Riksbanken har sedan våren 2022 fram till i dag höjt styrräntan från noll till 3,75 procent. Effekten är kännbar för allt fler hushåll. För LO-familjer med bostadslån i Göteborgsregionen, krymper de ekonomiska marginalerna snabbt ihop. Samtidigt är bostadsbyggandet på väg att tvärstanna. Viktiga investeringar försvåras.
Men det finns faktiskt några vinnare i den nuvarande ekonomiska miljön med ständiga räntehöjningar från Riksbanken. Vilka är det?
Jo, svenska banker.
Svenska storbanker gjorde under första kvartalet i år nya rekordvinster. Tillsammans tjänade de fyra storbankerna (Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea) 37 miljarder kronor efter skatt. Bankernas miljardvinster kommer inte minst från det så kallade räntenettot. Det vill säga skillnaden mellan den ränta som bankerna ger oss kunder på vår inlåning och den ränta de får vid utlåning till oss kunder.
Svenska banker har sedan årsskiftet 2022 höjt räntan på sina kunders sparkonton från cirka noll procent till drygt 1,5 procent. Men siffran är ett genomsnitt och drivs upp av hyfsade sparräntor hos nischbankerna. Under samma period som svenska banker höjde räntan på inlåning från 0 till 1,5 procent så höjde bankerna räntan på sin utlåning från 1,5 till 4,5 procent. Svenska banker har alltså fördubblat sitt räntenetto från 1,5 till 3,0 procent.
Vad betyder detta i kronor och ören?
Svenska folket har cirka 2600 miljarder på sina bankkonton. Hade bankerna behållit räntenettot oförändrat (och haft samma räntenetto i dag som vid årsskiftet 2022) skulle svenska folkets ränteintäkter i år vara cirka 40 miljarder kronor större.
Bankernas växande räntenetton och låga sparräntor är inte bara en fråga om fördelning från kunder till banker. Räntenettot försämrar också Riksbankens styrkraft. Poängen med höjd styrränta från Riksbanken är att minska människors konsumtion och i stället höja sparandet. Men om bankerna behåller hälften av de ökade ränteintäkterna som vinster så försvagas räntans effekt på sparandet. Svenska bankkunder kommer helt enkelt att i mindre utsträckning än väntat välja att spara sina inkomster. Bankernas snikenhet undergräver därmed styrräntans potens.
Så vad borde man då göra?
Politiker måste göra det som man till slut (ett år för sent) gjorde med livsmedelsjättarna och inte acceptera ICA-flationen. Svenska banker behöver känna samma press från folkvalda politiker och ansvariga myndigheter som nu ICA, Coop och Axfood fått erfara. Konkurrensverket och Finansinspektionen behöver bli mycket tuffare mot bankernas snåla räntor. SBAB bör få större befogenheter och förutsättningar att utmana storbanksoligpolen.
Men det räcker inte med politiker och myndigheter. Även vi som publikt kommenterar och diskuterar ekonomisk politik måste ta större ansvar. En bra början vore att ekonomijournalister ställer en enkel frågan när någon representant från storbankerna kräver att Riksbanken höjer räntan: Vem tjänar på höjd ränta?
