Adam Cwejman: Brottsligheten skenar medan S stått stilla i åtta år

Trots hårdare retorik från regeringen och löften om att göra något åt kriminaliteten har Sverige blivit ett mer våldsamt land de senaste åtta åren.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

De senaste årens skjutningar, sprängdåd och gängvåld har blivit en del av det svenska vardagslivet. Vi är numera vana vid att organiserat våld och uppgörelser gäng emellan äger rum även i mindre svenska städer. Nyheter som för några decennier sedan skulle ha dominerat media i dagar försvinner nu snabbt från förstasidorna.

Men det är värt att ta ett steg tillbaka och betrakta utvecklingen med lite distans. Fundera en stund över vad som har hänt och vad det beror på. Det är nämligen en av den största förändringar, till det sämre, som har ägt rum i Sverige det senaste decenniet. Och ännu syns ingen vändning i sikte.

ANNONS

Lag och ordning anses av väljarna vara den andra viktigaste frågan (efter sjukvård). På tredje plats kommer skola och utbildning och på fjärde plats integration och invandring. Det är förhållandevis stabila positioner om man tittar på Novus siffror några år tillbaka i tiden. Den här prioriteringen är inte uttryck för något hjärnspöke väljarna håller sig med eller en konsekvens av ondsint manipulation. Trots att vi ofta får höra att "brottsligheten aldrig har varit så låg som nu" av diverse förståsigpåare.

Sedan 2015 har det dödliga våldet i Sverige ökat eller stannat på en hög nivå. Botten under 2000-talet är 68 fall av konstaterat dödligt våld. Från och med 2015 rör det sig om över 100 döda per år, utan några tecken på att minska.

Hur står sig då Sverige i jämförelse med resten av Europa? Om vi tar 2020, som det sista år då det finns jämförbar statistik på Eurostat, framträder en dyster bild. I Sverige mördades 124 personer. I Nederländerna med 17 miljoner invånare var det 107 personer. I Schweiz, med en befolkning ungefär lika stor som den svenska, dödades 47.

Vad gäller andra brottskategorier är utvecklingen likartad. Med start 2015 ökar andelen av befolkningen som har utsatts för hot eller sexuellt våld för varje år. Enligt NTU 2021-mätningen var det två procent av befolkningen som 2014 uppgav att de utsatts för sexualbrott. Därefter ökar det dramatiskt. 2017 låg siffran på 6 procent.

ANNONS

Andelen av befolkningen som har utsatts för hot, misshandel och personrån har även ökat något under motsvarande period, men inte lika mycket. Vissa brott blir mindre vanliga eller håller sig stabila. Stölder ur fordon minskar något år för år. Bostadsinbrotten är även de oförändrat låga enligt NTU 2021.

Det hände förstås ingenting så fort Socialdemokraterna tog regeringsmakten efter valet 2014. Lika lite som man kan förklara ökningen 2007 (111 döda) på att Alliansen vann valet dessförinnan. Men det höga antalet döda per år har satt sig samtidigt som det inte har gett upphov till någon tydlig förändring av politiken från Socialdemokraternas sida.

Att den ekonomiska ojämlikheten skulle vara en rimlig förklaring till händelserna – vilket länge har varit en socialdemokratisk förklaring av utvecklingen och varför de borgerliga kan beskyllas för det hela – håller inte. Länder med samma ginikoefficient (ett mått på ojämlikheten) som Sverige har betydligt lägre förekomst av dödligt våld. Även europeiska länder som är betydligt mindre ekonomiskt jämlika har färre fall av dödligt våld.

Fattigdom och ojämlikhet är förstås inte en ointressant variabel. Mycket brottslighet uppstår som en konsekvens av fattigdom. Men uppenbarligen förklarar det inte den stabilt höga nivå Sverige har genomlevt under Socialdemokraternas maktinnehav.

ANNONS

Ökad invandring och bristfällig integration är en delförklaring. Men även om det på lång sikt kan förklara framväxten av utanförskap och segregation är det heller inte en ensam förklaring. Andra europeiska länder med hög invandring har inte samma problem som Sverige.

Vi har i ett västeuropeiskt perspektiv en oproportionellt allvarlig utveckling av mängden brott mot enskilda personer. Man kan tycka att det borde orsakat en kraftfull och hastig reaktion från den regering som styrt landet under de åtta gångna åren.

Men från Socialdemokraterna har inte mycket gjorts. Och det finns ingen övertygande plan om hur man med både C och V i en regering (båda vill ha ministerposter) skulle vända utvecklingen. Vad är det man vill göra de fyra kommande åren vid en valvinst som man har avstått ifrån sedan 2014?

De borgerliga partierna har förstått att det här är en prioriterad fråga bland väljarna. Det är talande att den första riktigt stora uppgörelse som fattades mellan M/KD och SD handlade just om rättspolitiken. Det finns inget facit som säger att deras lösningar skulle vända utvecklingen. Men det är något i alla fall.

Tyvärr handlar valrörelsen just nu väldigt mycket om vem som gör det med vem och vad det symboliserar i ett historiskt perspektiv. Det är ödesmättade deklarationer om demokratins överlevnad och vad som är anständigt eller inte. Bortanför den skitkastningen finns ett land som under åtta år blivit både mer våldsamt och mindre tryggt.

ANNONS

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS