Jag minns känslan när jag väcktes på morgonen den 24:e februari: Är det här sant? Hur kan ett storkrig bryta ut i Europa 2022?
Precis som alla andra som ser historiska händelser ske så blir man ju överväldigad, nästan paralyserad, och numera cirkulerar rörliga bilder i sociala medier i samma ögonblick som de sker. Helikoptrar flög på låg höjd, missiler slog ner i städer, trupper passerade gränsen. Men journalister kan inte bara titta på utan måste agera och i den initiala rapporteringen handlar det om att få uppgifter, bilder och videoklipp verifierade så vi inte blir en del av propagandan. Samtidigt vill vi ju berätta så mycket som möjligt om kriget. För att verifiera autenticiteten i de många klipp som spreds på Tiktok och Instagram korskörde vi tidskoder från filmerna med bekräftade uppgifter. Filmerna vi valde var också sådana som vi såg att fler lagt upp och som var filmade i olika vinklar.
Här ovan är en video som visar de tio första timmarna av invasionen.
När kriget bröt ut hade vi redan våra mycket erfarna journalister Jan Höglund och Stefan Berg på plats Ukraina, de hade skickats dit för att rapportera om hur det kändes för ukrainare att leva under hot om krig. Nu fick de i stället bli krigskorrespondenter. Som både arbetsgivare och chefredaktör fanns många avvägningar att göra, den journalistik de levererade var strålande och viktig, samtidigt var jag givetvis orolig för dem, vilka risker kan man acceptera för att göra bra journalistik?
Efter en tids rapportering var det dags för dem att lämna landet men det skulle visa sig svårt. De gjorde åtskilliga försök som misslyckades. De stod en hel natt i en kö vid polska gränsen i snöblandat regn utan att komma ut, tåg ställdes in och en efter en av de möjliga utvägarna stängdes ner. Trots detta höll de uppe humöret och lät alltid professionella när jag nådde dem när de vilade i något skyddsrum under flyganfallen. När de gjorde alla försök att lämna Ukraina rapporterade de också om det vilket gav oss i Sverige en unik förståelse för hur det är att försöka fly från ett krig. Till slut lyckades de i alla fall komma ut ur landet men det tog inte lång tid innan de åkte ner till Ukraina igen.
Här ovan kan du se när GP:s team sände direkt från kön med flyktingar vid gränsen.
LÄS MER: GP har rekryterat rysk-ukrainsk journalist
Den längst gångna konsekvensen i Sverige av kriget får nog Natoansökan sägas vara men vi har också gjort mycket lokal journalistik i ämnet, bland annat om statusen för skyddsrum och att ansökningarna till hemvärnet ökat kraftigt.
I den fåran återfinns också årets mest lästa artikel på gp.se: Detta är din plikt – om kriget kommer till Sverige. Överlag kunde man under våren se samhällets oro för att kriget skulle sprida sig i vilka artiklar som blev mycket lästa men i takt med att Ryssland stötte på motgångar verkar oron för detta ha minskat i Sverige.
Innan kriget bröt ut var annars den stora nyhetsföljetongen covid och allt som följde med detta. Själv har jag svårt att minnas att vi faktiskt i början av det här året levde under restriktioner. Det är också talande att den senaste artikeln vi skrivit om corona som fått mer än 50 000 sidvisningar publicerades 23 februari, dagen innan kriget bröt ut. Efter det var det som att samhället inte orkade med både krig och corona på en och samma gång och då fick pandemin ta slut.
Ekonomibevakning har under året tagit en allt större del av nyhetsutrymmet vilket kanske inte är så konstigt när räntor, inflation och elpriser skjuter i höjden. Dels har ni läsare velat följa nyhetshändelser i realtid men även den guidande journalistiken som kan vara viktig för privatekonomin har dragit mycket läsning.
Gängkriminaliteten påverkade valrörelsen där trygghet blev en stor fråga och har också satt sin prägel på flera sätt med flera uppmärksammade mord i Göteborgsområdet. Under våren arbetade vår krimredaktion med en av de större kartläggningar av gängkriminaliteten och dess ledare som vi någonsin gjort. Förutom själva kartläggningen ansvarsutkrävde vi också politikerna om varför det ser ut som det gör.
I den här krönikan ryms inte alla årets stora nyhetshändelser men när man ser tillbaka så är det en ganska dyster bild som framträder med pandemi, krig, kriminalitet och ekonomisk kris. Det ligger också i journalistikens roll att hitta missförhållandena men risken är att vi nästan uteslutande skildrar det negativa. I ett inslag i SR:s Godmorgon världen rapporterades att andelen nyhetsundvikare, alltså personer som tröttnat på den mörka bevakningen och därför väljer bort nyheter helt, har ökat från 22 till 32 procent de senaste tre åren. I inslaget berättade SVT:s divisionschef Anne Lagercrantz om deras arbete med konstruktiv journalistik, alltså journalistik som är mer lösningsorienterad än bara kritiskt granskande. Jag håller helt med henne om att det är viktigt att ge flera olika perspektiv även om det kritiska förhållningssättet fortfarande kommer att vara journalistikens polstjärna. Som komplement till det behövs dock de positiva exemplen, både små initiativ som visar godhet och de tydliga exemplen på folk som övervunnit utmaningar. Ett underbart exempel i all sin enkelhet på det förra är leksakshandlaren som utan att säga något såg till att barnen kunde köpa julklappar till behövande. Gällande det senare skulle jag vilja lyfta två exempel från sportens värld: Kommentatorn Patrik Westberg som övervann sin ADHD och fick sitt drömjobb och före detta fotbollsspelaren Amin Affane med en bakgrund i Hjällbo som slutade med fotbollen som 26-åring och började utbilda sig.
Förutom de här icke-negativa nyheterna tror jag att journalistiken än mer behöver ta en plats som en digital lägereld. En plats där läsarna kan få information men också uttrycka sina tankar och få respons från journalisterna som bevakar händelsen. Det här sker relativt ofta i sportsammanhang som när exempelvis Frölunda spelar. Men vi har också haft mycket läsardialog i samband med Håkan-konserterna i somras eller när stormen Malik slog till mot Västkusten i slutet av januari.
Under julhelgerna kommer vi att fortsätta att bevaka Göteborg, Sverige och världen dygnet runt för att kunna ge er läsare de senaste nyheterna på gp.se och i tidningen men för att avsluta året på ett lite mer positivt vis så vill jag tipsa om innehåll framåt som är något annat än den klassiskt granskande journalistiken. På julafton publicerar vi en underbar julsaga signerad vår kåsör Kristian Wedel och till de som gillar knep och knåp erbjuder vi vår klassiska julrebus och i e-tidningen medföljer en extra korsordsbilaga på 8 sidor. Vi kommer också under helgerna ha premiär för ett stort fotoprojekt med historiska bilder, följa en väldigt göteborgsk före detta fotbollsstjärnas välgörenhetsarbete, ta med er läsare på ett besök i världens största ufo-arkiv och publicera en längre intervju med en av våra största sångare som berättar om hur han lurade döden.
Avslutningsvis vill jag också tacka alla er läsare för det här året, det är tack vare er som vi både kan göra den granskande journalistiken och lyfta ljusglimtarna som ger hopp om framtiden.
God jul!
LÄS MER: När de ryska trollen jobbar övertid vässar vi våra pennor
