Kristian Wedel: Verklighetens Ada får mig att tänka på Butch Cassidy

Det går nästan inte att tänka sig att hon har funnits – men plötsligt hängde hon på väggen vid Axel Dahlströms Torg.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Jag såg Ada häromdagen. Hon var ung och vacker, född år 1885.

Hennes porträtt hänger på väggen hos Kals Åden.

Kals Åden är en mycket göteborgsk förening som i många år har utsett ”Årets Kal” och ”Årets Ada”. Kals Åden har en klubblokal som överträffar det mesta i branschen. Det är en röd stuga bakom cykelbutik och thairestaurang vid Axel Dahlströms torg.

Jag besökte Kals Åden häromveckan. Jag blev bjuden på sockerkaka och herrljungacider. I en hylla stod en nästan komplett samling av Sven Schånbergs böcker. Genom fönstret syntes bruna höghus med balkonger och björkar.

Det hör till göteborgarnas kulturella kanon att det cirkulerar en massa parallella historier om Kal och Adas ursprung.

Det är ett gammalt torp. Det är mirakulöst att det har klarat sig när punkt- och lamellhusen på 1950-talen drog fram över de gamla åkrarna.

ANNONS

En av medlemmarna berättade i en teaterviskning på kultiverad gammal göteborgska att stugan hade flyttats en gång för att undgå förintelse och att denna flytt var så proffsig att pelargonerna inte välte.

Och på väggen hos Kals Åden hängde alltså Ada.

För all del: även Kal hängde på väggen, men han verkade så ytligt jovialisk. Hos Ada anades ett stråk av oro. En oro av den typ som den som var född i ett trångt och fattigt hem i Kvillebäcken år 1885 kunde känna.

Inte vet jag säkert om det är sant att denna Ada är ”Ada”. Det hör till göteborgarnas kulturella kanon att det cirkulerar en massa parallella historier om Kal och Adas ursprung som göteborgska symbolfigurer. Kalfigurer var synliga i Axel Engdahls revyer på 1910-talet och i Gunnar Bohmans visor på 1930-talet. Och sedan kom Lasse Dahlquist med:

Ada har legat med papiljotter i natt

och satt extra rött på kinden.

Ja, inte är det lätt att veta hur allt satte igång. Men jag har alltid tyckt bäst om berättelsen om Karl Olsson och Ada Lindström. Den känns både trovärdig och vacker. Den berättas i hembygdsföreningarna på södra Hisingen. Karl Olsson var född år 1885 i Lundby. Hans pappa var sågare. Karls bästa vän hette Gustav Lindström. Ada var Gustavs syster.

ANNONS

Karl Olsson och Gustav Lindström spelade revy på ”Kvillebäckens stjärna”. Där framträdde Karl i monologer som en gamängaktig sanningssägare. Karl gjorde helt enkelt ”Kal” på scenen. Han häcklade politikerna vid Gustaf Adolfs Torg. Karl Olsson hade förlorat två fingrar i en arbetsplatsolycka på något av skeppsvarven. Därför kunde han räkna med effekt när han sa att politikerna var så dåliga att han kunde räkna upp dem som dög på ena handens tre fingrar.

Kanske plockade Axel Engdahl upp Kal- och Adafigurerna till sina revyer.

Jag vet inte om Ada spelade revy. Jag har bara detta fotografi. Kanske är det taget år 1909, året då hon gifte sig med Karl.

Blicken i fjärran.

Den verkligen svindlande detaljen är naturligvis att Ada Olsson, född Lindström, levde till 1963.

År 1963 var Kal & Ada-figurerna fullständigt självklara i alla göteborgares tankevärld. Kal & Ada var Göteborg. De var lika verkliga som Moder Svea eller Pelle Svanslös. Kal och Ada förekom på vykort, i revyer, i visor, i program, på teckningar.

Alla göteborgare kunde säga saker i stil med:

Ada lella, jag skulle vilja ha lite toscakaka.

Ja, men Kal, har vi nån tossk hemma då?

Jag stod i Kals Ådens lilla stuga i Högsbo och tittade på Adas porträtt. Ibland knakade det i den drygt hundraåriga dörren och nutida kalar och ador kom in från höstblåsten och rev av sig filtkepsar och kapuschonger.

ANNONS

Jag undrade vad Ada tänkte om hon händelsevis gick till Liseberg en sommardag sisådär år 1955.

Hon måste i så fall ha vandrat i ett landskap där hon själv hade blivit ett slags mytologisk gestalt.

Det är samma typ av historia som när man hör att Butch Cassidy eventuellt dök upp på en biograf i Los Angeles 1930 och såg en dålig version av sig själv i en vilda västern-film.

Jag stod i Kals Ådens stuga i Högsbo och kände höstvindarnas blåsa in genom dörren och kände doften av nybryggt kaffe och tänkte på hur självklart det var att Ada och Butch Cassidy hade något gemensamt.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens Gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS