Få saker är så störande som när vattnet stängs av i bostaden. Man kan inte tvätta händerna, spola i toaletten eller laga mat. Det när nästan värre än att vara utan el.
Glädjande nog är det ovanligt att en vanlig villaägare eller lägenhetsinnehavare måste gå utan rinnande vatten under en längre tid i Sverige. Så är det åtminstone i dag. Men i framtiden kan det bli annorlunda.
Vattenfrågan är, enligt branschorganisationen Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm, den ”nya” energikrisen. Om inget görs står Sverige inför en framtida ”systemkollaps”, säger han till SVT (26/6).
De svenska VA-systemen är nämligen kraftigt eftersatta. 2020 konstaterade Svenskt Vatten att investeringsbehovet ökat från 16 till 23 miljarder kronor – årligen, varje år till 2040. Inte minst är det gamla ledningar som måste bytas ut och rustas upp. Större delen av dagens svenska VA-nät byggdes under efterkrigstiden på 1950-, 60- och 70-talen. Dessa börjar bli rejält slitna.
Folk som bor på Bangatan i Majorna kanske minns den stora vattenläckan förrförra sommaren, då vattnet stängdes av och spårvagnstrafiken ställdes in. Orsaken var att en gammal ledning från 1960-talet gått sönder. Det är precis en sådan situation vi måste vänja oss vid om ingenting görs.
Det kan bli värre, varnar Svenskt Vatten. Uteblivna investeringar kan innebära driftstörningar, ledningar som läcker och stora avbrott som leder till att sjukhus måste stänga. Vad det i sin tur får för konsekvenser är enkelt att räkna ut.
Nu, som så ofta när det gäller svensk infrastruktur, infinner sig frågan: hur har det kunnat gå så långt? Svaret känner vi igen från andra kriser, inte minst energikrisen. Ansvariga politiker har inte tagit frågan på allvar. Mentaliteten har varit att vatten, el och järnvägar, det är ju bara något som finns där.
När det gäller VA-systemen är frågan än knepigare eftersom det är kommunernas ansvar. Invånarna betalar inte för vattnet via skatten utan genom den kommunala VA-taxan, som i många kommuner är ”konstlat” låg. Kostnaderna täcker inte investeringsbehovet.
Ingen kommunpolitiker vill gå till val på att höja avgiften för vatten. Därför skjuter politikerna investeringsbehovet på framtiden. Dessutom är kommunernas VA-taxor reglerade i lag. Kommunerna får lägga pengar från VA-avgifterna i en fond för framtida investeringar, men reglerna kring dessa avgifter är åtdragna. Exempelvis måste avsättningen till en sådan fond gälla en bestämd åtgärd.
Dessa regler måste lättas upp. Men det räcker inte. Staten måste träda in. Vattenfrågan är för viktig för att enbart vara kommunernas ansvar. Som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstaterat utgör ett fungerande VA-system en central del i Sveriges krisberedskap. Regeringen kan inte rycka på axlarna åt det faktum att en grundförutsättning för att samhället ska fungera – att det rinner rent vatten i kranarna – utmanas.
När dagens VA-nät byggdes för 60 år sedan gick staten in med generösa bidrag. Så måste ske även i dag. Det är inte rimligt att hushållen i framtiden tvingas stå för de ökade kostnader som eftersatta ledningar innebär. För en vanlig villa kan taxan stiga från 700 kronor i månaden till närmare 3000 kronor.
Staten måste sluta snåla. Statsskulden är rekordlåg – 17 procent av BNP. Samtidigt förfaller stora delar av landets infrastruktur. Det är sunt att staten inte är överbelånad, men bristande underhåll av grundläggande samhällsfunktioner kommer med en dyr nota. Givetvis i form av ökade ekonomiska kostnader. Men också i form av det mänskliga lidande som följer av nedstängda akutmottagningar och skolor.
LÄS MER: Vad gör du om det plötsligt inte kommer vatten ur kranen?
