Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Konstnären Nicklas Hultman blandar två konstnärliga uttryck när han skapar sitt ”Baroque Ikebana”. Bild: Nicklas Hultman

Nicklas Hultman gör konst av dvd-spelare, blommor och munskölj

Vad händer när man blandar två till synes motsatta konstnärliga uttryck? Det europeiska barockmåleriets mörka överdåd och ikebana, en japansk filosofi för återhållsamt arrangerade blommor. Nicklas Hultmans senaste konstprojekt är en fotoserie som han kallar för ”Baroque Ikebana”.

Det var när Nicklas Hultman bodde fem år i Shanghai som projektet tog sin början. Fast det visste han inte då. Där började han fundera över den enorma konsumtionen av vardagsprylar han såg i Kina, användningen av plast utan relevant sophantering. När han för ett år sen flyttade till Danmark möttes han av samma scenario, fast med möjligheten att återvinna.

– Våra soptunnor blir överfulla av plastförpackningar. Mina verk är en kommentar om detta, om en livsstil som inte är hållbar. Jag vill göra något vackert och därmed tänkvärt av dessa vardagssaker, skräpet, förklarar han.

Flyttade till en by söder om Köpenhamn

Men allt började med ett infall. För ett år sedan flyttade Nicklas och hans man till ett hus i en dansk by söder om Köpenhamn.

– En morgon i köket satt jag och tittade på de stora fönsternas ljusinsläpp och så tog jag fram kameran, knäppte ett par bilder.

I ett hörn av köksbordet började han göra installationer, stilleben. När han köpte ett par böcker om den japanska konstformen ikebana på en antikmarknad hittade han en bild som såg ut exakt som de kompositioner han gjorde hemma i köket.

– Hade jag blivit så inspirerad av min tid i Asien att jag helt naturligt anammat ett formspråk? Jag forskade vidare och insåg att sättet ikebana hedrar en växt och strävar efter att skapa harmoni är precis vad jag gör.

Tolkar japansk kultur. Nicklas Hultman har döpt sitt fotoprojekt till ”Baroque Ikebana” och använder tre element som ett ramverk. Bild: Teo Volcevski

Nicklas Hultman

Gör: Född i Skövde, 1973. Flyttade till Göteborg i mitten av 90-talet. Utbildad på HDK i Göteborg, MFA Grafisk design, BFA Design och textil konst, gick ut 2003. Bodde i Shanghai 2013–18. Sedan 2019 bosatt i danska Haslev med man och hund. Verksam som konstfotograf och grafisk designer, gör även konsultuppdrag inom reklam och design.

Instagram: @nicklas.h

Ikebana har sina rötter i buddhistiska blomsterarrangemang, blommor som ställs bredvid Buddhastatyn. De första utövarna var därför präster och kejsare. På 1400-talet blev ikebana en konstform bland annat inom samurajklassen, då började även olika skolor utvecklas, i dag finns över 2000 olika inriktningar. Ikebana tar många år att behärska och är en kunskap som förs över från mästare till lärjunge.

Nicklas kände igen sig i det meditativa, nästan transliknande tillstånd som beskrivs när man jobbar med naturen på detta kontrollerade vis, på en liten yta.

– Jag tappar helt tid och rum när jag skapar, när min man Teo kommer hem har jag vänt upp och ner på köket, Teo gillar att ha köket städat, ler Nicklas.

Motsägelsefulla stilleben

I Nicklas fotoprojekt, som han döpt till ”Baroque Ikebana”, används tre element som ett ramverk: en växt, något som är skapat av människan och, för att få till ytterligare en krock, något som går att äta eller dricka. Blommor har följt honom genom livet, hans mamma drev en blomsterbutik i Skövde där Nicklas växte upp.

– Mitt första blomsterminne är att jag plockade blommor på lekparken och tog hem till mamma. Hon hade sagt att jag inte skulle plocka blommorna i rabatten men insåg att jag inte skulle sluta. I stället visade hon mig hur jag skulle plocka blommorna med lång stjälk, säger Nicklas och skrattar.

Dessa saker skapade av människan är daterade, de tar slut, de håller inte. Medan växterna i kontrast alltid återkommer, år efter år.

