Handla starköl på en söndag? Tanken svindlar. Men 1 juni är det meningen att gårdsförsäljning av alkohol faktiskt ska bli verklighet, ett beslut som även tillåter söndagsöppet.
Det är dock inte bara att hälsa på hos en liten producent och köpa på sig bärs. Som konsument får man inhandla högst tre liter öl, vin eller cider. För sprit gäller 70 centiliter.
Och det finns fler krav än så. Besöket måste vara kopplat till en "kunskapshöjande aktivitet", vad det nu betyder. Det lär dock röra sig om ett studiebesök, som en betald föreläsning, ölprovning eller rundvandring. Den som gästar samma bryggeri flera gånger lär bli otroligt bildad på köpet.
Straffar framgångsrika hantverksbryggerierna
I andra EU-länder är gårdsförsäljningen långt ifrån lika strikt. Så är också en del svenskar irriterade och tycker att vår version är ett omyndigförklarande av hela befolkningen, att vi borde få köpa några öl utan krångel.
Å andra sidan har regeringen tvingats tassa på tå. Det är nämligen tveksamt om gårdsförsäljning är förenlig med ett detaljhandelsmonopol, och för att motivera bägge på EU-rättslig nivå fick ett antal begränsningar skrivas in. Systembolaget ska ju finnas kvar.
En annan inskränkning rör vem som ska kunna få tillstånd för gårdsförsäljning. Omfattas gör endast småskaliga, oberoende producenter som årligen tillverkar upp till 75 000 liter sprit, 400 000 liter jästa drycker med en alkoholhalt på högst tio procent (som öl och cider) samt 200 000 liter jästa drycker på över tio procent (som vin).
Vissa kommer att tvingas välja mellan att utveckla sitt företag eller att inte växa för mycket.
Detta utesluter inte bara öljättarna, utan också större hantverksbryggerier som Oppigårds, Stigbergets och Poppels. Eller innefattar de där 200 000 literna även öl? Då kanske flera större aktörer kan få sälja exempelvis imperial stouts, eftersom de inte överskrider den årliga gränsen för så pass starka sorter. Lagrådsremissen ger inga svar.
Men varför inte höja volymtaket? Det kunde gott ligga på fyra miljoner liter per år. Nu straffas de hantverksbryggerier som det har gått bra för. Dessutom är gränserna tillväxthämmande; vissa kommer att tvingas välja mellan att utveckla sitt företag eller att inte växa för mycket, så att de kan fortsätta med gårdsförsäljningen.
Utesluter vintillverkare som inte odlar egna druvor
Och egentligen är hela grejen lite orättvis. Medan de som får sälja öl, cider eller sprit inte behöver odla egna råvaror måste vintillverkare producera sina egna druvor för att få vara med på tåget. Därtill gynnas de bryggerier som redan har en egen bar och finns på en attraktiv plats, medan andra får svårt att locka folk och kanske måste skaffa en lokal, anställa personal och delvis bli ett företag i upplevelsebranschen. Vissa aktörer vill inte ta emot folk överhuvud taget.
Gårdsförsäljning lär varken öka fylleriet eller ge bryggerierna någon större ekonomisk skjuts.
I slutändan blir det kommunerna som kontrollerar så att bryggerierna sköter sin gårdsförsäljning. Men även där finns många oklarheter. Vad kommer tillståndet att kosta? På vilket sätt ska försäljningsytan vara "en separat del" av verksamheten? Kan de olika kommunerna begränsa aktörernas försäljningstider? Sådant lär dock falla på plats.
Gårdsförsäljning lär varken öka fylleriet eller ge bryggerierna någon större ekonomisk skjuts. Men visst blir det skönt för dem att slippa avspisa utländska turister, som inte kan förstå varför de inte får köpa med sig en flaska hem som souvenir.
För aktörerna själva är skattelättnader för småbryggerier en mycket viktigare fråga än gårdsförsäljning.
