Vad gör en förälder om han eller hon inser att barnet riskerar att få underkänt i ett skolämne? Sätter gränser för datorspelande och skickar barnet till bibliotekets läxhjälpskvällar?
Det vore det rimliga. Men allt för många ringer och skäller på läraren i stället. Så mycket som var fjärde lärare har blivit utsatt för påtryckningar av föräldrar, rapporterar Lärarnas riksförbunds tidning Skolvärlden.
Det handlar om föräldrar som är missnöjda med sina barns betyg och anser att läraren - inte barnet - är den skyldige. Skolvärlden nämner några exempel på hur det kan gå till: Föräldern tar kreditupplysning på läraren, signalerar att man minsann har en ”hög ställning” i samhället – pinsamt är bara förnamnet – eller hotar med att anmäla läraren till Skolinspektionen.
Det förekommer också att rektor – 16 procent av lärarna svarar att detta har skett – försöker pressa lärarna att sätta ett högre betyg. Eftersom skolor konkurrerar om elever är det viktigt att visa att eleverna på skolan presterar bra. Bättre att slira på sanningen än att skolan hamnar långt ner på listorna över betygsgenomsnitt.
LÄS MER: Det måste bli slut på våldet mot lärarna
Det är djupt orättvist. Det är moraliskt fel att en elev som presterat bra får ett lika högt betyg som en elev som inte gjort det, men som har en förälder med en ”hög ställning” i samhället och som kan hota läraren. Det leder även till betygsinflation, något som är ett större problem i stora kommuner med många skolor och hård konkurrens om eleverna (IFAU). En studie från Stockholms universitet visar att friskolorna är mest generösa med så kallade glädjebetyg. Värst är Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan.
De föräldrar som med fula knep lyckas höja sina barns betyg från C till A kanske tror att de har hjälpt sonen eller dottern. Men det är i så fall kortsiktigt. Betyg är inte bara en bokstav. Det representerar kunskapsnivån hos personen vars kunskaper betygsatts. När elever får betyg, som de egentligen inte skulle fått om föräldern inte ringt och hotat läraren, får de svårare att klara högre utbildning och riskerar få sig en knäck längre fram.
En studie från Skolverket visar att det är vanligare att studenter från friskolor inte klarar av högskoleutbildningen, det vill säga tar tre fjärdedelar av poängen under en termin. Detta trots att studenter som gått på en friskola i snitt har högre betyg än studenter som gått den kommunala skolan. Det är en indikation på att de senare eleverna fått betyg som inte motsvarar de faktiska kunskaperna, vilket resulterar i att studenten blir av med sitt CSN-lån.
Glädjebetygen beror inte enbart på att föräldrar ringer och tjatar. Förutom trycket som uppstår av konkurrensen driver luddiga kunskapskrav och rent fusk upp betygen. Men att 25 procent av alla lärare fått utstå påtryckningar från föräldrar säger något om synen på läraren som auktoritet. Om inte föräldrarna respekterar läraren kan vi inte förvänta oss att barnen ska göra det.
LÄS MER: Skolan måste börja ta hänsyn till biologiska könsskillnader
