Antikroppstesterna har utförts på Sahlgrenskas klinik för klinisk mikrobiologi som ligger vid Medicinaregatans spårvagnshållplats.
Antikroppstesterna har utförts på Sahlgrenskas klinik för klinisk mikrobiologi som ligger vid Medicinaregatans spårvagnshållplats. Bild: Jonas Lindstedt

Ny coronaanalys ger hopp om immunitet

Personer som har varit sjuka i covid-19 kan bli immuna mot att smittas igen. Det visar nya blodanalyser från Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det kan innebära att tillfrisknade människor kan återvända till jobbet – och även att deras blod i framtiden skulle kunna användas för att behandla sjuka.

ANNONS
|

En av de stora frågorna om coronaviruset handlar om immunitet. Framförallt vill man säkerställa att den som en gång har varit sjuk inte kan bli det igen.

På Sahlgrenskas mikrobiologiska laboratorium har man den senaste tiden genomfört de första blodanalyserna av det nya viruset, med lovande resultat.

Hos patienter sjuka i covid-19 hittade man antikroppar mot viruset, vilket kan innebära att den som en gång varit sjuk och tillfrisknat kan utveckla immunitet mot att smittas igen.

LÄS MER:Här är det senaste om coronaviruset

När en infektion orsakad av ett virus startar ställer immunförsvaret om för att försvara sig genom att börja producera antikroppar. Hur snabbt processen går är olika för olika personer.

ANNONS

Jan-Åke Liljeqvist, överläkare i klinisk virologi som leder utvecklingsarbetet, säger att det är ett viktigt steg men poängterar att mycket arbete fortfarande återstår.

– Framtiden får utvisa hur länge antikroppar kan påvisas efter att man har blivit frisk. Vi kommer att följa många patienter framöver för att se hur länge antikropparna kvarstår och om de ger skydd för ny infektionen. Det här är ett första steg.

Viktoria Hennings, biolog vid mikrobiologiska laboratoriet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, förbereder proverna för att testa dem för antikroppar.
Viktoria Hennings, biolog vid mikrobiologiska laboratoriet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, förbereder proverna för att testa dem för antikroppar. Bild: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

LÄS MER:Här är platsen med flest virus i Göteborg

Vårdpersonal kan testas

Underlaget är än så länge litet. Blodproverna kommer bara från elva patienter på Sahlgrenskas infektionsmottagning. Resultaten är däremot tydliga – efter tre veckor hade nästan alla patienter utvecklat antikroppar.

Jämfört med andra virus är det relativt lång tid, berättar Jan-Åke Liljeqvist.

– Under de första två veckorna kunde vi inte påvisa antikroppar mer än i enstaka fall.

Varför är det så?

– Vi har ingen aning om varför. Men det verkar ändå som att alla utvecklar antikroppar tre veckor efter att man har fått sjukdomen, fast vi vet inte om det ger skydd och i så fall hur länge.

I ett första skede ska laboratoriet nu utvärdera ytterligare några av de tester som olika företag tagit fram för att påvisa antikroppar.

Med ett godkänt test kommer man bland annat kunna provta vårdpersonal för att se vilka som har haft infektionen och utvecklat antikroppar. De skulle sedan förhoppningsvis kunna återvända till arbetet.

ANNONS
Varianter av Coronaviruset förvaras i en frys på Medicinsk mikrobiologi. Arkivbild.
Varianter av Coronaviruset förvaras i en frys på Medicinsk mikrobiologi. Arkivbild. Bild: Jonas Lindstedt

Men ett sådant scenario är fortfarande en bit bort i tiden. Först om ett par veckor kommer resultaten vara säkra nog för att gå vidare. Därefter återstår att få tag på tillräckligt med testutrustning, berättar Jan-Åke Liljeqvist.

– Vi har en väldig brist på tester. Vi har beställt fler, men har inte fått dem som vi har velat ha än. Nästa fråga är om man verkligen kan använda det som immunitetsmarkör. Idealet är att testa vårdpersonal och kunna säga att individer som har antikroppar därför är immuna, men det kommer att ta flera månader att veta om så är fallet.

Ännu längre fram i tiden kan ytterligare möjligheter öppna upp sig. Genom att ta blod från personer som har antikroppar och göra immunglobulin skulle man kunna behandla sjuka patienter. Det har tidigare gjorts för både mässlingen och hepatit-A innan det fanns vaccin mot dem.

– Det är absolut en behandlingsmöjlighet längre fram. Men det lär ta flera månader innan man får tillstånd, säger Jan-Åke Liljeqvist.

LÄS MER:Här är fina initiativen under coronakrisen

Allmänna prover långt bort

Just nu är ovanligt många människor sjukskrivna, både inom vården, skolan och på andra arbetsplatser. Genom blodanalyser skulle man i efterhand kunna få reda på om det handlar om covid-19 eller något annat. Men det lär dröja innan gemene person får svar på de funderingarna.

ANNONS

– Det är kanske inte det som man ska använda diagnostiken för. Det här handlar mer om hur länge antikroppar kvarstår. Mot många andra luftvägsvirus utvecklar vi antikroppar om man ser ur ett tremånadersperspektiv. Men det är ingen långvarig immunitet, säger Jan-Åke Liljeqvist.

Det finns hundratals förkylningsvirus som påminner om varandra. Men då de inte är identiska kan samma person drabbas flera gånger av likartade infektioner. Än så länge verkar så inte vara fallet med SARS-CoV-2 som det nya coronaviruset heter.

– Det här ser ut att vara ett stabilt virus. Det finns bara ett. Det är på grund av att vi inte har någon immunitet mot det sedan tidigare som gör att det får så snabb spridning.

Kommer det här med tiden bli ett vanligt förkylningsvirus?

– Det är ett alternativ. Det andra alternativet är att det blir som sars, att det bara dör ut. Vi vet fortfarande inte varför det försvann. Covid-19 kan komma tillbaka. Antikroppstesterna är ett hjälpmedel för att få svar på sådana frågor.

LÄS MER:Psykiaterns bästa råd för att orka med coronakrisen

Blodgivare viktiga för undersökning

Genom testerna kan man undersöka om så kallad flockimmunitet uppnås. Om en tillräckligt stor andel av befolkningen är immuna mot viruset kommer smittspridningen att avta successivt och till sist upphöra.

ANNONS

Någon exakt procentsats för när man når över den gränsen är inte känd. Statsepidemiolog Anders Tegnell har tidigare sagt att de flesta experter inom området uppskattar att den ligger någonstans runt 50 procent.

För att få svar på om tillräckligt många svenskar är immuna kan blodgivare komma att bli särskilt intressanta, berättar Jan-Åke Liljeqvist.

– Vi skulle kunna titta på förekomsten av antikroppar hos dem för att få en uppfattning om hur många som är friska men ändå haft infektionen covid-19. På sikt skulle man kunna tänka sig att man gör ett registerurval med slumpmässigt utvalda individer. Kanske 1 000 personer. Det kommer sannolikt göras i samordning med Folkhälsomyndigheten och kanske kan göras redan i sommar.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS