Göteborg har en hel del riktigt gamla hus kvar, framförallt i innerstaden. Stadens äldsta hus är Kronhuset och Länsresidenset, som byggdes redan på 1600-talet. De byggdes inte långt efter att Gustaf II Adolf grundade staden 1621.
Men jämfört med en del andra hus i landet är Göteborgs gamla hus inte så gamla ändå. I Visby till exempel, har Cramérska huset kvar bitar från 1200-talet, så där ligger Göteborgs hus i lä.
LÄS MER:Så såg det ut i gamla Majorna, Masthugget och Linné
Här listar vi några av Göteborgs äldsta hus och berättar deras historia.
Göteborgs äldsta hus
Länsresidenset , Södra Hamngatan 1
Länsresidenset, även kallat Torstensonska palatset, är Göteborgs äldsta bostadshus. Greve Lennart Torstenson började bygga det när han blev generalguvernör 1648, samma år börjande byggandet och det tog två år att bygga.
När Bengt Ribbing blev landshövding på 1700-talet byggdes det på en våning på flygelbyggnaden, vilket nog var toppen med tanke på att han hade 14 barn.
Efter att Torstenson dött 1651 lånade hans änka Beata De la Gardie ut huset till kung Karl X Gustav som då hade Göteborg som residensstad. Han avled senare av influensa i residenset 1660. Efter hans död blev den fyraåriga sonen Karl XI kung.
Residenset har genom åren byggts till på höjden och samman med flygelbyggnaden. Nu är storleken 1 882 kvadratmeter.
Under 1950- och 1960-talet minskades bostadsytan, då länsstyrelsen använde flera rum som kontor.
En av de mest kända besökarna genom åren är nog USA:s president George W Bush, som var i stan under EU-mötet 2001. Han lunchade på residenset då.
I dag är det landshövdingens representationslokal och där finns även landshövdingens bostad ,som är en lägenhet med tre sovrum.
Det finns två gästrum i residenset, där kungafamiljen kan sova över när de är på besök i stan, vilket händer då och då.
När Bengt Ribbing blev landshövding på 1700-talet byggdes det på en våning på flygelbyggnaden, vilket nog var toppen med tanke på att han hade 14 barn.
Efter att Torstenson dött 1651 lånade hans änka Beata De la Gardie ut huset till kung Karl X Gustav som då hade Göteborg som residensstad. Han avled senare av influensa i residenset 1660. Efter hans död blev den fyraåriga sonen Karl XI kung.
Residenset har genom åren byggts till på höjden och samman med flygelbyggnaden. Nu är storleken 1 882 kvadratmeter.
Under 1950- och 1960-talet minskades bostadsytan, då länsstyrelsen använde flera rum som kontor.
En av de mest kända besökarna genom åren är nog USA:s president George W Bush, som var i stan under EU-mötet 2001. Han lunchade på residenset då.
I dag är det landshövdingens representationslokal och där finns även landshövdingens bostad ,som är en lägenhet med tre sovrum.
Det finns två gästrum i residenset, där kungafamiljen kan sova över när de är på besök i stan, vilket händer då och då.
Göteborgs äldsta hus
Kronhuset, Postgatan 6-8
Det sex våningar höga Kronhuset byggdes mellan 1642 och 1654. Det var krigskollegiet i Stockholm som beslutade att bygga ett lagerhus för militär utrustning som fordon, uniformer och kanoner.
År 1660 inreddes bottenvåningen till rikssal, då Karl X Gustav kallade ständerna till riksdag i huset. Men kort efter mötet blev han sjuk i influensa och dog. Efter hans död blev delar av nedervåningen en kyrka istället.
På 1890-talet flyttade Göta artilleriregemente ut, då revs kyrkoinredningen och det blev förråd igen.
1929 var det Göteborgs stad som blev ägare till Kronhuset, och innan dess var det i statlig ägo.
På 1950-talet gjordes bottenvåningen om till festsal.
Efter det har Kronhuset använts till många olika saker, som magasin för Göteborgs museum, konserter och den årliga julmarknaden.
Kronhuset byggnadsminnesförklarades år 1968.
Higab, som ägt huset sedan 1991, jobbar på ett nytt koncept för Kronhuset. Det ska bli en mötesplats, en scenplats för bland annat musikframträdanden och föreläsningar, och där kreatörer genom ett medlemskap kan ha det gamla Kronhuset som arbetsplats.
År 1660 inreddes bottenvåningen till rikssal, då Karl X Gustav kallade ständerna till riksdag i huset. Men kort efter mötet blev han sjuk i influensa och dog. Efter hans död blev delar av nedervåningen en kyrka istället.
På 1890-talet flyttade Göta artilleriregemente ut, då revs kyrkoinredningen och det blev förråd igen.
1929 var det Göteborgs stad som blev ägare till Kronhuset, och innan dess var det i statlig ägo.
På 1950-talet gjordes bottenvåningen om till festsal.
Efter det har Kronhuset använts till många olika saker, som magasin för Göteborgs museum, konserter och den årliga julmarknaden.
Kronhuset byggnadsminnesförklarades år 1968.
Higab, som ägt huset sedan 1991, jobbar på ett nytt koncept för Kronhuset. Det ska bli en mötesplats, en scenplats för bland annat musikframträdanden och föreläsningar, och där kreatörer genom ett medlemskap kan ha det gamla Kronhuset som arbetsplats.
Göteborgs äldsta hus
Mariagården, Lilla Stampgatan 1
Där Mariagården ligger i dag, låg tidigare ett mindre hus som inhyste Hans von Gerdes klädesfabrik sedan början av 1700-talet, exakt när det byggdes är oklart.
Men 1727, efter att Göteborgs Stad köpt marken, blev det ett fattighus där runt 100 fattighjon bodde, det var det fram till 1892. Men
1767 hade huset byggts till och om efter ritningar av stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg.
I början av 1900-talet användes huset som sjukhem för lungsjuka.
1928 flyttade Göteborgs Dispensär in som var en lungmottagning och ett lungsjukhus.
Det låg kvar till 1974 då Svenska kyrkan flyttade in och använde huset som församlingshem. Det var samtidigt som Mariagården fick sitt nuvarande namn.
Efter hand flyttade de in familjerådgivning i lokalerna, vilket fortfarande finns kvar. Mariagården innehåller i dag också kyrkans jourtjänst och ett par advokatbyråer.
Men 1727, efter att Göteborgs Stad köpt marken, blev det ett fattighus där runt 100 fattighjon bodde, det var det fram till 1892. Men
1767 hade huset byggts till och om efter ritningar av stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg.
I början av 1900-talet användes huset som sjukhem för lungsjuka.
1928 flyttade Göteborgs Dispensär in som var en lungmottagning och ett lungsjukhus.
Det låg kvar till 1974 då Svenska kyrkan flyttade in och använde huset som församlingshem. Det var samtidigt som Mariagården fick sitt nuvarande namn.
Efter hand flyttade de in familjerådgivning i lokalerna, vilket fortfarande finns kvar. Mariagården innehåller i dag också kyrkans jourtjänst och ett par advokatbyråer.
Göteborgs äldsta hus
Gathenhielmska huset, Stigbergstorget 7
På 1740-talet lät konvojkommissarie Johan Hansson Busck bygga Gathenhielmska huset som sommarbostad. Han var svåger till kommendör Lars Gathenhielm. På baksidan anlades en trädgård som gick ända fram till där Amiralitetsgatan ligger.
När Johan dog ärvde hans hustru Anna och barnen huset. År 1816 bortauktioneras det till superkargören Johan Peter Tranchell, som drev sin verksamhet där under några år.
1824 såldes fastigheten till bruksägaren Fredrik von Aken för att åter byta ägare 1846, då till repslagarmästaren Mathias Dahlström, vars familj sedan ägde det i 140 år.
Under 1930-talet var fastigheten rivningshotad, men Anna Dahlström som ägde den då kämpade emot, vilket ledde till att Gatenhielmska kulturreservatet bildades.
1986 såldes huset till Göteborgs kommun av Louise Tham-Nyström och Per Vollrath Tham.
Några av besökarna genom åren har varit kronprins Gustaf Adolf och prins Carl och prinsessan Ingeborg.
I dag används Gathenhielmska till olika sorters kulturverksamheter.
När Johan dog ärvde hans hustru Anna och barnen huset. År 1816 bortauktioneras det till superkargören Johan Peter Tranchell, som drev sin verksamhet där under några år.
1824 såldes fastigheten till bruksägaren Fredrik von Aken för att åter byta ägare 1846, då till repslagarmästaren Mathias Dahlström, vars familj sedan ägde det i 140 år.
Under 1930-talet var fastigheten rivningshotad, men Anna Dahlström som ägde den då kämpade emot, vilket ledde till att Gatenhielmska kulturreservatet bildades.
1986 såldes huset till Göteborgs kommun av Louise Tham-Nyström och Per Vollrath Tham.
Några av besökarna genom åren har varit kronprins Gustaf Adolf och prins Carl och prinsessan Ingeborg.
I dag används Gathenhielmska till olika sorters kulturverksamheter.
Göteborgs äldsta hus
Rådhuset, Gustaf Adolfs torg 1
I Rådhuset på Gustaf Adolfs torg sitter stadens politiska ledning. Den äldsta delen är från 1672, men där har funnits flera rådhus innan dess, som alla har brunnit ner. På den tiden anordnades både fester och konserter i den fina sammanträdessalen och i källaren låg ett populärt värdshus.
En omfattande ombyggnad gjordes under 1810-talet, bland annat byggdes det på en tredje våning. Senare under 1800-talet byggdes huset ut vid ett par tillfällen till.
1912 utlystes en arkitekttävling för ytterligare en tillbyggnad. Vann gjorde Gunnar Asplund, men det dröjde ända till 1934 innan man tog beslut om projektet och bygget stod klart 1936. Tyvärr gillade inte göteborgarna ombyggnaden och kritiken hördes länge.
2012 var det dags igen för en stor renovering och ombyggnad som blev klar 2014 och sedan dess sitter stadens politiska ledning i huset. Arkivbild.
En omfattande ombyggnad gjordes under 1810-talet, bland annat byggdes det på en tredje våning. Senare under 1800-talet byggdes huset ut vid ett par tillfällen till.
1912 utlystes en arkitekttävling för ytterligare en tillbyggnad. Vann gjorde Gunnar Asplund, men det dröjde ända till 1934 innan man tog beslut om projektet och bygget stod klart 1936. Tyvärr gillade inte göteborgarna ombyggnaden och kritiken hördes länge.
2012 var det dags igen för en stor renovering och ombyggnad som blev klar 2014 och sedan dess sitter stadens politiska ledning i huset. Arkivbild.
Göteborgs äldsta hus
Drottning Kristinas Jaktslott, Otterhällegatan 16
Drottning Kristinas Jaktslott är ett korsvirkeshus som ska har anor från 1700-talet. Från början låg det på Södra Liden, men sedan flyttades det till sin nuvarande plats 1971. Genom åren har det brunnit och byggts upp igen.
Huset har använts till allt möjligt: Bostad, festsal, lönnkrog, krog, föreningslokal och de lite äldre göteborgarna minns säkert att man dit gick man för att äta goda våfflor.
I början av 1770-talet gjordes undervåningen om till krog och krogrörelsen fortsatte till den stora branden 1804, då flera hus i området brann ner. Men ett par år senare var huset uppbyggt igen.
1914 var velocipedfabrikören Alfred Hansson köpare, då var fastigheten i dåligt skick och han renoverade upp det till ett sånt skick att det kan vara därför det kallas ”Jaktslottet”. Bland annat murade han in små lejonhuvud ovanför fönstren.
”Slottet” var under många år rivningshotat på grund av en ny stadsplan, men många kämpade för att det skulle få vara kvar. 1970 blev byggnadsfirman Anders Diös AB ägare och han i sin tur skänkte fastigheten till Kulturminnesföreningen Otterhällan och såg till att det flyttades 75 meter till sin nuvarande plats.
Numera ägs det av den ideella föreningen Kulturminnesföreningen Otterhällan och används till deras kulturaftnar, men hyrs också ut till olika fester, konferenser och dop, till exempel.
Namnet på fastigheten tror man kommer ifrån när det var en krog där i slutet av 1700-talet och många besökare var knektar som tjänstgjorde vid bastionen, Christina Regina.
Huset har använts till allt möjligt: Bostad, festsal, lönnkrog, krog, föreningslokal och de lite äldre göteborgarna minns säkert att man dit gick man för att äta goda våfflor.
I början av 1770-talet gjordes undervåningen om till krog och krogrörelsen fortsatte till den stora branden 1804, då flera hus i området brann ner. Men ett par år senare var huset uppbyggt igen.
1914 var velocipedfabrikören Alfred Hansson köpare, då var fastigheten i dåligt skick och han renoverade upp det till ett sånt skick att det kan vara därför det kallas ”Jaktslottet”. Bland annat murade han in små lejonhuvud ovanför fönstren.
”Slottet” var under många år rivningshotat på grund av en ny stadsplan, men många kämpade för att det skulle få vara kvar. 1970 blev byggnadsfirman Anders Diös AB ägare och han i sin tur skänkte fastigheten till Kulturminnesföreningen Otterhällan och såg till att det flyttades 75 meter till sin nuvarande plats.
Numera ägs det av den ideella föreningen Kulturminnesföreningen Otterhällan och används till deras kulturaftnar, men hyrs också ut till olika fester, konferenser och dop, till exempel.
Namnet på fastigheten tror man kommer ifrån när det var en krog där i slutet av 1700-talet och många besökare var knektar som tjänstgjorde vid bastionen, Christina Regina.
Göteborgs äldsta hus
Sahlgrenska huset, Norra Hamngatan 14
1753 lät Birgitta Sahlgren bygga det ståtliga stenhuset som i dag kallas Sahlgrenska huset och är på 3 500 kvadratmeter. Hon var änka efter handels- och politieborgmästare Jacob Sahlgren, som köpte tomten 1721, inklusive ett hus som förstördes i en brand 1746.
Huset ritades av stadsingenjören Bengt Wilhelm Carlberg och byggdes med tre våningar, varav en mezzaninvåning.
På första våningen låg kontor och på tredje låg sovrummen.
När Birgitta dog 1771, ärvde barnbarnet greve Gustaf Adolf Sparre af Söfdeborg fastigheten, i vilken han placerade sin dyra konstsamling. Samlingen var en av landets mest förnäma med målningar av Rembrandt, Rubens och Correggio. Samlingen placerades i huvudvåningens paradrum, våningen fick sedan namnet Sparreska våningen, efter just herr Sparre.
Familjen Sparre ägde huset fram till 1846.
Efter det har fastigheten ägts av bland annat Fredrik Hammaren, vinhandlaren Carl Emil Billquist, Johannes Johansson och Johan Christopher Carlander.
1905 köpte Göteborgs stad huset av änkefru Eleonore Johansson och grosshandlare C. Carlander för 335 000 kronor.
1915 startade drätselkammarens andra avdelning, som i dag är Fastighetskontoret, de fanns i huset fram till 1966.
Mellan 1969 och 1974 återställdes 1700-talsinredningen i de tre paradrummen på andra våningen.
Fram till nyligen har Sahlgrenska huset varit uthyrt till kontor och vinkällare, men är nu utrymt för en större upprustning.
Huset ritades av stadsingenjören Bengt Wilhelm Carlberg och byggdes med tre våningar, varav en mezzaninvåning.
På första våningen låg kontor och på tredje låg sovrummen.
När Birgitta dog 1771, ärvde barnbarnet greve Gustaf Adolf Sparre af Söfdeborg fastigheten, i vilken han placerade sin dyra konstsamling. Samlingen var en av landets mest förnäma med målningar av Rembrandt, Rubens och Correggio. Samlingen placerades i huvudvåningens paradrum, våningen fick sedan namnet Sparreska våningen, efter just herr Sparre.
Familjen Sparre ägde huset fram till 1846.
Efter det har fastigheten ägts av bland annat Fredrik Hammaren, vinhandlaren Carl Emil Billquist, Johannes Johansson och Johan Christopher Carlander.
1905 köpte Göteborgs stad huset av änkefru Eleonore Johansson och grosshandlare C. Carlander för 335 000 kronor.
1915 startade drätselkammarens andra avdelning, som i dag är Fastighetskontoret, de fanns i huset fram till 1966.
Mellan 1969 och 1974 återställdes 1700-talsinredningen i de tre paradrummen på andra våningen.
Fram till nyligen har Sahlgrenska huset varit uthyrt till kontor och vinkällare, men är nu utrymt för en större upprustning.
Göteborgs äldsta hus
Åkermanska/Blidbergska huset, Södra Hamngatan 25, Korsgatan 2–6 och Drottninggatan 24
Landskamrer Fredrik Magnus Åkerman var den som lät bygga trevåningshuset tidigt 1800-tal efter ritningar av den danske arkitekten Michael Bälkow. Det var då bostad åt herr Åkerman.
I huset på Södra Hamngatan 25 öppnades det en bokhandel 1830 som fyra år senare blev Gumperts bokhandel.
1833 köpte köpman Peter Blidberg huset, och från 1857 hade han klädbutiken Blidberg & Strindberg på bottenvåningen.
1847 hände det grejer, ett upplopp som kallas ”det stora tullkriget” utbröt. Det var Blidbergs hyresgäst, tulldistriktchefen Wilhelm Karström som hade gjort ett beslag som orsakade detta upplopp. Vad beslaget bestod av framgår inte. Men det fick stora konsekvenser då demonstranterna krossade bostadshusets och tjänstelokalens alla rutor och smetade ner det. De ska inte nöjt sig med det, utan krossade totalt 1 600 fönsterrutor i staden.
1891 byggdes huset på Korsgatan 4 på till dess nuvarande höjd. På nummer 2 flyttade Ahlströms konditori in 1901, och där ligger det än i dag vilket gör de till den äldsta hyresgästen.
I fastigheten ligger i dag förutom kontor, butiker som Krut och Krusiduller och Fanny Michel.
I huset på Södra Hamngatan 25 öppnades det en bokhandel 1830 som fyra år senare blev Gumperts bokhandel.
1833 köpte köpman Peter Blidberg huset, och från 1857 hade han klädbutiken Blidberg & Strindberg på bottenvåningen.
1847 hände det grejer, ett upplopp som kallas ”det stora tullkriget” utbröt. Det var Blidbergs hyresgäst, tulldistriktchefen Wilhelm Karström som hade gjort ett beslag som orsakade detta upplopp. Vad beslaget bestod av framgår inte. Men det fick stora konsekvenser då demonstranterna krossade bostadshusets och tjänstelokalens alla rutor och smetade ner det. De ska inte nöjt sig med det, utan krossade totalt 1 600 fönsterrutor i staden.
1891 byggdes huset på Korsgatan 4 på till dess nuvarande höjd. På nummer 2 flyttade Ahlströms konditori in 1901, och där ligger det än i dag vilket gör de till den äldsta hyresgästen.
I fastigheten ligger i dag förutom kontor, butiker som Krut och Krusiduller och Fanny Michel.
Göteborgs äldsta hus
Gullbergsbrohemmet, Garverigatan 2
Det stora gula huset vid Svingeln byggdes i början av 1740-talet och var då ett tukt- och spinnhus. 1735 bestämde riksdagen att det i varje län skulle finnas ett spinnhus.
Spinnhus kallades kvinnofängelser där lösdrivande kvinnor placerades och fick spinna garn, men även män ska ha varit placerade här en tid. Tukthus var straff- eller tvångsarbetsanstalter.
Från början var spinnhuset två byggnader, den ena var för fångarna och bevakning, den andra var en bak- och bryggstuga.
Handelsman Peter Bagge var föreståndare för spinnhuset på 1750-talet, och kom på idén att de skulle ägna sig åt fåravel för då blev de nästan självförsörjande på ull som var dyr att köpa in. 1754 anlände därför 43 baggar och 55 tackor.
På 1860-talet blev stället ett fängelse uteslutande för kvinnor.
År 1910 öppnade staden som ägde anstalten sedan 1773, ett hem för ensamstående mödrar med spädbarn som kommit från Gibraltar Fattigvårds- och försörjningsanstalt, även barnsköterskor utbildades här. Det var då Gullbergsbrohemmet fick sitt nuvarande namn. Den verksamheten fanns kvar till 1969.
Sedan dess har det varit vandrarhem, korttidsboende och aktivitetshus.
I dag används huset som vårdanläggning och för kursverksamhet.
Spinnhus kallades kvinnofängelser där lösdrivande kvinnor placerades och fick spinna garn, men även män ska ha varit placerade här en tid. Tukthus var straff- eller tvångsarbetsanstalter.
Från början var spinnhuset två byggnader, den ena var för fångarna och bevakning, den andra var en bak- och bryggstuga.
Handelsman Peter Bagge var föreståndare för spinnhuset på 1750-talet, och kom på idén att de skulle ägna sig åt fåravel för då blev de nästan självförsörjande på ull som var dyr att köpa in. 1754 anlände därför 43 baggar och 55 tackor.
På 1860-talet blev stället ett fängelse uteslutande för kvinnor.
År 1910 öppnade staden som ägde anstalten sedan 1773, ett hem för ensamstående mödrar med spädbarn som kommit från Gibraltar Fattigvårds- och försörjningsanstalt, även barnsköterskor utbildades här. Det var då Gullbergsbrohemmet fick sitt nuvarande namn. Den verksamheten fanns kvar till 1969.
Sedan dess har det varit vandrarhem, korttidsboende och aktivitetshus.
I dag används huset som vårdanläggning och för kursverksamhet.
Göteborgs äldsta hus
Ostindiska huset, Norra Hamngatan 12
Ostindiska kompaniet bad stadsingenjören Bengt Wilhelm Carlberg rita ett kombinerat kontors- och lagerhus till dem, vilket han gjorde, och efter en del justeringar av ritningarna började bygget 1747. Färdigt blev det 1762.
Ostindiska kompaniet bildades 1731 och bestod av köpmän som handlade med Asien. Man skickade skepp främst till Kina där man köpte bland annat te, porslin, kryddor och sidenvaror som sen såldes vidare.
Vid en av turerna år 1786 följde en man med från Kina med tillbaka hit, vilket ska varit första gången en person från Kina synts i landet.
I huvudbyggnaden och på de övre våningarna där, låg kontor, en auktionssal, sammanträdesrum, och rum för sidentyger. Bottenvåningarna och flyglarnas övre rum var magasin för bland annat te och porslin.
Husets är i huvudsak byggd av tegel, till huvudbyggnaden användes hela 937 000 tegelstenar.
I början av 1800-talet gick affärerna dåligt för kompaniet och 1813 upplöstes företaget, men redan 1807 såldes fastigheten på auktion till kommerserådet Niklas Björnberg. Några år senare köpte Göteborgs stad en del av huset, och ännu lite senare var staten köpare av en del. Fastigheten användes bland annat som spannmålsmagasin, en telegrafstation och ett litet naturhistoriskt museum.
1861 bildades Göteborgs museum men cirka 20 år efter att museet flyttat in behövdes mer yta och en flygel byggdes till 1889-1891, Wilsonflygeln.
Mellan 1993 och 1996 byggdes huset om igen, och den underjordiska entréhallen kom på plats.
Än i dag är där utställningslokaler och kontor, men nu heter museet Göteborgs stadsmuseum. Arkivbild.
Ostindiska kompaniet bildades 1731 och bestod av köpmän som handlade med Asien. Man skickade skepp främst till Kina där man köpte bland annat te, porslin, kryddor och sidenvaror som sen såldes vidare.
Vid en av turerna år 1786 följde en man med från Kina med tillbaka hit, vilket ska varit första gången en person från Kina synts i landet.
I huvudbyggnaden och på de övre våningarna där, låg kontor, en auktionssal, sammanträdesrum, och rum för sidentyger. Bottenvåningarna och flyglarnas övre rum var magasin för bland annat te och porslin.
Husets är i huvudsak byggd av tegel, till huvudbyggnaden användes hela 937 000 tegelstenar.
I början av 1800-talet gick affärerna dåligt för kompaniet och 1813 upplöstes företaget, men redan 1807 såldes fastigheten på auktion till kommerserådet Niklas Björnberg. Några år senare köpte Göteborgs stad en del av huset, och ännu lite senare var staten köpare av en del. Fastigheten användes bland annat som spannmålsmagasin, en telegrafstation och ett litet naturhistoriskt museum.
1861 bildades Göteborgs museum men cirka 20 år efter att museet flyttat in behövdes mer yta och en flygel byggdes till 1889-1891, Wilsonflygeln.
Mellan 1993 och 1996 byggdes huset om igen, och den underjordiska entréhallen kom på plats.
Än i dag är där utställningslokaler och kontor, men nu heter museet Göteborgs stadsmuseum. Arkivbild.
Göteborgs äldsta hus
Dicksonska palatset, Parkgatan 2
Vid en av innerstadens mest trafikerade platser, korsningen Södra vägen och Nya allén, ligger Dicksonska palatset sedan 1862.
Det var friherre Oscar Dickson som byggde den vita trevåningsvillan som hem åt sin familj. Deras bostad var på hela 928 kvadratmeter, och där var ingen brist på rum för då fanns ett 30-tal. Numera är de färre efter ombyggnader.
Med vind, källare och annex är huset på 2 000 kvadratmeter.
Huset och dess inredning var mycket påkostat, som stora salongen – där pryddes väggarna av reliefer i stuck av italienaren Bellini. Golvet var av cederträ från Libanon och var lagt i stjärnmönster. Där fanns även stora väggspeglar, kristallkronor, kornischer i guld och fina gardiner i engelska tyger.
Ett högt järnstaket byggdes runt huset, förmodligen för att värna om familjens privatliv. Staketet är numera borta.
Herr Dickson bodde i villan tills han avled 1897, hans änka Marika bodde kvar fram till 1917. Sen tog sonen Osborn över fastigheten och bodde där tills han dog 1921.
1923 flyttade hushållsskolan Margaretaskolan in, förutom hushållsskola fanns även restaurang, festvåningar, konditori, bageri, uthyrningsrum och en butik. Skolan fanns fram till mitten av 1940-talet, men restaurangdelen fortsatte därefter.
1968 var skolan tvungen att sälja huset och köpare blev Göteborgs stad som ska ha betalat 2,1 miljoner kronor.
I mer modern tid har till exempel Turistbyrån, Stora Teaterns kansli, Hedens rör legat i fastigheten, men de senaste åren har det mest stått oanvänt. Under 2018 användes det av staden i totalt tio dagar.
Nu ska hela fastigheten renoveras och framtidsplanerna är att det ska öppnas restaurang, festvåning och konferens i huset.
Arkivbild.
Det var friherre Oscar Dickson som byggde den vita trevåningsvillan som hem åt sin familj. Deras bostad var på hela 928 kvadratmeter, och där var ingen brist på rum för då fanns ett 30-tal. Numera är de färre efter ombyggnader.
Med vind, källare och annex är huset på 2 000 kvadratmeter.
Huset och dess inredning var mycket påkostat, som stora salongen – där pryddes väggarna av reliefer i stuck av italienaren Bellini. Golvet var av cederträ från Libanon och var lagt i stjärnmönster. Där fanns även stora väggspeglar, kristallkronor, kornischer i guld och fina gardiner i engelska tyger.
Ett högt järnstaket byggdes runt huset, förmodligen för att värna om familjens privatliv. Staketet är numera borta.
Herr Dickson bodde i villan tills han avled 1897, hans änka Marika bodde kvar fram till 1917. Sen tog sonen Osborn över fastigheten och bodde där tills han dog 1921.
