Det har blossat upp en debatt om engelska som undervisningsspråk i svenska skolor. Den utlösande faktorn är en studie från Chalmers och KTH som visade att risken var mindre att elever hoppade av en högskolekurs om den hölls på svenska (DI 15/9). Forskningsresultatet fick nog många att reagera. Trenden med undervisning på engelska är ju inte stor bara vid högskolan, där runt en tredjedel av alla kurser ges på engelska, utan också på grundskole- och gymnasienivå.
Språklagen anger att svenskan är ”samhällets gemensamma språk” och ”ska kunna användas inom alla samhällsområden”. Men den som söker runt på internet upptäcker att det är väldigt vanligt att fristående skolor ansöker om att få ha undervisning på engelska, alltså inte bara skolämnet engelska, utan även andra ämnen som matematik och samhällskunskap.
LÄS MER: Pinsamt att prata engelska i Norge
Skälen till den här trenden kan tänkas vara flera. En är förstås att engelska är ett viktigt språk för vidare studier eller för yrkeslivet. Många elever och föräldrar vill ha mer engelska. Därutöver kan man inte förneka att det kan finnas andra bidragande orsaker. Till exempel att undervisning på engelska blir en segregerande faktor eftersom den ställer extra krav på eleven. Skolor kan också motivera att anställa färre lärare med svensk lärarexamen eftersom de i stället satsar på engelsktalande lärare.
Men vad blir då effekten på barnens inlärning? Om det vet man ganska lite. Det är svårt att få till robusta forskningsresultat om undervisning på annat språk. Utfallet beror mycket på bakgrundsfaktorer. Det är stor skillnad på om det är en lärare med engelska som modersmål eller en svensk lärare som hjälpligt knagglar på svengelska. Likaså blir det olika beroende på om eleven kommer från ett hem där det talas god svenska, eller om han eller hon kommer från ett där det kanske inte alls talas svenska.
Klart är att annat undervisningsspråk än modersmålet alltid kommer att kräva större tidsåtgång. Det tar längre tid att anteckna, formulera och läsa in. De kurser och skolor som använder engelska som undervisningsspråk bör ta höjd för detta när man lägger schema och ställer upp mål.
Ett särskilt problem som man kan tänka sig är att det utvecklas en särskild skol-svengelska som egentligen inte har särskilt hög kvalitet. Svenskar har en tendens att ibland övervärdera sin förmåga att prata engelska. Ta alla som skriver att de har ”flytande” engelskkunskaper i sina CV:n. Skulle dessa personer kunna redogöra för utrustningen i ett kök, eller på ett bygge, om de bara fick använda engelska ord? Sannolikt inte. Att ha bra uttal efter att ha tittat mycket på engelsk film eller TV är inte detsamma som att ha engelska som modersmål.
Om trenden med mer engelskspråkig undervisning ska fortsätta behövs större förståelse och kunskap för hur det påverkar barnen. Tills vidare är det nog bra att ha en förståelse för att annat undervisningsspråk än modersmålet medför fördelar men också en hel del fallgropar.
