Häromdagen träffade jag en redaktör Gropman från Sveriges radio. Han ville att jag skulle säga något. Jag såg honom genom tidningshusets fönster. Han stod i trafikkarusellen på Åkareplatsen med vemodig min och liksom slokande mikrofon. Han ville spela in utomhus, men tappade modet. Istället satte vi oss i ett konferensrum. Han sa förklarande:
– Göteborg är ju en skramlande stad.
Jag har funderat på det där i tre dagar.
Är Göteborg år 2026 en skramlande stad?
Göteborgs typiska läten har annars varierat under de senaste 405 åren. I början fanns det väl inga starkare ljud än kanonskott. Holländska pionjärer i kråskragar kånkades omkring i bärstolar och ibland halkade bärarna. Då uppstod troligen ett klafsande ljud. På gatorna hördes därutöver kärror, steg och prat på holländska, plattyska och en tjock bohuslänska som så småningom skulle utvecklas till göteborgska.
Göteborg påminner om historien om den den där bildreparatören vid Hjalmar Brantingsplatsen som besiktigade en Opel
På teckningar från 1700-talet syns tvätterskor på flottar. De alstrade ett ljud som präglade Göteborg under 300 år: ljudet av klappträ.
Då hade de holländska svordomarna bytts mot skotska. Det var järn- och sillhandlare som hette Hall, Barclay, Erskine och Chalmers.
I kanalerna trängdes hemförarbåtar med hasselnötter eller sill eller rentav ostindiskt te och porslin. Göteborgs läte var soldaternas marscher och skepparnas berusade svordomar, förbittrade eder som steg över kanalerna.
På 1800-talet började ett dovt oväsen av ångmaskiner. Det var sockerbruk, bomullspinnerier och segelduksfabriker.
Den första gången en hjulångare hördes i Göteborg var den 13 augusti 1823. Det var en hjulångare vid Skeppsbron som bar det väl valda namnet ”Bröt-Anund”. Den var tjugotre och en halv meter lång, med en ångmaskin på 22 hästkrafter. Den lämnade Göteborg för att pusta till Marstrand. Veden tog slut på vägen. En del saker kan ha yttrats i samband med detta.
Från 1879 började hästspårvagnar gnissla på Göteborgs gator. Från år 1902 gnisslade det ännu mer med elektriska vagnar, esomoftast med ett beklagligt plums om en vagn råkade rulla ner i Stora Hamnkanalen.
Från ungefär 1910-talet blev Göteborg nithamrarnas stad. Författarna satt på Henriksbergs sommarterrass och drack grogg och hörde över älven hur skroven nitades ihop på Götaverken, Eriksberg och Lindholmen. Det var Göteborg romantiska sommarljud: det skira frasandet i Henriksbergs magnolia och den ljumma vinden som bar nithamrarnas smällar.
Göteborgs värsta ljud inträffade sommaren 1971. Då exploderade det danska fraktfartyget ”Poona” i Lundbyhamnen. Av de män som vistats i lastrummet återstod projicerade skuggor på plåt. Varje fönsterruta på Herkulesgatan brast. I Brunnsparken ramlade saker ner från fasaderna.
Det är antagligen den fetaste smällen i Göteborgs historia. Det var drygt femtio år sedan.
Och nu är alltså Göteborg en skramlande stad.
Jag pratade i exakt 57 sekunder med redaktör Gropman. Det är osannolikt att han hade någon användning av det jag sa. Efteråt gick jag ut i rondellen på Åkareplatsen och konstaterade att han hade rätt.
Göteborg skramlar rimligen mer än någon annan svensk stad.
Det var spårvagnar, skumpande dubbeldäckarbussar, elsparkcyklar och – när vinden låg rätt – något som påminde om rasslet i en picknickkorg med pilsnerflaskor och silverbestick. Det var tydligen Alingsåståget.
Jag stod i solen och lyssnade. Det blåste lätt.
Jag tänkte att staden Göteborg är som den där historien om bilreparatören vid Hjalmar Brantingsplatsen som öppnade motorhuven på en Opel och sa:
– Det som ska sitta fast sitter löst och det som ska sitta löst sitter fast.
Det är också en beskrivning av Göteborg.
Jag överväger nu att arrangera ett stort spektakel på Storan för att fira vårt lokala läte. Redaktör Gropman får vara konferencier. Det blir en välgörenhetsgala: Hela Göteborg skramlar.
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens Gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
