I början av februari månad gick branschorganisationen Livsmedelsföretagen ut och varnade för ”extrema kostnadsökningar för matproducenter”. Redan under sista kvartalet 2021 slog kostnaderna rekord. Betydligt högre än efter finanskraschen 2008.
Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal beskrev att det som tidigare hade varit ”en perfekt storm”, avseende livsmedelspriser, sedan utvecklades till en ”superstorm”. Vad hände egentligen?
De senaste åren har världshandeln startats och stoppats väldigt abrupt. När pandemin inleddes föll bränslepriserna. Ingen åkte någonstans. Oljepriset sjönk. Men sedan avskaffades restriktioner världen över och det snabbt. Minskade behov ersattes helt plötsligt av en gigantisk efterfrågan. Leveranser försenades eller uteblev helt. Utanför hamnar som Los Angeles och Rotterdam stod fraktfartygen i kö.
Förseningar leder till minskat utbud vilket i kombination med uppdämd efterfrågan i sin tur höjer priserna.
Sedan har vi stimulanspaketen. Ingen visste riktigt hur man skulle hantera en pandemi ekonomiskt. I mars 2020 dök börserna. Så riksbanker tryckte pengar och köpte upp värdepapper. Allt för att mildra smällen av pandemin. Inte långt därefter drabbas stora ekonomier av inflation.
Det är som ett dominospel. En bricka faller in i nästa. När ekonomier världen över drogs igång med hjälp av stimulanser sköt bränslepriserna upp igen. Men efter ett årtionde av eftersatta investeringar i olje- och gasutvinningen, på grund av den gröna omställningen, är nu kapaciteten förhållandevis låg.
Flaskhalsar i världshandeln, stora mängder nytryckta pengar i ekonomin och nu plötsligt brist på olja.
Allt detta behöver inte vara negativt ur miljöhänsyn. Men ännu drivs merparten av våra livsmedelstransporter med fossila bränslen. Och det gäller såväl leveranser med containterskepp eller lokala leveranser till närmsta Hemköp eller Ica.
Det som Eckerdal beskrev som en ”superstorm” angående livsmedelspriserma var alltså innan kriget i Ukraina. Vad som har hänt sedan dess är att nästintill all oljeexport från Ryssland till USA har avbrutits, likaså har exporten till Europa kraftigt minskat. Gaspriserna i EU har sedan dess ökat med 144 procent.
Ryssland är en ekonomisk dvärg, sett till andel av världsekonomin (3,1 procent). Men landet står för en tiondel av världens råvaruexport. Det är inte så lite. Sanktioner av det slag som vi nu bevittnar har aldrig prövats tidigare. Ryssland är världens största exportör av vete, Ukraina är på femteplats.
Ett antal länder kommer sannolikt drabbas av stor livsmedelsbrist på kort sikt innan handelsvägarna kan ställas om. Vetepriset har nu slagit rekord. Inte sedan februari 2008 har det varit så dyrt. I april börjar man så årets skörd i Ukraina. Det ser inte väl ut för det. Och Svarta havet är just nu helt avstängt för handel.
LÄS MER: Vad ska svensken äta om det blir krig?
LÄS MER: Sveriges billigaste försäkring är god krisberedskap
I Sverige har vi redan blivit varse de höga bensin- och dieselpriserna. De består visserligen mest av höga skatter, men det gör dem inte desto mindre plågsamma för slutkonsumenten. I i nästa led kan vi vänta oss ökade priser på både mat och andra konsumtionsvaror. Drivmedelskostnaderna har redan ökat med 25 procent på bara ett år och energikostnaderna med 80 procent på årsbasis.
Hög inflation, dyrt bränsle och ökande livsmedelspriser är vad vi har att vänta i 2022. Det är en utveckling som ställer höga krav på att svensk politik snabbt ställer om fokus och snabbt sätter in åtgärder. Frågor som igår tycktes viktiga försvinner snabbt när matförsörjningen, själva fundamentet i ett civiliserat samhälle, utmanas.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