1923 flyttade hushållsskolan Margaretaskolan in, förutom hushållsskola fanns även restaurang, festvåningar, konditori, bageri, uthyrningsrum och en butik. Skolan fanns fram till mitten av 1940-talet, men restaurangdelen fortsatte därefter.
1968 var skolan tvungen att sälja huset och köpare blev Göteborgs stad som ska ha betalat 2,1 miljoner kronor.
I mer modern tid har till exempel Turistbyrån, Stora Teaterns kansli, Hedens rör legat i fastigheten, men de senaste åren har det mest stått oanvänt. Under 2018 användes det av staden i totalt tio dagar.
Nu ska hela fastigheten renoveras och framtidsplanerna är att det ska öppnas restaurang, festvåning och konferens i huset.
Arkivbild.
Göteborgs äldsta hus
Oterdahlska huset, hörnet av Östra Hamngatan 11/Spannmålsgatan 9
1793 byggdes ett envåningshus som privatbostad på adressen. 1808 testamenterade den dåvarande ägaren grosshandlare Aron Oterdahl fastigheten till Sahlgrenska sjukhuset.
De första tio åren hyrdes fastigheten ut, men 1818 påbörjades en om- och tillbyggnad på huset. Bland annat byggdes en våning på.
Det nya sjukhuset stod klart 1823, då fanns en barnbördsavdelning, mottagningsrum och poliklinik men också bostäder till läkare, bibliotek, förråd och mötesrum.
På översta våningen fanns tio sjuksalar med plats för cirka 80 patienter. Sjukhusverksamheten pågick till 1854, när huset blev för litet.
Efter att sjukhuset försvann från huset, flyttade bland annat Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning in. En av de som jobbade där var Viktor Rydberg, som ska ha haft den renoverade likboden på gården som bostad då.
1893 var det polisens tur att flytta in, men först byggdes huset om. En byggnad med häktesceller för respektive kvinnor och män byggdes bland annat på gården. Tragiskt nog sköts detektivkonstapel Carl Olander till döds 1923 i stationen vid en visitation. Polisstationen låg där ända till 1967.
1984 flyttade Medicinhistoriska museet in sina samlingar på övervåningen. Öppnade för allmänheten gjorde de 1996.
På bottenvåningen ligger i dag bland annat Sahlgrenska universitetssjukhusets konferensservice. Just nu är fastigheten stängd för renovering – beräknas vara klar hösten 2023.
De första tio åren hyrdes fastigheten ut, men 1818 påbörjades en om- och tillbyggnad på huset. Bland annat byggdes en våning på.
Det nya sjukhuset stod klart 1823, då fanns en barnbördsavdelning, mottagningsrum och poliklinik men också bostäder till läkare, bibliotek, förråd och mötesrum.
På översta våningen fanns tio sjuksalar med plats för cirka 80 patienter. Sjukhusverksamheten pågick till 1854, när huset blev för litet.
Efter att sjukhuset försvann från huset, flyttade bland annat Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning in. En av de som jobbade där var Viktor Rydberg, som ska ha haft den renoverade likboden på gården som bostad då.
1893 var det polisens tur att flytta in, men först byggdes huset om. En byggnad med häktesceller för respektive kvinnor och män byggdes bland annat på gården. Tragiskt nog sköts detektivkonstapel Carl Olander till döds 1923 i stationen vid en visitation. Polisstationen låg där ända till 1967.
1984 flyttade Medicinhistoriska museet in sina samlingar på övervåningen. Öppnade för allmänheten gjorde de 1996.
På bottenvåningen ligger i dag bland annat Sahlgrenska universitetssjukhusets konferensservice. Just nu är fastigheten stängd för renovering – beräknas vara klar hösten 2023.
LÄS MER:Så såg det ut förr i tiden i centrala Göteborg
LÄS MER:Bilder från förr: Brunnsparken, Vasastaden, Avenyn och Haga
LÄS MER:Här är flest kända göteborgare begravda
LÄS MER:Tio klassiska platser i Göteborg – bilder från förr och nu
