Turistkartan har vänts upp och ned

Att låta fingret vandra över världskartan för att peka ut kommande resmål är inte en helt självklar sak. Inte för den som vill visa hänsyn hellre än att frossa. Petra Dokken spanar på vårt ekosystem och en förskjuten verklighetsuppfattning.

ANNONS

Fler utländska turister besökte Sverige under gångna året än tidigare och att ”resa söderut” innebär inte längre vad det en gång gjorde. Sol och semester har bytts ut till obehaglig hetta och skrämmande bränder. Enligt en EU-rapport kommer däremot fler turister framöver att söka sig norrut. Turistkartan förändras raskt och att söka svalare breddgrader är en av många pågående förskjutningar.

En annan handlar om naturen och svårigheten att finna bevarad sådan, eller att kunna vara en hänsynsfull turist och främja att den bevaras. Överturism i populära städer har varit ett samtalsämne i många år. Men problem uppstår även när fler söker sig ut i skog och mark. Nedskräpning är bara ett av dessa, ett annat är när grova cykeldäck gör sönder marken eller när djurlivet störs. Slitaget på naturen blir för stort, den hinner helt enkelt inte återhämta sig. Det har Svenska Turistföreningen, STF, dokumenterat, och även när turistföretag använder naturen återkommande i sin verksamhet blir trycket på naturen ibland för hårt.

ANNONS

För att göra bilden än mer komplicerad finns det natur som däremot verkar behöva människans närvaro i form av turism för att överleva. Se på afrikansk safari till exempel. Där samarbetar utländska turistföretag ibland med lokala samhällen och organisationer för att bevara kringliggande ekosystem, mot exempelvis tjuvskytte. Turismen ger ett inflöde av pengar och närvaro.

Allemansrätten tas för given

Tillbaka norrut, till våra skogar. Vem skyddar dessa och deras, i bästa fall, tusentals arter? I den pågående fotoutställningen ”Privat natur” på Liljevalchs i Stockholm problematiserar fotografen Jens Assur frågan, genom dokumentation av sin egen och sin familjs vardag i naturen. I boken med samma namn kommenterar en rad olika forskare vad som sker när vi människor annekterar vildmarken i egensyfte, hur till exempel allemansrätten i vårt land hotas.

Allemansrätten är en sedvanerätt, bygger på gammal tradition och tas nog för given av många. I Sverige kan vi fortfarande för det mesta gå rakt ut i en skog. Och det är just vad Anne Sverdrup-Thygeson rekommenderar. Hon är en norsk professor med doktorsgrad i bevarandebiologi, undervisar i naturförvaltning och har skrivit ”Skogen – Om träd, människor och 25 000 andra arter” som precis kom ut på svenska.

Träden gör skogen tredimensionell och skapar dess yttre gränser, men skog är så mycket mer än träden!

– Att gå ut i skogen och ta sig tid att vara nyfiken och tillåta sig själv att fascineras av alla dessa organismer.

ANNONS

Relationen till skogen handlar enligt henne dels om kunskap, dels om uppmärksamhet: att lägga märke till allt runt omkring oss i en skog.

– Det är därför jag skriver om arterna som våra grannar, känner man till dem är de roligare att se och man bryr sig. Kanske kan vi på så sätt se att mycket av den svenska skogen i dag är förändrad, från ett intakt ekosystem till arealer för trävirke som vi skövlar.

25 000 olika arter i skogen

Boken är en lustfylld resa upp i trädens kronor och ner i mylla och mossa, läsaren får möta skogens liv och vidga sin kunskapshorisont.

– På frågan vad skog är, är det lätt att bara tänka på träden. Träden gör skogen tredimensionell och skapar dess yttre gränser, men skog är så mycket mer än träden! Från ett biologiskt perspektiv är skog 25 000 olika arter av myllrande mångfald, som i samspel och konkurrens skapar ekosystemtjänster som vi människor drar nytta av. De flesta av dessa arter är små och osynliga, de finns där i död ved och nere i skogsjorden.

I en naturskog som aldrig har kalhuggits, där träden får leva ut sitt liv och sin död, sker något nytt var tionde meter om du har kunskapen att se detta.

Hon lyfter även fram att skogen löper som en varp genom mänsklighetens historieväv, i Sverige såväl som i Norge. Den är viktig för vår ekonomi, men är också av immateriellt värde som en del av våra myter, sagor och berättelser.

ANNONS

– Att vara i en skog gör något med oss. Och det tror jag att många känner. Själv tycker jag om att se variationen, hur skogen ändrar sig längs en promenad. I en naturskog som aldrig har kalhuggits, där träden får leva ut sitt liv och sin död, sker något nytt var tionde meter om du har kunskapen att se detta.

Förskjutningen av vår verklighetsuppfattning handlar inte enbart om att många av oss inte längre vet hur en urskog egentligen ser ut. En internationell folkrörelse som kallas för ”Look up” uppmanar oss att släppa skärmen med blicken för att i stället titta upp. För att se vad som verkligen händer.

LÄS MER:Alla älskar skogen – ändå hugger vi ner den

LÄS MER:Nya resetrenden set-jetting tar oss till fiktiva världar

LÄS MER:Lägenhetshotell är en växande trend

Missa inte det senaste från Två Dagar!

Nu kan du få alla reportage, spaningar och tips från GP:s helgmagasin Två Dagar som en notis direkt till din telefon. Klicka på följ-knappen vid taggen Två Dagar, i mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS