Så kan svenska städer bli mer hållbara – med AI

Artificiell intelligens, AI, håller på att revolutionera en hel värld – nu ska det också hjälpa oss genom klimatkrisen och banta utsläppen. I Sverige finns projekt om allt från självkörande lastbilar till stadsplanering med hjälp av människors mobiltelefoner.

ANNONS

Utvecklingen inom artificiell intelligens går snabbt framåt. Chattverktyget Chat GPT har slagit igenom med full kraft, självkörande bussar och bilar testas på olika håll och algoritmer ska göra diagnoser inom vården mer träffsäkra.

Men det finns också hopp om att tekniken ska kunna hjälpa mänskligheten genom klimatkrisen och minska vår miljöpåverkan.

Civilminister Erik Slottner (KD) var på besök under ett EU-möte på Lindholmen i veckan som handlade om just AI och hållbar utveckling.

– Rätt använt kan AI revolutionera samhället på ett bra sätt inom väldigt många olika områden, säger han.

Erik Slottner lyfter Göteborgs stads arbete med en digital tvilling som ett bra exempel på hur tekniken kan användas i svenska städer framöver. Han syftar på kommunens arbete med att ta fram en virtuell avbild av staden, där de exempelvis kan testa olika scenarier och stadsbyggnadsidéer.

ANNONS

– Det är ett otroligt spännande exempel på hur man kan använda AI för att bygga bättre, tryggare och mer motståndskraftiga städer inför kommande klimatförändringar. Kanske också mer socialt hållbara städer, säger han.

Civilminister Erik Slottner tror på AI inom klimatanpassning och stadsutveckling.
Civilminister Erik Slottner tror på AI inom klimatanpassning och stadsutveckling. Bild: Annelie Moran

Civilministern tror att artificiell intelligens kan spela en viktig roll i Sverige just när det gäller klimatanpassning och stadsbyggnad.

– Hur påverkar det här städerna och hur kan vi med hjälp av data planera städerna för ett förändrat klimat? säger han.

Det finns också personer som ser AI som ett hot, att människors integritet ska kränkas eller att systemen kan hackas och användas i fel syften.

Ser du några farhågor om AI?

– Absolut. Det är därför vi behöver en EU-reglering, en AI-förordning, för att vi ska använda AI på rätt sätt. Det ska användas hållbart och inte för att kontrollera, övervaka eller manipulera, säger Erik Slottner.

AI-projekt är inte bara för internationella techjättar som Elon Musk och Mark Zuckerberg, det finns långt framskridna exempel betydligt närmare än så.

Ett bara några månader gammalt forskningsprojekt på högskolan i Halmstad håller på att ta fram fordon som klarar av att köra i de extremväder som blir vanligare och svårare med uppvärmningen.

– Fungerar de självkörande fordonen även när vi har tunga snöfall eller stora regndroppar? Svaret för tillfället är nej, säger Eren Erdal Aksoy, en av forskarna bakom projektet.

ANNONS

De har fått motsvarande cirka 120 miljoner kronor för att de närmaste fyra åren ta fram allt från personbilar till lastbilar som klarar av intensiva snöfall, tungt regn och tät dimma.

– Utmaningen är att det inte finns någon data som vi kan använda för att träna roboten. Vi måste börja från noll. Men sen kommer vi att göra vår data tillgänglig för alla, säger Eren Erdal Aksoy.

Det handlar i det här läget inte om förarlösa fordon i trafiken, eftersom lagen fortfarande kräver att en människa sitter med och har ansvar om något oväntat händer.

I stället handlar det om att bland annat minska koldioxidutsläpp, och därmed påverkan på klimatet och miljön, genom att AI fattar smarta beslut under körningen.

– Fordonet är helt kontrollerat av AI, men människan är hela tiden inspelad, säger Eren Erdal Aksoy.

Fråga om liv och död

Ett annat exempel är Göteborgsföretaget Mabel AI som tagit fram en app som ska kunna direktöversätta medicinska samtal mellan läkare och patient.

Den version som finns nu är inriktad på att hjälpa ukrainska flyktingar få vård på sitt eget språk. Grundaren Karolina Sjöberg Jabbar är läkare och forskare och har under sina år inom sjukvården sett att språkförbistring kan avgöra om någon överlever eller dör.

ANNONS

– Man förstår att patienten inte mår bra, men inte varför. Det leder till stress bland personalen och onödiga undersökningar och tester, eftersom man arbetar i blindo, säger hon.

Appen ska fungera både i akuta situationer och till vardags, som i hemtjänsten. Och den ska klara av att leva upp till krav på patientsekretess. Appen ska främst gynna social hållbarhet, exempelvis göra vården mer jämlik och billigare, men det finns också en miljöaspekt.

– AI i telefonen blir ett mindre avtryck på miljön, när det gäller tolkresor exempelvis, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

Hon hoppas att de kan börja använda Mabel AI i mindre akuta situationen under året.

Mobiler visar koldioxidutsläpp

Under pandemin använde teleoperatör Telia sig av AI för att titta på hur folk rörde sig. Nu är tanken att kommuner och regioner ska kunna utnyttja samma teknik som stöd i stadsplaneringen.

De använder mobilnätet och en klimatmodell för att räkna ut hur och när folk reser – och hur mycket koldioxidutsläpp det leder till. I Västsverige har exempelvis Stenungsunds kommun tillgång till systemet.

– En kommun kan gå in och få statistik på hur mycket koldioxid som släpps ut från persontransport och på vilka rutter det är mest sannolikt att folk tar bilen, säger Kristofer Ågren, chef för dataanalys på Telia.

ANNONS

Informationen ska kunna användas för att förändra trafiksystem och därmed minska utsläppen från transporter.

– Kommuner och regioner använder vanligtvis ganska traditionell data, som enkäter och generella antaganden. Man får en ganska begränsad bild av hur det faktiskt ser ut, säger Kristofer Ågren.

Bild: Annelie Moran

I praktiken handlar det om att kontrollera hur många mobiltelefoner i ett visst område som är anslutna till en viss mast. Tillsammans med information om andelen Teliakunder och statistik från Statistiska centralbyrån går det sedan att få en karta över olika trafikflöden.

Har ni fått reaktioner från personer som är oroliga över att deras rörelser övervakas?

– Ja, vi fick det under pandemin. Men det här är helt anonymt. Det handlar om hur många mobiltelefoner som är anslutna till våra basstationer och om större rörelser i samhället. Det är inte ens tekniskt möjligt att följa en enskild person, säger Kristofer Ågren.

Krävs svar och lagar

I framtiden väntas AI också bidra till en grönare utveckling genom att effektivisera kollektivtrafik, kontrollera avfall och energiförbrukning och övervaka utsläpp.

Men det finns fortfarande många frågor som kräver svar. Under AI-konferensen på Lindholmen pratade forskare, beslutsfattare och företagare om allt från integration och jämställdhet till befolkningens inflytande och säkerhet. Om hur AI ses både som en frälsning och en fara.

ANNONS

Virginia Dignum, AI-professor på Umeå universitet, pekade på att bollen alltid ligger i människans händer.

– AI är inte lösningen, vi är lösningen. Det är ett verktyg som vi kan använda. Vi kan inte tilldela AI hoppet om en bättre värld och sätta oss ner och vänta.

Missa inte det senaste om miljö och klimat

Nu kan du få alla nyheter och spännande reportage som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

LÄS MER:Radioprofilen dödförklarades av AI när han frågade om sig själv

LÄS MER:Så drar du nytta av Chat GPT på jobbet

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS