Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Under sitt arbete har Daniel Leviathan förvånats över hur blomstrande den judiska kulturen var i Europa fram till andra världskriget. ”Det har varit fruktansvärt smärtsamt att ta in att allt är utrotat. Den europeiska judendomen är en spillra av vad den en gång var”, säger han.  Bild: Karl Gabor
Under sitt arbete har Daniel Leviathan förvånats över hur blomstrande den judiska kulturen var i Europa fram till andra världskriget. ”Det har varit fruktansvärt smärtsamt att ta in att allt är utrotat. Den europeiska judendomen är en spillra av vad den en gång var”, säger han. Bild: Karl Gabor

Han hittar livshistorier bland bortglömda gravar

De räddades undan Förintelsen – men i Sverige avled de snart av sina sjukdomar och skador.
Arkeologen Daniel Leviathan vill ge upprättelse åt de judar som vilar under enkla gravstenar runt om i landet. Ett arbete som han nu prisas för.
– Det har varit viktigt att lyfta deras riktiga liv – inte bara vidrigheterna under Förintelsen, säger han.

Regina Bachner var 14 år gammal när andra världskriget bröt ut. Sex år senare begravdes hon på Norra judiska begravningsplatsen i Solna, som den sista medlemmen i sin familj.

Däremellan hade hon sett sitt liv förstöras helt och totalt. Hon deporterades från uppväxtens Berlin till ett judiskt ghetto i föräldrarnas hemland Polen. Sedan hamnade hon i koncentrationslägret Bergen-Belsen i norra Tyskland.

Mot alla odds överlevde hon dock krigsslutet och fick, tillsammans med över 9 000 överlevande, sommaren 1945 plats på ett av de fem svenska fartyg som kom att kallas ”Vita båtarna”. Tanken var att de skulle hämta svårt sjuka flyktingar, ge dem vård i Sverige – och sedan låta dem återvända hem.

Så blev det dock inte för de allra flesta. Många stannade kvar i Sverige, andra emigrerade till USA eller Israel medan vissa, som Regina Bachner, snart avled av sjukdomar, undernäring eller skador.

– Hon dör 20 år gammal i mars 1946 efter åtta månader i Sverige. Det var sviterna av tuberkulos som var det svåra för många, säger Daniel Leviathan.

LÄS MER: Farmor överlevde dödslägret – nu vårdar Helena historien

”Handlar om att ge upprättelse”

Han är arkeolog, forskare och doktorand och har under det senaste året spenderat mycket tid vid Regina Bachners, och ytterligare 65 närliggande gravar i Solna. De avlidna delar alla samma slutliga öde – de räddades undan Förintelsen, men avled väl på säker mark.

Genom att söka i arkiv och databaser har Daniel Leviathan sökt reda på vilka livshistorier som döljs bakom de enkla, och ofta felstavade, gravstenarna.

– Det finns en väldig mångfald i ödena och berättelserna. Den enda gemensamma nämnaren är att de är judar som har förföljts för att de är judar. De kommer från olika platser – Tjeckoslovakien, Ungern, Polen – en del från byar, andra från städer, säger Daniel Leviathan och berättar om sitt detektivarbete:

– Jag hittar små kommentarer i utlämningsdossier och små spår i inresepass. Som arkeolog är jag van att foga ihop sådant till berättelser. Många personer är också de sista ur sina släkter som överlever. Det här handlar om att på något sätt ge upprättelse till familjer som ingen minns. Det har varit viktigt att lyfta deras riktiga liv – inte bara vidrigheterna under Förintelsen.

LÄS MER: Dan Korn: Minnet och missbrukandet av Förintelsen

Liknande gravar på Östra kyrkogården

Nu uppmärksammas hans arbete. Under Förintelsens minnesdag kommer han att ta emot Micael Bindefelds stiftelses stipendium till minne av Förintelsen – en summa på 500 000 kronor.

– Jag är så hedrad. Det känns fantastiskt. Framförallt då stipendiet innebär att jag verkligen kan bygga upp en digital plattform och sprida kunskapen vidare och tillgängliggöra detta för alla.

”Detta är en helt unik berättelse som få, om ens någon, känner till. Daniel Leviathan öppnar dörrarna till en inte tidigare berättad svensk efterkrigshistoria samtidigt som han på ett respektfullt vis levandegör dessa tragiska människoöden”, säger stiftelsens ordförande Micael Bindefeld i ett pressmeddelande. Bild: Karl Gabor
”Detta är en helt unik berättelse som få, om ens någon, känner till. Daniel Leviathan öppnar dörrarna till en inte tidigare berättad svensk efterkrigshistoria samtidigt som han på ett respektfullt vis levandegör dessa tragiska människoöden”, säger stiftelsens ordförande Micael Bindefeld i ett pressmeddelande. Bild: Karl Gabor

Någon gång nästa år hoppas han kunna lansera en hemsida med fakta om, till en början, de 66 personerna som vilar i Solna. Förhoppningen är att skolor ska kunna använda informationen i sin undervisning om Förintelsen, och förhoppningsvis även minska antisemitismen.

Daniel Leviathan vill därefter bredda sitt arbete till att undersöka andra liknande gravar i Sverige – bland annat på Östra kyrkogården i Göteborg. Han ser det som ett sätt att knyta historien närmre nutiden.

– Det är väldigt abstrakt att lära sig om Förintelsen – Polen, Krakow, Auschwitz, siffran sex miljoner som är så stor att man knappt fattar. Man måste ner på individnivå och kopplingen till Sverige. I Göteborg kommer man till exempel kunna promenera till Östra kyrkogården och lära sig om de öden som tog de personerna dit. Det är en del av vår gemensamma historia.

Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsens motivering för årets stipendiat:

”2021 års stipendium tilldelas Daniel Leviathan. Daniel har med noggrann och respektfull forskning möjliggjort skapandet av en digital minnesplats över de Förintelseöverlevande som kom till Sverige men vars liv inte gick att rädda och som ligger begravda på Norra judiska begravningsplatsen. Projektet ökar kunskapen om en bortglömd del av svensk historia och öppnar dörren till de begravdas liv. På så vis får vi möjlighet att för lång tid framöver minnas dem och deras familjer. Inte enbart såsom offer för Förintelsen, utan för de liv de levde.”

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.