Ilska, sorg och tomhet. De känslorna följde mig dagen när kriget åter kom till Europa. Bilder på gråtande Kievbor, rädda barn i skyddsrum och suddiga bilder på explosioner i städer. Även för oss journalister är det i dessa stunder svårt att hålla huvudet kallt. Men genom att göra just det visar vi bäst att vi står för helt andra värden än de diktatorn Vladimir Putin tydligt visar upp. Värden och idéer som redan har lett till rädsla, död och mänskligt lidande.
LÄS MER: I går stoppades våra journalister, i dag är vi där igen och rapporterar
Förutom att hålla känslorna i schack behöver vi också se till att vi inte blir en del av det pågående informationskriget.
Enligt Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare vid försvarshögskolan, blir propagandan en allt viktigare del i den ryska krigföringen och han tror att vi kan förvänta oss en upptrappning av desinformationen: ”Den beryktade ryska trollfabriken har tusentals anställda med uppdraget att påverka. Precis som de ryska väpnade styrkorna kommer de att jobba mycket övertid framöver.”
Även Myndigheten för psykologiskt försvar varnar för propagandan och har gått upp i stabsläge med anledning av utvecklingen.
LÄS MER: Corona visade hur snabbt svensk pressfrihet kan inskränkas
Att informationskriget redan pågår för fullt blev tydligt under krigets första dag. Ukraina gick tidigt ut med att de skjutit ner stridsflyg och helikoptrar. Ryssland förnekade uppgifterna och hävdade i stället att de hade neutraliserat Ukrainas luftförsvar.
Exakt vad som stämmer i ett sådant här läge är svårt att veta och nästan omöjligt att ta reda på. Vårt team som varit på plats i Ukraina kan verifiera viss information som när flyglarm går eller när ukrainska medborgare hamstrar vapen men det är så klart omöjligt för dem att själva kunna bekräfta, ens en bråkdel, av allt som pågår i ett krig.
Betyder då det att vi inte ska skriva om det alls? Nej, det viktigaste är hur vi skriver och rapporterar om uppgifter som sprids. När vi får en uppgift får vi först och främst tänka på vem som är eller sägs vara ursprungskällan och vad som har sagts eller vad som har hänt. Sedan får vi titta närmare på vem eller vilka det är som sprider uppgiften.
Det vi strävar efter är att ha flera av varandra oberoende källor och ju färre källorna är desto viktigare är det att de är välkända och trovärdiga. Det är också viktigt att värdera i vilket syfte någon säger något och utifrån det avgöra vilken tyngd i rapportering en uppgift ska få. Bra och trovärdiga källor kan bli pushnotiser och sajttoppar medan mer osäkra uppgifter förvisso kan publiceras men oftare blir ett stycke i en text och då i samband med att vi förtydligar att det inte är bekräftade uppgifter. Ett exempel på detta kan jag hämta ut vår liverapportering där vår reporter Olle Råde skrev om ett ukrainskt stridsflygplan.
I den korta texten så är vi tydliga med var uppgiften kommer ifrån, vilka som menar att det nerskjutna planet har fått ett hus att brinna, vi länkar till källan och förtydligar att det inte är bekräftat att branden handlar om just det här nerskjutna planet.
För att möta detta skalar vi kraftigt upp vår nyhetsbevakning för att kunna ge våra läsare en så bra bild av läget som möjligt.
Svenska medier kommer troligen utsättas för både indirekta och direkta propagandauppgifter och desinformation de närmaste veckorna. För att möta detta skalar vi kraftigt upp vår nyhetsbevakning för att kunna ge våra läsare en så bra bild av läget som möjligt. Vårt team i Ukraina som rapporterat från Kiev, Lviv och den polska gränsen stannar i området. Dygnet runt är vår direktrapportering igång och ger er de senaste uppdateringarna oavsett om klockan är två på natten eller dagen. Samtidigt kraftsamlar övriga redaktionen för att göra reportagen och nyheterna som ökar förståelse kring det som sker och guidar läsarna i det som påverkar vår vardag.
Så när de ryska ”trollen” jobbar övertid möter vi det med kunniga journalister och en objektiv bevakning.
LÄS MER: Reaktioner på sociala medier ska inte likställas med svenskarnas åsikter
