Kan du gissa vad svenskarnas främsta sparform är? Om du gissar fonder, aktier eller försäkringssparande så har du fel. Den främsta sparformen är att låta pengarna ligga på ett helt vanligt konto. 2022 var 2589 miljarder kronor av svenskarnas totala förmögenhet på bankkonton. Det är nästan dubbelt så mycket som aktier och fonder tillsammans.
Vilka banker använder svenskarna för sin inlåning då? 2022 var fördelningen av inlåning följande: Swedbank och Handelsbanken är störst, med vardera 18 procent av marknaden. Sedan följer Nordea och SEB med 13 respektive 11 procent. Totalt dominerar storbankerna tillsammans med 60 procent av svenskars totala inlåning. Det är välrenommerade banker med en lång historia.
Men de råkar också höra till de banker med lägst rörlig sparränta på. Många svenskar vill inte aktivt inte binda sina pengar med högre ränta.
Om vi listar dessa konton samt deras respektive inlåningsräntor får vi följande bland de svenska storbankerna: Swedbank har i skrivande stund en sparränta på 2,10 procent för belopp understigande 50 000, och 2,55 för belopp därutöver.
Handelsbanken hamnar på 0 procent om du har under 50 000 kr och 2,15 om du sparar mer. Nordea har 2,00 procent på belopp under 150 000 kr och likadant är det med SEB. Detta är alltså de ”vanliga” kontona som har rörliga räntor och oftast används för att ta emot lönen och betala räkningar ifrån.
Som jämförelse kan nämnas att statliga SBAB just nu har 3,75 procent på sitt sparkonto och Avanza Bank har 3,50. Det gäller fria uttag för båda dessa konton utan att räntesatsen förändras. Låg inlåningsränta är ingen naturlag.
Binder man beloppen under någon tidsperiod och framförallt om man sparar större belopp så går räntorna förstås upp, även bland storbankerna. Men många bankkunder kommer aldrig på tanken att göra det.
Bankerna tjänar stora pengar på differensen mellan utlåning- och inlåningsräntan. Just nu är den rörliga listräntan på nästan fem procent. Vi är alla, inklusive storbankerna, beroende av styrräntan.
Men det sker en konstant eftersläpning gällande inlåningsräntan som under många år var på noll procent. Inte konstigt att de svenska storbankerna går bra ekonomiskt när svenskar inte fattar aktiva beslut om var de ska placera sina inkomster. Storbankerna höjer ständigt bolåneräntorna, vilket de måste göra, men de skyndar sig inte lika mycket med att höja inlåningsräntorna.
LÄS MER: Trogna bankkunder bli blåsta på pengar
LÄS MER: Ställ bankerna mot väggen för räntegapet
Vi blir som bankkunder lurade i det tysta. Samtidigt är vi fria att byta bank, flytta runt våra pengar och vara mer aktiva sparare. Men många gör förstås inte det. Man har haft samma bank länge, är en trogen kund och tycker att det är bekvämt. Det kan också upplevas jobbigt att leta efter andra banker och sparformer som ger bättre avkastning.
Vad vi vinner på enkelhet och trygghet förlorar svenskar – kollektivt – miljardbelopp på genom att ha pengarna på konton med onödigt låg inlåningsränta.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
