För drygt en månad sedan startade den så kallade Orca-maskinen på Island. Man kan beskriva den som en koldioxiddammsugare. Först suger den in luften genom ett filter, sedan koncentreras koldioxiden som till slut förvandlas till sten. När den når full effekt ska den suga ut 4 000 ton koldioxid ur atmosfären per år (Economist 18/9).
Koldioxidsugen är en utveckling av CCS, "carbon capture and storage", som lagrar koldioxid vid fabriker och kraftverk. Det unika med Ocra-maskinen är att den suger upp koldioxid direkt i luften. Det spelar alltså ingen roll var i världen utsläppen sker.
Ännu är tekniken ganska dyr. Men tillverkarna tror att det kommer att bli billigare med tiden (SvD 18/2 2019). Framförallt är det en nödvändig investering. För att klara klimatmålet och hålla den globala uppvärmningen under två grader krävs att vi vänder på alla stenar.
Här borde ju Sverige vara världsledande, kan man tycka. Ingenjörslandet Sverige har förutsättningar att vara en föregångare inom CCS-teknik och koldioxiddammsugare. Och det finns ett engagemang inom industrin. En rapport från Chalmers visar att Sverige också har goda möjligheter att tillämpa tekniken av koldioxidavskiljning och lagring av skadliga växthusgaser från bas- och tillverkningsindustrin.
Forskarna rekommenderar Sverige att anta en nationell strategi för tillämpning av dessa tekniker.
Detta vill också Liberalerna, som på SvD:s debattsida (23/10) kräver en mer konkret klimatpolitik.
Koldioxiddammsugare kommer inte ensamt att stoppa uppvärmningen. Men koldioxidlagring är en av många tekniska lösningar som kommer att behövas. Den visar att det går, med hjälp av mänsklig innovationsförmåga, att åstadkomma förändringar. Tillsammans med andra innovationer – fjärde generationens kärnkraft, elflyg, elbilar, solceller, vegetariska alternativ till köttkonsumtion, återbruk av elektronik och textil, fossilfri stålproduktion, fossilfri tillverkning av betong, kläder tillverkade av träfibrer i stället för olja… och så vidare.
LÄS MER: Lösningen på klimathotet är ekonomiska drivkrafter
Allt är inte nattsvart. Många goda lösningar finns. Och faktum är att Sverige, med sin tradition av ingenjörskonst i världsklass, har goda förutsättningar för att ligga i framkant.
Ändå handlar klimatdebatten i Sverige mest om att folk får tåla högre bränsle- och elkostnader. Likt Jesus led på korset för människans synder ska vi lida för våra klimatsynder. Det är inte konstruktivt.
I Finland säger De Gröna, Miljöpartiets systerparti, att kärnkraft bör klassas som en grön energikälla för att minska utsläppen. Vårt östra grannland satsar på kärnkraft medan vi avvecklar den. Det är ovärdigt Sverige, ett land som under hela 1900-talet aldrig skyggade för att lösa stora samhällsproblem utan i stället hittade tekniska lösningar, byggde vattenkraft, byggde elnät i rekordfart, byggde kärnkraft.
Lösningen på klimatkrisen kan inte gå ut på att människors levnadsstandard måste försämras, att folk ska stänga av elementen, dammsuga på natten och inte föda några barn.
Merparten av världens befolkning kommer inte att acceptera det, särskilt inte en växande medelklass i länder som Indien och Nigeria.
Mänskligheten är tyvärr bra på att förstöra jorden. Men vi är också ganska bra på att hitta lösningar på kriser. Det är värt att komma ihåg när det i debatten låter som att jordens undergång nalkas.
