Larmrapporterna om ungdomars läsförmåga kommer titt som tätt. I veckan kom ytterligare en, i ett reportage i tidningen Läraren. Tre forskare i pedagogiskt arbete har sammanställt statistik om ungas läsvanor. Mellan 2007 och 2017 minskade andelen niondeklassare som läser fem sidor eller mer varje skoldag från 44 till åtta procent. Motsvarande siffra för elever i årskurs åtta är 31 till sex procent.
Siffror från Lärarstiftelsen baserade på Pisa-undersökningar visar att andelen barn som uppger att de endast läser om de måste ökar. År 2018 uppgav 57 procent av 15-åringarna att de bara läser om de blir tvingade till det. 2009 var den siffran 39 procent.
Svenska barn är bland de minst läsintresserade i hela OECD. Bokslukaråldern, en period i barns liv där de precis upptäckt läsintresset och plöjer bok efter bok, tycks generellt ha blivit ett historiskt fenomen i Sverige.
Hur har det blivit så här? Är det skolans fel?
LÄS MER: Skolan är ingen experimentverkstad för byråkrater
Delvis, men en viktig orsak till skolans problem är politikernas krav på dokumentation. Detta har skapat en klassrumssituation där läsning inte hinns med. I dag ska allt utvärderas och dokumenteras. ”Om jag låter eleverna läsa i en vecka – vad har jag då uppnått och hur kan det mätas?”, frågar sig Katarina Rejman, språkdidaktiker, i tidningen Läraren.
Men det är kanske inte ens den viktigaste förklaringen. En central orsak är att konkurrensen om uppmärksamheten har hårdnat, i form av mobiler, läsplattor och sociala medier. Dessa aktiviteter ger hjärnan snabba kickar medan läsning av längre texter kräver koncentration. Ju mer man vänjer sig vid omedelbara kickar, desto lägre tolerans får man för aktiviteter där belöningen kommer långsammare.
Vad som är beklämmande är att skolan – det vill säga Skolverket – har uppmuntrat detta. Enligt myndighetens styrdokument ska skolan likt övriga samhället digitaliseras. Samtidigt har många skolor inte ens råd att köpa in böcker.
Visst kan digitala verktyg vara bra i undervisningen, om de används på rätt sätt. Men det innebär också utmaningar för eleverna. En studie från Örebro universitet visar att hälften av lärarna och en tredjedel av eleverna upplevde mer stress med digitala verktyg. Ofta handlade distraktionen om sociala medier.
Den som sitter framför en dator måste ständigt tampas med lockelsen att inte öppna en Facebookflik i webbläsaren. Och barn har svårare att stå emot impulser än vuxna.
Att kunna läsa längre texter handlar inte bara om att få uppleva njutning i form av romanläsning. Hjärnforskning visar att den analytiska förmågan utvecklas vid läsning av längre texter.
Om universiteten har problem med studenternas läs- och skrivförmåga i dag är det ingenting jämfört med vad som väntar när dagens högstadieelever påbörjar högre studier om ett årtionde. Gissningsvis kommer klassaspekten förstärkas här. Den som kommer från ett hem som prioriterat läsning får det lättare. Skolan sviker alltså sitt kompensatoriska uppdrag.
Om inte trenden stoppas, vill säga. En bra start vore att låta datorskärmen vila och ge eleverna möjlighet att läsa en bok i lugn och ro i skolan.
LÄS MER: Dags att reparera friskolereformen
LÄS MER: Skolan behöver sina bakåtsträvare
