Sverige har, enligt Eurostat, EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Trots detta faktum är jobben inte i centrum för den svenska politiska debatten. Ambitionen om lägst arbetslöshet i EU har övergetts.
Men vad skulle krävas för att Sverige ska närma sig målet om lägst arbetslöshet i EU?
Några lösningar kan avfärdas. Att subventionera fram ”enkla jobb” á la RUT fungerar dåligt eftersom jobben sällan går till arbetslösa i Sverige, utan är en pull-faktor för invandring.
Försämrad a-kassa har prövats. Det har gett lägre ersättningsnivåer än i våra grannländer, samtidigt som arbetslösheten fortsätter att vara högre i Sverige.
Kostsamma sänkningar av arbetsgivaravgiften för unga har genomförts, resultaten är blygsamma.
Nyckeln till att bryta arbetslösheten finns på andra områden.
För det första måste vi koppla utbildning till arbetsmarknaden. Skolsystemet har under lång tid varit utsatt för politiska missgrepp. Ett stort felsteg var ”reformeringen” av yrkesprogrammen på gymnasiet, då bland annat högskolebehörigheten avskaffades.
Resultatet blev att unga valde bort yrkesprogrammen och i stället sökte gymnasieprogram med svag koppling till arbetslivets behov. Konsekvensen är att unga har fått svårare att få jobb, en svagare anknytning till arbetslivet och en växande brist på yrkeskunniga arbetare.
Även den tidigare svenska paradgrenen med arbetsmarknadsutbildning är i dag en spillra. Trots stort rekryteringsbehov i Göteborgs näringsliv så deltar färre än en procent av de arbetslösa göteborgarna i en arbetsmarknadsutbildning (203 personer).
LÄS MER: Arbetslösheten är Löfvens bortglömda misslyckande
För det andra måste vi föra en expansiv investeringspolitik. Sverige införde efter 90-talskrisen ett av Europas mest strama finanspolitiska regelverk med mål om överskott. Resultatet är att privat efterfrågan sugits upp av staten och i stället använts för att öka den offentliga nettoförmögenheten.
Politiken var rationell initialt, och bidrog till att återge förtroendet för de offentliga finanserna. Men i dag bidrar överskotten till att dämpa efterfrågan på arbetskraft.
Sverige är i behov av ett finanspolitiskt ramverk anpassat för dagens verklighet. Landet står inför stora investeringsbehov inte minst i elproduktion. En investeringsdriven tillväxtpolitik skapar jobb direkt, den bygger framtidens jobb och skapar arbetstillfällen i det omkringliggande samhället.
För det tredje måste vi förstå sambandet mellan invandringspolitiken och arbetslösheten. Av de arbetslösa på Arbetsförmedlingen är över hälften födda utomlands, bland långtidsarbetslösa så är två av tre födda utomlands.
Att komma ny till ett land innebär en period av anpassning och jobbsökande innan man är etablerad. Statistik pekar på att Sverige lyckas minst lika bra som våra grannländer att få flyktinginvandrare i jobb. Det som skiljer är inte resultaten, utan det faktum att Sverige har tagit emot många fler flyktinginvandrare i relation till vår befolkning.
Det är helt enkelt inte möjligt att kombinera ett mål om EU:s lägsta arbetslöshet med att ha EU:s högsta invandring. Man måste välja.
Sveriges höga arbetslöshet borde vara i fokus för den politiska debatten. Massarbetslösheten är mänskligt ohållbar.
LÄS MER: Regeringens jobbpolitik måste bli bättre
LÄS MER: Statens oförmåga hotar både företagsklimatet och jobben
