Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Alexandra Waluszewski: Räkna inte ut landsbygden

Covidvaccineringen har tydliggjort fördelarna med en välfärdsstruktur som bygger på tillit snarare än New Public Management, skriver Alexandra Waluszewski i en gästkrönika.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästskribenter representerar ett bredare politiskt spektrum.

”Varför kommer pressen bara när det hänt något negativt? Kan vi inte få framstå som kloka någon gång? Så fort landsorten är med i media är det antingen som problem eller bondkomik. Det spelar ingen roll hur avancerade industrivaror, bra omsorg eller fina turistmål vi levererar, bilden av oss som en nedgraderad version av storstaden sitter stenhårt”. Orden kommer från en företagare i en av landets mindre kommuner.

Bilden av staden som problemlösare och landsorten som problem är möjligen på väg att luckras upp. I efterdyningarna av covid-19 föddes vaccinturismen. Storstadsborna upptäckte att både bokning och vaccinering organiserades betydligt mer effektivt i de landsortskommuner där de hade fritidsboenden. I värmländska Torsby kommun hade 64,5 procent av invånarna påbörjat sin vaccinering under vecka 22. I Stockholms stad var motsvarande siffra 43,1 procent och i Göteborgs stad 33,6 procent.

”Förklaringarna är många”, säger en av de ansvariga vid Torsby kommuns vaccinationsmottagningar till SVT, ”bland annat stor vaccinationsvilja och bra samarbeten. Grundstrukturen är Region Värmlands utskick av brev till alla. För den som inte är bekväm med att boka via 1177 finns ett telefonnummer att ringa. En människa som svarar - ibland efter viss kötid - och hjälper till. Den digitalt hemmastadda har samtidigt möjlighet att boka via nätet.

LÄS MER: Den billiga produktionen kan ha ett högt pris

Men dessutom finns ett lokalt samarbete som inkluderar enheter som vaccinerar både i regional eller kommunal regi - där föreningar och organisationer med personkännedom bidrar genom att söka upp äldre som behöver hjälp med att boka vaccinationstid eller med att ta sig till mottagningen. Sammanfattningsvis finns alltså ett stort lokalt engagemang för att så många som möjligt så snabbt som möjligt skall erbjudas vaccinering.

Sverige gav den amerikanska professorn Elinor Ostrom ekonomipriset till Alfred Nobels minne år 2009, men alltför många ignorerade hennes budskap. Ostrom betonade vikten av just tillit, engagemang och ansvarstagande. Och att om detta skall uppnås, så måste organisering och styrning ske lokalt, så nära den aktuella verksamheten som möjligt. Tillit, engagemang och ansvarstagande kan inte kommenderas fram genom styrning uppifrån. Det växer fram när berörda parter får vara med och utforma hanteringen av det gemensamma. Detta oavsett om de berörda finns på mindre orter eller i större städer och dess förorter.

Ostroms forskningsresultat går stick i stäv med det rådande sättet att styra välfärdstjänster. I den New Public Management-inspirerade organiseringen av skattefinansierade verksamheter sker styrningen uppifrån, till stor del med hjälp av administrativa dokument som utvärderar varje enhet isolerat. Vilket också stämmer med det underliggande idealet: offentligt finansierade verksamheter skall förmås att uppträda som enskilda aktörer på en marknad.

LÄS MER: Äldreomsorgen har gjorts till en parodi på näringslivet

Det vill säga varje enhet ska uppträda konkurrensinriktat. I praktiken innebär det antagonism istället för relationsbyggande över organisatoriska gränser. Tillit, samarbete och engagemang ingår inte i marknadsmodellens arsenal.

Om några lärdomar från framgångsrika landsbygdskommuners sätt att hantera covid-19-vaccineringen kommer att spridas till nationell nivå återstår att se. Forskare engagerade i organisering och styrning av så kallade välfärdstjänster har i alla fall börjat undersöka vilken roll de annars dominerande management- och styrningsidealen spelat i den omställning som pandemin krävt och hur de tillämpats på olika platser i landet.

Varför organiseringen av vaccineringen i vissa landsortskommuner tycks mer motståndskraftig mot rådande managementideal och istället tycks ligga betydligt närmre det Ostroms förespråkar får forskningen utvisa. Kloka råd och erfarenheter om hur vaccinarbetet kan bli framgångsrikt genom samarbete och engagemang finns dock att inhämta redan nu.

LÄS MER: Skapa förutsättningar för kunskapsbaserad äldrevård