Patrick Krassén: Regeringens jobbpolitik måste bli bättre

Som S-ekonomen Villy Bergström sa på 1990-talet: Det handlar om att få nya företag och att få små företag att växa, skriver Patrick Krassén i en gästkrönika.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Socialdemokraterna må ha hängt av sig Miljöpartiet och lyckats hamna i sin favoritregeringsställning: ensamma. Men partiet går in i valåret 2022 med flera black om foten. I synnerhet syns detta på närings- och arbetsmarknadspolitikens område.

Regeringen har fått utstå en ihållande kritik, från i synnerhet delar av industrin, för en klumpig politisk hantering – eller frånvaro av någon hantering alls – av vad som snarast framstår som sekelgamla produktionsfaktorer. Tillgången på el. Infrastruktur. Möjligheterna att bedriva gruvdrift. Säker äganderätt till skog.

Det går även att kritisera regeringen för misslyckandet med att få ned arbetslösheten. Den säsongsjusterade arbetslösheten i Sverige var den femte högsta i EU i oktober, enligt Eurostat. Detta trots att vart tredje företag i årets upplaga av Småföretagsbarometern uppgav att kompetensbrist är det största tillväxthindret. De arbetslösa är illa matchade till jobben.

ANNONS

LÄS MER: Statens oförmåga hotar både företagsklimatet och jobben

Samtidigt innebär det återvunna läget som ensamt regeringsparti att Socialdemokraterna ökar chanserna att bli den fokalpunkt till vilken alla andra partier måste förhålla sig i svensk politik. Det är, förstås, en position partiet alltid strävar mot. Att man når framgång på detta område beror mindre på innehållet i den politik S för, och mer på hur partiet lyckas spela det politiska spelet.

Politisk taktik kan förvisso skifta maktbalanser, men det är innehållet i politiken som ger förutsättningarna för tillväxt och jobbskapande. De tre senaste decennierna har de allra flesta nya jobb, fyra av fem, tillkommit i små och medelstora företag. För minskad arbetslöshet borde alltså även en S-regering ha intresse av goda villkor för de små och växande företagen.

Inför valet 1994 gav dåvarande Företagarnas Riksorganisation ut skriften Socialdemokraterna och företagarna, där ett antal citat från S-företrädare återgavs. Professor Villy Bergström, en av Socialdemokraternas främsta nationalekonomer och chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, hade i LO-tidningen i april 1994 förklarat hur 300 000 nya jobb skulle kunna skapas i privat sektor: ”Det handlar om att få nya företag och att få små företag att växa".

Som synes var Bergström insiktsfull. Den uppenbara frågan blir därför vad som står i vägen för jobbskapandet i nya och växande företag.

ANNONS

I rapporten Återstart, lägre arbetslöshet och högre självförsörjningsgrad, som Företagarna och Entreprenörskapsforum släppte i december, framgår att sex av tio företag ser höga arbetsgivaravgifter som det största hindret mot att växa och anställa. Det är med god marginal det vanligaste svaret, och lägre arbetsgivaravgift ses också som den viktigaste faktorn för att företag ska anställa långtidsarbetslösa.

Arbetsgivaravgiften har under decennier använts som bekväm intäktskälla för staten, av regeringar av olika färg. Den belastar anställdas lön, men betalas in av arbetsgivaren, och syns därmed inte som skatt på lönebeskedet för många. Till namnet ska den gå till socialförsäkringar, men Företagarna har kunnat visa utifrån siffror från HUI Research att runt hälften av det som betalas in i arbetsgivaravgift, eventuellt ännu mer, försvinner i ren skatt. Totalt handlar det om cirka 250 miljarder kronor om året.

Att minska denna kostnad för att anställa skulle kunna få oss lite närmare vad Villy Bergström talade om 1994: Ett kraftfullt jobbskapande i småföretagen. Det skulle, tillsammans med andra nyttiga reformer, kunna få ned de höga arbetslöshetssiffrorna – till gagn för både dem som då skulle kunna gå från utanförskap till egenförsörjning, liksom för statens bidragsutgifter.

På många sätt har det svenska skattesystemet blivit bättre de senast årtiondena, genom avskaffande av flera skadliga skatter, och sänkningar av de högsta marginalskatterna. Svenska löntagare betalar dock fortfarande mycket höga skatter på sina bruttolöner från första kronan, genom arbetsgivaravgiften. När får vi se S-regeringen prioritera jobbskapandet framför denna bekväma dolda beskattning?

ANNONS

LÄS MER: Staten tar notan för flexiblare arbetsmarknad

LÄS MER: Arbetslinjen har blivit en kvinnofälla

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS