Den berömda bussen.
Den berömda bussen. Bild: Anders Wiklund/TT

Karin Pihl: Valrörelsen börjar likna ett skämt

Sverige spås den lägsta tillväxten i hela EU nästa år. Arbetslösheten biter sig fast. Ändå verkar svensk offentlighet mer intresserad av vem som åkt buss med vem.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Var det ett studiebesök, en kampanj eller en turné? De fyra oppositionspartierna M, KD, L och SD har i veckan gett sig ut på en gemensam resa till Sveriges kärnkraftverk som en del i valrörelsen. Och det har rört upp känslor. Inom Liberalerna rasar vänsterfalangen över att partiet kampanjar tillsammans med SD. Partiledningen svarar att det inte var en turné, utan ett studiebesök.

Enligt en L-källa till Aftonbladet hade Liberalernas partiledning aldrig godkänt bussturnén. Vilket i sin tur fick bland andra Migrationsministern Anders Ygeman att fråga sig om Johan Pehrson (L) försöker blåsa väljarna. Ygeman tycks se bussturen som ett starkt argument till varför högerpartierna inte ska styra Sverige. Även Centerledaren Annie Lööf var upprörd.

ANNONS

De senaste dagarna har bussen, den ditmålade texten på bussen och vad bussresan ska kallas – och vad olika personer anser om saken – dominerat nyheterna.

Detta är alltså på riktigt och inte ett skämt. Två och en halv vecka före valet tycks en av de viktigaste valfrågorna i svensk offentlighet vara att diskutera huruvida en bussresa är ett studiebesök, en turné eller en kampanj.

Två och en halv vecka innan svenska folket ska välja styre för de kommande fyra åren, något som kommer att få stor påverkan inte bara på politiken utan direkt på människors liv, anser svensk offentlighet att det viktigaste är vilka som åker buss tillsammans.

LÄS MER: En plötsligt försummad kelgris – det är högskolevärlden inför valet

Om det hade varit den enda vansinnesdebatten i valrörelsen hade det varit en sak. Men det tar tyvärr aldrig slut med irrelevanta frågor, detaljer och märkliga insinuationer. Busshistorien är tyvärr bara en i raden av idiotiska debattämnen som diskuterats så här i slutskedet av valrörelsen.

Vi har affischbråket mellan Ebba Busch och Magdalena Andersson, där den senare anklagar den förra för att ha en ”tveksam moralisk kompass” eftersom det satt KD-affischer utanför Sagerska, där det tidigare satt S-affischer.

ANNONS

Vi har det faktum att MP-företrädaren Lorenz Tovatt blivit arg på brödföretaget Pågen för att de ”gnäller” om energipriser och att han i stället väljer Polarbröd.

Vi har Ulf Kristerssons uttalande om att 700 000 utrikesfödda personer inte försörjer sig själva. Tydligen var föräldralediga, sjukpensionärer och studenter inkluderade i den siffran, vilket fick Aftonbladets ledarsida att jämföra Kristersson med Donald Trump.

Rensar man bort studenter, föräldralediga och sjukpensionärer landar siffran på 512 800 personer, alltså fem procent av hela befolkningen (TT 24/8).

Det är en parallell värld vissa tycks leva i. En värld där det intressanta med politiken och de relevanta politiska konflikterna handlar om vem som åker buss med vem, att Kristersson kanske sa fel och vem som sätter upp valaffischer var och hur.

Men det är inte den riktiga världen. Den kan man dock också läsa om i tidningen. Där kan man ta del av sådant som att Sveriges BNP väntas öka med ynka 0,2 procent nästa år och att vi därmed går in i en lågkonjunktur. Att Konjunkturinstitutet spår en inflation på 10 procent i vinter. I Tyskland – Sveriges näst största exportland – förväntas inflationen bli den högsta på 70 år. Nyhetsmedier rapporterar om att tyskar tar av sina besparingar för att klara månadsekonomin. Och går det dåligt för den tyska ekonomin kommer det att smitta av sig på Sverige.

ANNONS

Man kan också läsa om den svenska arbetslösheten, som av många bedömare väntas bita sig fast på 7,8 procent nästa år. Sverige har den fjärde högsta arbetslösheten i EU. EU-kommissionen beräknar att Sverige kommer att ha sämst tillväxt i hela EU kommande år.

Man kan också läsa om den kostnadschock som svenska kommuner och regioner står inför i takt med att inflationen och räntorna stiger. Det lär inte bli bättre när lågkonjunkturen slår till och skatteintäkterna riskerar att minska.

Man kan läsa om vårdköerna, som ökat 25 procent sedan pandemin. Eller om skjutvapenvåldet, som spås slå rekord i år igen.

Det är sådana frågor som väljarna vill att politikerna handskas med och nu lägger fram sina svar på. Om två och en halv vecka är det val. Partierna har en unik möjlighet att visa svenska folket vilka de olika politiska alternativen är. Vad vill högern göra för att minska den katastrofala långtidsarbetslösheten och vad säger vänstern om det? Hur ska svenska folket garanteras vård i tid? Kan vi få höra en seriös debatt om det kanske?

LÄS MER: Fyra svåra problem som väntar väljarna

LÄS MER: Brottsligheten skenar medan S stått stilla i åtta år

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS