Utvecklingsingenjör Mårten Skogh vid kvanttekniklaboratoriet på Chalmers är av flera som kommer att presentera labbet och bland annat visa upp kvantdatorn Särimner, som fått sitt namn efter grisen som ständigt återuppstår inom nordisk mytologi.
– Vi kommer att låta folk få testa på, säger han.
Johan Veiga Benesch, vetenskaplig koordinator för Wallenberg Center for Quantum Technology (WACQT) kommer också att vara på plats.
– I en vanlig dator är varje bit antingen etta eller nolla. I en kvantdator använder man kvantbitar, qubits, som kan vara både etta och nolla samtidigt. Finessen är att man kan sammanfläta dessa, och om man påverkar en kvantbit påverkar man många andra, säger han.
Vetenskapsfestivalen 2024
- Evenemanget på Chalmers är en av Vetenskapsfestivalens över 200 programpunkter.
- Festivalen har arrangerats varje år sedan 1997 och drar i snitt 70 000 besökare. Skolprogrammet pågår nästan två veckor, men de publika delarna pågår 16–21 april.
Det beräknas krävas 50–60 fungerande och feltoleranta kvantbitar för att överträffa beräkningskraften i dagens superdatorer. Men där är vi inte än.
– Svårigheten är att de är väldigt känsliga och svåra att styra. Ett av de stora problemen är att se till att hålla kvantbitarna i så bra tillstånd att vi kan göra bra beräkningar på dem. Det är ett ständigt arbete, och bökigt att hantera jämfört med en vanlig dator som kan användas i stort sett överallt.
Kvantvärlden är väldigt kaotisk, instämmer Mårten Skogh.
– Den vill gå tillbaka till ett ursprungsläge, och det är ett problem som vi jobbar med.
Kvanteknologi handlar om förmågan att manipulera och kontrollera kvantfysikens vågor, som enstaka atomer och fotoner (ljuspartiklar). Men kvantbitar är svåra att både tillverka och förvara. De består av två lager aluminium som omgärdar ett lager aluminiumoxid, som tillsammans med ledningar för mikrovågor etsas på ett chip av kisel. Förvaringen sker i flytande helium i den absoluta nollpunkten, eller närmare bestämt minus 273,14 grader.
När kvantbitar väcks till liv sker det via mikrovågor, men här måste det gå fort. Hittills har man lyckats hålla dem levande i 100 mikrosekunder. Under den tiden kan å andra sidan mellan 1 000 till 10 000 operationer genomföras.
Trixet är dessutom att kvantbitar måste isoleras för att leva så länge som möjligt – samtidigt som man strävar efter att koppla ihop flera kvantbitar på ett chip för att få dem att kommunicera med varandra.
Ska bygga bättre kvantdator
Kvantdatorn Särimner på Chalmers består av fem kvantbitar. En större dator har nu byggts med 25 bitar. Men med 50–60 feltoleranta kvantbitar skulle man vida överträffa dagens superdatorer. Och nu är siktet inställt på att bygga en kvantdator med 100 bitar inom tio år.
Kvantfysiken har tidigare lagt grunden till dagens informationsteknologi. Nu pratas det om att en andra kvantrevolution är på gång.
– Inom tio år tror jag att vi kommer att kunna lösa kommersiella problem med kvantdator. Och i framtiden kommer kvantdatorn att kunna hantera problem som en superdator inte kan, säger Johan Veiga Benesch.
Men kvantsensorer och kvantkommunikation ligger närmare verkligheten är kvantdatorer, tillägger han. Det kan exempelvis handla om avancerade läkemedel, avlyssningssäker kommunikation, hyperkänsliga mätinstrument och maskininlärning.
– Där är vi inte än. Men forskning pågår kring hur vi ska hantera de fel som faktiskt uppkommer, och det kommer hela tiden nya steg i rätt riktning.
Testa Fortnite och utforska nya världar
Skapa skuggspelsfigurer och utforska ljusvågor
Utmana dig med en matematisk afton
Hur påverkas vi av fågelsång?
Res i rymden med 3D
LÄS MER:Så hårt måste du träna för att få effekt
LÄS MER:Så kan du förebygga några av de vanligaste folksjukdomarna
LÄS MER:Dålig nattsömn kan öka din upplevda ålder med tio år
