Uppropet i GP för 70 år sedan blev början till Stadsmissionen

Kyrkoherden Isaac Béen såg hur svårt människor hade det i Göteborg och skrev ett upprop i Göteborgs-Posten 22 februari 1952. Den unge prästen Ebbe Hagard läste det och tillsammans startade de Stadsmissionen. Nu fyller organisationen 70 år – och behovet är större än någonsin.

ANNONS

Mannen i den vidbrättade hatten ler lite finurligt mot kameran. Året är 1956, bilden är svartvit och mannen, som heter Isaac Béen och vid det här laget tituleras hovpredikant, står utanför Göteborgs Stadsmissions lokaler.

På en annan bild tagen vid samma tidpunkt samtalar han med en okänd man, precis nedanför skylten till Stadsmissionen. Kan det vara den unge prästen Ebbe Hagard, som fått ge namn åt Stadsmissionens second hand-butik ”Ebbes hörna”? Det går inte att se.

LÄS MER:Stadsmissionen öppnar take away-restaurang på Svingeln

LÄS MER:Stadsmissionen slår larm: kommunen ser inte alla fattiga

Fyra år tidigare, 1952, skrev Isaac Béen ett upprop i Göteborgs-Posten den 22 februari. Han kände nöd för människor som levde i utsatthet och visste att man i andra europeiska och svenska städer hade stadsmissioner som bedrev socialt hjälparbete. Nu ville han starta en i Göteborg.

ANNONS

Den unge prästen Ebbe Hagard läste uppropet och tog kontakt. Tillsammans grundade de Göteborgs Kyrkliga Stadsmission samma höst. Den 7 oktober öppnades Stadsmissionens första ”Rådfrågningskontor och Klädförråd” på Köpmansgatan.

”Köerna växer till våra verksamheter”

När Stadsmissionens direktor och vd Lotta Säfström nu blickar tillbaka på de 70 år som gått sedan uppropet kan hon konstatera att behovet är större än någonsin – de fattiga blir allt fattigare och samhällets sociala skyddsnät har stora hål, menar hon.

– På 80-talet pratade man om att hjälporganisationer som vi var på väg mot vår egen avveckling, för det hade gjorts så stora framsteg med välfärdsreformer i samhället sedan 50-talet. Men under mina år här så har jag sett köerna växa till våra verksamheter, fattigdomen ökar, den psykiska ohälsan ökar, säger hon.

Stadsmissionens vd Lotta Säfström i Johanneskyrkan, som hon själv tycker är organisationens själva nav.
Stadsmissionens vd Lotta Säfström i Johanneskyrkan, som hon själv tycker är organisationens själva nav. Bild: Olof Ohlsson

När Lotta Säfström började på Stadsmissionen kring 2010 handlade verksamheten mycket om att ”sätta guldkant på tillvaron” för exempelvis barnfamiljer, som kunde få hjälp med att ordna barnkalas.

– Det kunde vi göra för att människor i utsatthet ändå hade sina basala behov tillgodosedda. I dag är den absolut vanligaste insatsen att vi ger människor kläder och mat. Det kan inte beskrivas på annat sätt än som en tillbakagång, med tanke på att vi lägger mer resurser nu. De svagaste i samhället har en sämre ställning i dag.

ANNONS

400 volontärer – nytt rekord för Stadmissionen

På den positiva sidan finns ett tydligt ökande engagemang hos göteborgarna, enligt Lotta Säfström.

– Antalet månadsgivare har ökat markant under de här åren, liksom volontärerna. Förra året hade vi över 400 volontärer och så många har vi aldrig haft. Så ett tack till göteborgarna är på sin plats. Vi hade aldrig kunnat verka i 70 år om vi inte haft göteborgarna med oss. De lyssnade till Isaac.

LÄS MER:Julklappsvagnen tillbaka igen

LÄS MER:Stigbergsklinikens patienter livrädda inför nedläggningen

Stadsmissionen har faktiskt det gamla GP-klippet inramat på kontoret och Lotta Säfström citerar ofta Isaac Béen.

– Han skriver att ”den som har kännedom om läget i staden förstår att något måste göras.” Och det är det som driver oss i dag också. Nu står jag här 2022 och säger till göteborgarna och politikerna att ni måste se hur läget är i stan och att något måste göras. Kom och hjälp oss.

Hur det blir med 70-årsfirandet återstår att se. Pandemin har satt det hela på paus.

– Vi får se hur det blir till hösten. Vi har på sätt och vis två födelsedagar, dels dagen för uppropet sedan ett på hösten, när själva organisationen startade. Så det kan bli något senare, men kan Göteborg skjuta på sitt firande så kan vi också göra det.

ANNONS

Ny lag ska hjälpa idéburna välfärdsaktörer

Isaac Béen kunde 1952 rimligen inte föreställa sig att Stadsmissionen 70 år senare skulle verka på en konkurrensutsatt marknad, som domineras av stora koncerner.

Den 10 februari 2022 föreslog regeringen en ny lag som ska skapa bättre förutsättningar för idéburna organisationer (som Stadsmissionen) att verka inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet.

Det handlar bland annat om att underlätta för dessa aktörer att söka bidrag och ingå samverkansavtal med offentliga upphandlare.

Den nya lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2023.

ANNONS