I Kina blev han intresserad av blomsterdesign och gick flera kurser. Blomstermarknaderna i Shanghai ledde bland annat till att han gjorde en fotobok, ”Floriography”. Utan exotiska blommor, i danska Haslev, använder Nicklas sin talang som sakletare. Som ung konstnärsstudent i Göteborg samlade han på trasiga paraplyer.

– När jag är ute på promenad med min hund Lucy har jag med mig en sekatör, en avbitartång och en kasse. Ser jag en fin gren eller lövkomposition tar jag med den hem och ställer i vårt kalla skafferi, min blomsterkyl.

Under en promenad hittade han en trasig dvd-spelare lutad mot en papperskorg. Väl hemma blev den dagens hjälte och hamnade i en komposition med en skuren purjolök.

– Dessa saker skapade av människan är daterade, de tar slut, de håller inte. Medan växterna i kontrast alltid återkommer, år efter år.

Nicklas har alltid varit inspirerad av 1500- och 1600-talsmåleri och Peter Greenaways filmer.

– Det som går att äta eller dricka i mina bilder är det barocka, i de gamla mästarnas bilder kunde det vara en död hare, övermogen frukt, ett glas vin. Ljussättningen som ofta består av en dold ljuskälla från ett håll skapar något mörkt och murrigt, men ändå kan ett körsbär eller en fjäril vara belyst. En illusion som inte stämmer teoretiskt, typiskt för det barocka måleriet. Jag jobbar på samma vis. Fönstret är ljuskällan, men också en rörlig lampa som jag använder för att punktbelysa.

LÄS MER: Pinnstolen som blev till en pall

I bilden med glödlamporna reflekteras glödljuset bara i bordet och inte på stenen som det borde göra. Sådana små detaljer är spännande tycker Nicklas, det är det som är hantverket.

– I varje komposition använder jag 10–20 bilder. När jag har med rörliga element som bubblor eller rinnande vätska är det ännu fler. Om jag exempelvis häller yoghurt eller öl över en installation tar jag många bilder och väljer sedan det vackraste ”bubblet” eller ”rinnet”. Som i bilden med ölglaset, det rinner till synes över av sig självt i bilden men i själva verket är den detaljen skapad av sex sammanfogade fotografier.

I varje komposition använder jag 10–20 bilder. När jag har med rörliga element som bubblor eller rinnande vätska är det ännu fler.

Hans morfar, Holger Jensen, en välkänd keramiker som även målade i olja lärde sitt barnbarn att tänka ljus och i vilken ordning man ska göra saker.

– Han hade en massa konstböcker som alltid låg framme, det var oerhört spännande när bokomslagen kunde vara en bild på en dödskalle. Morfar var dansk och hade sin ateljé på Mön. Nu bor jag knappt en timme bort och hittar morfars keramik på antikmarknaderna på våra helgutflykter. Här i omgivningarna ser förresten varenda skogsglänta ut som en barock målning, det är ett fantastiskt ljus!

Samma tegelsten bas för alla kompositioner

I alla ”Baroque Ikebana”-bilderna syns en och samma tegelsten, den är basen för alla kompositionerna.

– Stenen skapar känslan av ett altare, som en minnesstund, ett ögonblick att vörda.

LÄS MER: Tyget som bara blinda kan tyda

Bildserierna lägger han först ut på Instagram, fem till sju bilder publiceras, en per dag i följd.

– Projektet handlar om konsumtion, därför vill jag ha ett stort flöde av bilder. Det ska kännas mycket. Instagram är bilddrivet och globalt, når överallt och jag älskar Internet. Jag använder taggar på flera olika språk och har blivit uppmärksammad i alla dessa länder. Nu är jag på väg till Japan för att vara med i en tv-show.

Tv-teamet kom på besök i Haslev och filmade i flera dagar. Programmet handlar om japansk kultur som har färdats utanför Japan, i det här fallet ett nytt sätt att arbeta med ikebana på.

– De tyckte att mitt sätt att tolka var väldigt intressant eftersom ikebana i Japan är väldigt traditionsbundet och att ingen japan hade kunnat hitta på det här.

Instagramkonton som inspirerar Nicklas:

@hypebeastart

”Ett samlingskonto för nytt globalt, visuellt skapande.”

@alichaaban

”Konstnär som går utanför konventionen och har gjort enormt snygga samarbeten.”

@watts.on

”En brokig blandning av det bästa från hela internet.”

LÄS MER: Vävda mönster som kom att bli epokgörande

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.