra det, säger Orla Vigsø och fortsätter:

– All forskning visar att något av det värsta som kan hända rent förtroendemässigt under kristider är att man får motstridig information, speciellt om den kommer från olika myndigheter. Deras beteende blir ett exempel på att läget är osäkert.

Damned if you do, damned if you don't

Även Stig-Arne Nohrstedt, seniorforskare i kommunikationsvetenskap på Örebros Universitet säger att myndigheter som agerar olika kan bidra till ett förtroendeproblem.

– Individen börjar ju undra "kan man lita på myndigheterna?", säger han och fortsätter med att förklara att även det motsatta kan ge liknande problem.

– Skulle en central myndighet lyckas få alla att säga och bete sig likadant, så skulle de misstänkas för att inte tillåta en öppen diskussion om problemet.

Han fortsätter:

– Så man är lite damned if you do, damned if you don't. Däremot så borde medborgare, journalister och andra kommunikationsansvariga kunna hantera att budskapen i en krissituation kan variera, utan att därför måla upp en helt kaotisk situation, säger han och avslutar:

– Vi alla måste inse situationens allvar och anstränga oss att försöka förstå att situationen är komplex och att olika budskap sprids i en demokrati utan att därför gripas av panik.

LÄS MER: När världen rasar vill vi bara torka rumpan

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.