Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Den 27 januari är det Förintelsens minnesdag – en dag då Helena Kryssman, vars farmor Manja och farfar Pinkus överlevde koncentrationslägret Bergen-Belsen, alltid håller föredrag. ”I år, om det funkar med tanke på pandemin, ska jag föreläsa på en gymnasieskola i Borås”, berättar hon. Bild: Lina Norman
Den 27 januari är det Förintelsens minnesdag – en dag då Helena Kryssman, vars farmor Manja och farfar Pinkus överlevde koncentrationslägret Bergen-Belsen, alltid håller föredrag. ”I år, om det funkar med tanke på pandemin, ska jag föreläsa på en gymnasieskola i Borås”, berättar hon. Bild: Lina Norman

Farmor överlevde dödslägret – nu vårdar Helena historien

Hennes farmor Manja överlevde koncentrationslägret Bergen-Belsen – där runt 70 000 människor förlorade sina liv. I dag föreläser Helena Kryssman regelbundet om Förintelsen och vikten av att inte glömma.
– Farmor sa innan hon dog ”det finns en risk att det som hände sker igen – nu är det ditt ansvar att berätta min historia”.

Femtonåriga Manja hade precis gått ut skolan när nazisterna kom till byn. Helena Kryssman var fjorton år när hon för första gången fick höra sin farmor berätta historien om hur hon i ett ögonblick förlorade sin familj och så småningom fördes till koncentrationslägret Bergen-Belsen.

– Vi fick en skoluppgift där vi skulle intervjua någon äldre om hur det var att leva förr, förklarar Helena. Jag visste att farmor överlevt Förintelsen, men jag hade aldrig hört hela hennes historia.

Farmor behövde berätta

Helena gör en kort paus men fortsätter snart:

– För sina barn hade farmor berättat väldigt lite. När hon kom till Sverige bestämde sig farmor för att lägga locket på, gå vidare och komma in i livet här. Vi satt en hel helg – min mamma och faster var också med. Det var jobbigt för farmor, men jag tror att hon förstod att hon behövde berätta, säger Helena.

Helena vårdar ömt sitt fotografi på farmor Manja och farfar Pinkus. Bäbisen på bilden är Helena själv. Bild: Lina Norman
Helena vårdar ömt sitt fotografi på farmor Manja och farfar Pinkus. Bäbisen på bilden är Helena själv. Bild: Lina Norman

Helenas farmor Manja växte upp i Polen med föräldrar och fyra syskon. Men dagen då nazisterna kom till byn fördes Manja och den ett år yngre systern Eva bort och hölls fångna i ett arbetsläger i nästan fem år.

Tre månaders vandring

I januari 1945 sändes de iväg på en så kallad dödsmarsch – slutstation var koncentrationslägret Bergen-Belsen.

– Vandringen tog ungefär tre månader, säger Helena. Farmor och Eva hann, som tur var, inte vara så länge i Bergen-Belsen. Hade de kommit dit tidigare är risken stor att de inte överlevt. I april befriades de av britterna.

Helena konstaterar att det som fjortonåring var svårt att ta in det hennes farmor berättade.

– Samtidigt var jag nyfiken och ville förstå vad hon gått igenom. När jag blev äldre pratade vi mer. Då kunde jag ställa frågor som ”är du inte arg?”, ”har du aldrig varit intresserad av att försöka ta reda på vad som hände resten av din familj?”.

Återsåg aldrig föräldrarna

Manja och Eva återsåg aldrig sina föräldrar och syskon. Efter att de befriats från Bergen-Belsen fördes systrarna till Sverige med de vita bussarna.

– Men det tragiska var att Eva dog ett år senare, berättar Helena. Både farmor och Eva hade tuberkulos. Farmor bodde sedan hos en familj i Karlstad men åkte vidare till Borås när hon fick reda på att vänner fått arbete i textilfabrik där.

Bild: Lina Norman
Bild: Lina Norman

Då Manja kom fram till Borås hade dock fabriken hunnit stänga för dagen och hon bröt ihop på tågstationen.

– Men då kom ett ungt svenskt par som farmor fick sova hos, fortsätter Helena med ett leende. Det var så fint. Farmor sa ”jag glömmer aldrig paret på tågstationen”. Hon var fascinerad över att svenskar var så snälla.

Fick jobb i textilfabrik

Dagen därpå hittade Manja sina vänner och hon fick jobb i textilfabriken. Där träffade hon dessutom Helenas farfar – och det visade sig att även han befunnit sig i Bergen-Belsen.

– Det otroliga med farmor var att hon aldrig var arg på någon, säger Helena. Hon kände inget hat, hon var inte bitter. Så klart var hon oerhört ledsen över att ha förlorat sin familj, men samtidigt kände hon att det måste finnas en mening med att hon överlevde. Hon bestämde sig i den stund hon kom till Sverige för att ta vara på livet.

Helena berättar vidare att hela familjen, efter att Helena gjort sin intervju med farmor Manja, reste till Polen där de bland annat besökte Auschwitz.

– Det var den starkaste upplevelsen någonsin, att gå omkring med farmor där. Vi letade också upp hennes barndomshem.

Nära relation med farmor

Helena ler återigen en aning när hon fortsätter:

– Jag och farmor hade en nära relation. Hon var 89 år när hon dog. Men innan dess sa hon till mig ”det finns en risk att det som hände sker igen – nu är det ditt ansvar att berätta min historia och påminna andra om att det som hände har hänt”.

Bild: Lina Norman
Bild: Lina Norman

Till en början visste Helena inte hur hon skulle bära sig åt – men så kom hon i kontakt med Zikaron, en förening för tredje generations överlevare, och föreläser nu regelbundet i främst skolor.

– Det är ingen idé för mig att försöka prata med en nynazist. Det viktiga är att nå ut till ungdomar, ge dem fakta och försöka se till så att de växer upp källkritiska.

Få förstahandsvittnen kvar

Efter ett ögonblicks tystnad lägger Helena till:

– Varje föreläsning är jobbig trots att jag snart gjort hundra. Man blottar sig själv. Men jag lovade farmor att berätta så länge jag kan. Ingen får glömma. Antisemitismen ökar, även här. Den utvecklingen vi ser nu, dessa främlingsfientliga vindar, är skrämmande, menar Helena och tillägger:

– Jag är inte så säker på att något liknande inte skulle kunna ske igen och det finns få förstahandsvittnen kvar.

Helena Kryssman

Ålder: 31 år.

Bor: Johanneberg, Göteborg.

Familj: Mamma, pappa, två syskon.

Gör: Arbetar som kommunikatör och projektledare på Västra Götalandsregionen.

Intressen: Träna, resa, äta, umgås med vänner och familj.

Förintelsens minnesdag

Förintelsens minnesdag uppmärksammas den 27 januari varje år till minne av datumet då fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz befriades 1945. Sedan 1999 har det varit en nationell minnesdag i Sverige och FN deklarerade 2005 denna dag som internationell minnesdag.

Källa: Wikipedia

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.