”Man kan fråga sig varför jag skriver den här texten nu. Svaret på den frågan är att jag känner att de åsikterna jag hade tidigare inte definierar den jag är i dag. Jag vill tro och hoppas att mina erfarenheter i slutändan kan göra gott. Jag är väl medveten om att de åsikter jag uttryckt har sårat många människor. För det är jag innerligt ledsen”, skriver Hamid Zafar i tidningen Kvartal.
Hösten 2020 avslöjade DN att Hamid Zafar, före detta rektor på Sjumilaskolan i Biskopsgården, och en populär skoldebattör, skrivit antisemitiska och homofoba inlägg på nätet.
Han sparkades från jobbet som barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun, GP:s ledarsida avbröt samarbetet med honom och han ersattes i SVT:s ”På spåret”. Efter det drog sig Hamid Zafar undan offentligheten.
I essän beskriver han dagen då avslöjandet blev offentligt.
”Mitt liv före och efter stormen”
”Inom loppet av några timmar vändes hela min tillvaro på ända. För mig innebar det också en ny tideräkning. Mitt liv före och efter stormen.”
Han skriver även om sin flykt till Sverige och uppväxten som vilsen tonåring i Göteborg. Han försöker förstå varför han lockades av konspirationsteorier, bland annat genom hänvisning till forskning av Karen Douglas, professor i socialpsykologi.
”En fråga som jag fått flera gånger under de senaste två åren är vad som fick mig att omvärdera min världsbild och ifrågasätta mina fördomar. Man kan lätt tro att det är en enskild händelse som leder till att gamla sanningar ifrågasätts. I mitt fall var det dock en process som skedde gradvis. Bland annat kom jag så småningom att känna en skam över de subkulturer som jag rörde mig i. Det i sin tur ledde till att jag började omvärdera min världsbild, forma nya uppfattningar och började se de olika rörelserna i nytt ljus”, skriver Hamid Zafar.
GP har sökt Hamid Zafar för en kommentar.
LÄS MER:Hamid Zafar får nio månadslöner
