Ingvar fick bok i present – hittade sin pappas kontrakt från 1942

När Ingvar Nilsson fick Egnahemsbolagets bok i inflyttningspresent fick han en stor överraskning. På en av bilderna i boken fanns ett huskontrakt från 1942. Det visade sig vara hans egen pappas avtal, som ledde till huset han själv växte upp i.

ANNONS
|

Ingvar Nilsson pekar på tavlorna och berättar om konstnärerna och motiven. Ett självporträtt, en vik på Tjörn, ett par föreställande Ingvar själv och hans fru. Det har bara gått två månader sedan han flyttade till den nya lägenheten i Fjällbo, men han har redan fått upp stora delar av konsten på väggarna.

Nu får han en ny tavla att hänga upp.

– Vi har en liten present till dig, säger Annika Mayer, kommunikationsansvarig på Egnahemsbolaget. Det är det här köpeavtalet som du hittade i boken så vi har gjort en liten tavla av det.

– Ja, vad kul. Det var en överraskning när jag fick se det i boken, fantastiskt, säger Ingvar Nilsson.

ANNONS

Byggde sina egna hus

Det var när Ingvar köpte lägenheten som han fick boken ”10 000 egna hem: Berättelsen om Egnahemsbolaget” i inflyttningspresent. 1933 bildade Göteborgs stadsfullmäktige Småstugebyrån, senare Göteborgs Stads Egnahem AB eller Egnahemsbolaget. Tanken var att man fick låna pengar, hjälp med material och rådgivning för att bygga sitt eget hus.

Som arkitekt, som själv ritat hus åt Egnahemsbolaget, läste Ingvar Nilsson boken med stort intresse.

– Så när jag slog i sidorna hittade jag plötsligt min fars ansökan, säger han.

Murarmästare Otto T. Nilsson ansökte för första gången 1941, men fick då avslag eftersom han hade för låg inkomst och saknade fast arbete. 1942 däremot godkändes hans ansökan – efter ”noggrann utredning av familjens ekonomi och vandel”.

Tavlan som Ingvar får i present.
Tavlan som Ingvar får i present. Bild: Filip Powidzki Casserblad

– Det finns en kommentar i utredningen att ”hustrun föreföll vara en prima ordningskvinna”, din mamma alltså, säger Annika Mayer.

– Ja, det kan man lugnt säga, säger Ingvar Nilsson.

Han minns huset som familjen sedan byggde mycket väl.

– Vi kom nerifrån Halland 1937 när jag var fyra år. Byggeriet började 1942 så då var jag stor nog för att veta vad det handlade om och hjälpa till på något hörn, men någon byggarbetare var jag ju inte precis, skrattar han.

Ingvar visar Annika bilder från när barndomshemmet byggdes.
Ingvar visar Annika bilder från när barndomshemmet byggdes. Bild: Filip Powidzki Casserblad

Ingvar och syskonen nämns inte vid namn i kontraktet, men deras födelsedatum står med. Att ha flera barn ökade chanserna för att få godkänt på sin ansökan. I tavlan finns också ett foto på en familj framför sitt nya hus som illustration, med ett förtydligande om att det inte rör sig om Otto T. Nilssons familj. Det kan dock Ingvar Nilsson råda bot på.

ANNONS

Han hämtar några svartvita fotografier som visar hans far när han arbetar på familjens nya hus.

Författaren: ”Häftigt att träffas”

Magnus Brink, författare till boken, säger att sådana här äldre dokument är fantastiska skatter som berättar fascinerande historier. Det är dock inte varje dag han får träffa personerna som de handlar om.

– Det är ju jätteroligt. Man har sett dem på papper men det är väldigt häftigt att träffa dem personligen, säger han.

Nu kvarstår bara en fråga och det är var bland all konst Ingvar ska få plats med sin nya tavla.

– Jag får väl gå runt och känna på vilken tavla jag får offra, men upp på väggen ska den definitivt för den har ett väldigt historiskt värde.

LÄS MER:Historierna om tolv av Göteborgs äldsta hus

LÄS MER:Sekelskifteshuset som blivit vanskött i 50 år

LÄS MER:Kapellet byggdes om till bostadshus – se bilderna på det unika hemmet

LÄS MER:Då är chansen störst att göra en lyckad bostadsaffär

ANNONS