I sjätte klass får eleverna läsa ett tredje språk vid sidan av svenska och engelska. De kan välja mellan spanska, tyska och franska eller eventuellt ett fjärde modernt språk som italienska. Skolan ska enligt lag erbjuda minst två moderna språk.
Undervisningen i tyska och franska håller dock på att tyna bort. De senaste åren har dessa två världsspråk rasat i popularitet. 2021 läste mer än hälften av alla sjätteklassare, 53 procent, spanska. Endast 20 procent läste tyska och 18 procent valde franska.
Dessutom är det svårt för många skolor att hitta behöriga lärare, och då särskilt i franska och tyska. Problemet kommer att förvärras framöver då många fransk- och tysklärare går i pension, varnar Skolverket.
Det är illavarslande. Som språkvetaren Erick Löfdahl skriver på SvD:s debattsida (25/4) riskerar Sverige att bli ett ”språkligt U-land” om franska och tyska fortsätter att tappa i popularitet. Att franska och tyska är uteslutet ur regeringens nya snabbspår för att göra lärare av studenter med examen i annat ämne gör inte saken bättre. Endast spanska finns med.
LÄS MER: Den som styr Tyskland styr Europa
Varför har spanska blivit så populärt? Det är förvisso ett världsspråk, men inte ett särskilt stort språk i Europa. Franska och tyska är däremot, sedan Storbritannien lämnat, de största språken i EU. Kulturellt är Tyskland betydligt närmre Sverige än Spanien och har påverkat vårt land i mycket hög utsträckning. Ekonomiskt är skillnaden ännu tydligare.
Kanske beror spanskans dominans på att Sverige i dag påverkas så mycket av USA, där spanskan är ett stort och växande språk genom invandringen från sydamerikanska länder. Kanske är det för att Spanien är svenskarnas populäraste semestermål. Eller för att tyskan avskräcker med sin grammatik och franskan med sitt uttal.
Ytterligare en förklaring kan vara lärarbristen, som gör att skolor har svårt att rekrytera behöriga lärare och där många skolor dras med vikarier som avlöser varandra.
Det låga intresset kan också bli självförstärkande. Om färre än fem elever väljer språket slipper skolan erbjuda undervisning. Om enbart ett fåtal i varje klass väljer tyska eller franska kan skolan tvingas slå ihop klasser med olika åldrar vilket kan försämra undervisningen. I flera kommuner har man helt enkelt skrotat franskundervisningen helt då det saknats intresse (Skolvärlden 26/1 2018).
Bristen på intresse för franska och tyska får värre konsekvenser än att svenskarna i framtiden inte kommer att kunna beställa en kaffe när de semestrar i Paris eller en öl i Bayern. Sjunkande tyskkunskaper drabbar näringslivet. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner efter Norge och behovet av tysktalande är därför stort. Den tyska ambassaden och Tysk-svenska handelskammaren har varnat för att sjunkande tyskkunskaper kan hota Sveriges konkurrenskraft och har därför satsat pengar på att stötta skolor som vill utveckla sin tyskundervisning.
Franska är å sin sida ett viktigt byråkratspråk i EU som man måste behärska om man vill göra karriär inom den växande europeiska förvaltningen.
Något måste göras. En uppenbar åtgärd är att se till att det finns fler utbildade lärare och att fler skolor faktiskt kan erbjuda alla tre språken. Att franska och tyska inte finns med i regeringens nya snabbspår för lärare är därför obegripligt.
Det handlar också om att väcka ett intresse bland eleverna. Skolan har ett ansvar att förmedla de fördelar det innebär att läsa franska eller tyska. Locka med gratis studieresor om det är vad som krävs.
Att erbjuda en bra undervisning i moderna språk kanske kostar för kommunen, men det kommer att kosta Sverige mer i framtiden om franskan och tyskan förvandlas till språk som enbart de äldre generationerna behärskar.
LÄS MER: Varför lyckas de gröna i Tyskland men inte i Sverige?
