Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Unga som söker sig till transvården lider ofta av psykisk ohälsa.  Bild: isabell Höjman/TT
Unga som söker sig till transvården lider ofta av psykisk ohälsa. Bild: isabell Höjman/TT

Karin Pihl: Nya könsbyteslagen sviker barnen

Regeringen vill att juridiskt könsbyte ska vara en enkel, administrativ process. Men med förslaget riskerar unga som mår psykiskt dåligt att lämnas utan vård.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Det ska bli enklare för både barn och vuxna att byta juridiskt kön. Detta enligt ett förslag från regeringen som nu är ute på remiss. I den nya lagen föreslås att den medicinska processen skiljs från den juridiska. Personer från 12 år ska ha möjlighet att byta juridiskt kön i folkbokföringen genom en ändring hos Skatteverket. Dagens lagstiftning kräver att den som ändrar juridiskt kön har ett läkarutlåtande och är över 18 år.

Regeringen vill även ta bort kravet på tillstånd från Socialstyrelsen för att genomgå kirurgiska ingrepp i könsorganen.

Vill personen dock byta tillbaka till sitt ursprungliga juridiska kön måste han eller hon ansöka hos Socialstyrelsen, och en utredning sätts igång.

Syftet med lagändringen är, enligt regeringen, att värna om transpersoners psykiska hälsa. Att det inte krävs läkarutlåtande för att ändra kön i passet, utan att detta blir en rent administrativ process, tros stärka välbefinnandet hos en utsatt grupp.

Transpersoner mår ofta bättre om omgivningen bekräftar och respekterar deras rätt att välja könsidentitet. Det säger sig självt och det finns forskning som stöder det. Att befinna sig i en social omgivning som har negativa attityder mot transpersoner bidrar till psykisk ohälsa.

LÄS MER: Oansvarigt att låta barn byta kön

Av det skälet kan regeringens lagändring framstå som rimlig. Men det grundar sig på en snävt ideologisk syn. I värsta fall kan lagförslaget leda till att många unga människor som mår psykiskt dåligt inte får den hjälp de har rätt till, något som Karolinska Institutet varnar för i sitt remissvar. Särskilt med tanke på att den som ångrar sig måste genomgå en lång process som många kanske inte mäktar med. Att byta juridiskt kön blir enkelt, att ångra sig blir svårt.

Dessutom finns en stor risk att vården missar att fånga upp personer som behöver stöd. Den som lider av könsdysfori – alltså att det upplevda och det biologiska könet inte stämmer överens – har en kraftigt ökad risk för psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i allmänhet, enligt Folkhälsomyndigheten.

I Sverige är det sex gånger så hög sannolikhet att en person med en könsdysforidiagnos också har en diagnos som omfattar affektiv sjukdom (depression, bipolär sjukdom), ångestsjukdom eller ätstörningar. Bland flickor 13–17 år med könsdysforidiagnos, en grupp som ökat kraftigt i statistiken över vilka som söker sig till transvården, har över sex av tio också en ångest- eller depressionsdiagnos. Risken för självmordstankar och självskadebeteende är högre än bland befolkningen i stort.

Att juridiskt könsbyte ska vara en snabb process hos Skatteverket må låta progressivt, men i praktiken kan det resultera i att man missar att fånga upp barn som skulle behöva stöd från vården.

Det är viktigt att patienter får adekvat vård och rätt behandling. Det gäller också i transvården. I en ny amerikansk studie som undersökt orsaker till att personer som genomgått en könskorrigerande process men sedan ändrat sig framkommer att könsdysfori i dessa fall inte var den egentliga orsaken till viljan att genomgå en könskorrigering. De bakomliggande orsakerna till upplevelsen att vara född med fel kön handlade i stället om psykisk ohälsa, trauman i livet, problem med att acceptera sin homosexualitet eller misogyni i samhället.

Studien konstaterar att könsdysfori kan vara komplext och att det är viktigt att utreda grundorsakerna bakom upplevelsen. I annat fall kan vården missa att behandla ångestsyndrom och depression och i stället sätta in fel åtgärder. I de fall då en medicinsk process påbörjas kan patienten få permanenta skador. Att felbehandla eller att inte behandla exempelvis bipolär sjukdom kan också få mycket allvarliga och livshotande konsekvenser.

Detta innebär inte att alla som söker sig till transvården, eller som önskar byta juridiskt kön, egentligen lider av något annat. För många kommer könskorrigering leda till ökat psykiskt välmående. Hur många som ångrar sig är dock svårt att veta, enligt studien, eftersom många av dem som valt att åter leva med den ursprungliga könsidentiteten inte kontaktat sin läkare.

Mot bakgrund av att många med könsdysfori lider av psykisk ohälsa, och det faktum att några av dem också troligen blir hjälpta av en annan typ av vård än just könsbekräftande vård, är det oansvarigt att frånkoppla det juridiska könsbytet från det medicinska. Insikten om frågans komplexitet manar till försiktighet, både när det gäller medicinsk behandling som är irreversibel, och till att betrakta en önskan om könsbyte som om det vore en flyttanmälan till Skatteverket.

LÄS MER: Kritisk diskussion om könsbyte för unga kan vara livsavgörande